Seminarierubriken var ”fundamentalanalys till heders igen – ny forskning om företagsvärdering”.

Det absolut sämsta skälet för att privatisera är det ideologiska. De två bästa skälen är att det är bra för företaget eller att ägarna behöver kapital.

När auktor revisor Siv Berlin från KPMG Bohlins inledde seminariet om Revisorn och etiken gick hon tillbaka till tiden före rubrikens expansiva 80-tal:

Enligt Redovisningsrådets rekommendation är koncernmässig goodwill en anläggningstillgång som skall avskrivas. Avskrivningen skall belasta rörelseresultatet.

Regeringen har föreslagit att auktorisation och tillsyn av revisorer ska läggas över på ett organ sammansatt av flera parter. FARs generalsekreterare Björn Markland ger bakgrunden och redovisar föreningens inställning till de nya tankegångarna.

Balans publicerar här utdrag ur remissvaren till Revisorsutredningen avseende tillsyns- och auktorisationsfrågor. En del av svaren har kortats och redigerats något av utrymmesskäl.

Habibah Abdul är ovanlig för att vara revisor i Malaysia: hon är kvinna, muslim och delägare i landets största revisionsbyrå, Arthur Andersen. En av hennes kunder sedan gammalt är Electrolux. I år kommer hon också att börja arbeta med SKF sedan Arthur Andersen fått uppdraget att världen över sköta

Från att ha varit en sorts inkomstskatt har den avkastningsskatt som belastar pensionssparande nu blivit en ren förmögenhetsskatt, menar Anders Palm i en utförlig genomgång av de nya regler som gäller från och med årsskiftet 1993/94.

I sin genomgång av relationen mellan extern och intern revision resonerar Anders Hult utifrån klienternas önskemål om ändamålsenlig och kostnadseffektiv revision med inriktning på de stora företagens och organisationernas förhållanden.

Peter Carlsson på Öhrlings Reveko har blivit ekonomie licentiat. Han är den förste som gått i mål i den licentiatutbildning kombinerad med praktik på revisionsbyrå som startats vid Tekniska högskolan i Linköping.

Handelsbolag och kommanditbolag har under senare tid blivit en allt vanligare företagsform främst på grund av sin enkelhet jämfört med aktiebolaget men även på grund av att företagsformen, under vissa tidsperioder, kunnat erbjuda skattemässiga fördelar.

S. 35–39: ”Utdelning av sakvärden – bruttometod eller nettometod”

I Balans nr 2 för 1994 beklagar sig Christer Söderlund över Högsta Domstolens dom i det så kallade Trancom-målet.

Få områden för innehållet i god redovisningssed betyder så mycket för skatteutfallet som valutatransaktionerna, skriver Tommy Cronholm, och fortsätter här diskussionen i Balans genom att ta upp några av dessa skatterättsliga synpunkter

Civilekonomen Lars-Gunnar Boström har haft vänligheten att studera och kommentera min artikel i Svensk Skattetidning om brutto- och nettometoden. Jag är uppriktigt tacksam för hans bemödanden. Det är viktigt att denna kontroversiella och ytterst aktuella fråga debatteras offentligt, och till yttermera