Sedan ett antal år tillbaka har stor förvirring rått beträffande den skattemässiga statusen för aktiebolag som handlat med värdepapper för egen räkning, d.v.s. ej drivit fondkommissionsrörelse. Alltsedan den ”ödesdigra” domen i RÅ 1981 1:4 har fiscus hävdat att aktiebolag som köpt och sålt aktier

Reglerna om underlag för beräkning av arbetsgivaravgifter finns i allt väsentligt samlade i 2 kap. 3 och 4 §§ lagen (1981:691) om socialavgifter. Enligt huvudregeln i 3 § skall underlaget motsvara summan av vad arbetsgivaren under året har utgett som lön i pengar eller skattepliktiga naturaförmåner.

Rättsfallet RÅ 1982 Aa 184 (RSV/FB Dt 1983:6) skapade en helt ny doktrin. Denna kommer att ägnas den följande framställningen. Utgångspunkt för denna är rättsnämndens – av RR ej ändrade – motivering till det lämnade beskedet:

Så har redan skett i SN 1988 s. 360 ff angående RÅ 1987 ref. 89.

Besvär av LSKM ang. förhandsbesked beträffande A, B och C.

I Skattenytt 1988 sidan 511 redogör Tivéus för det skatterättsliga problem som uppstår då en s.k. värdepappersrörelse önskar lägga om sin verksamhet till att endast förvalta värdepapper. Vad det rör sig om är alltså att byta förvärvskälla, från rörelse till tillfällig förvärvsverksamhet. Det kan också

En skattskyldig har i egenskap av borgensman (proprieborgen) betalat en kapitalskuld jämte upplupen ränte. Avdrag för räntebetalningen har inte medgivits. Besvär av N angående inkomsttaxering 1983.

Aktiebolagsformen bygger på tanken att aktieägarna skall ha begränsat personligt ansvar för bolagets förpliktelser. I stället skall bolaget självt ha ett eget kapital, som skall utgöra borgenärernas skydd för sina fordringar. Det är naturligt, att aktiebolagslagen därmed också innehåller ett regelsystem

För värdefull hjälp med framtagning av bakgrundsmaterial till denna artikel framför jag ett varmt tack till jur. kand. Kerstin Blom Boström

Beskattningsbar inkomst beräknas per beskattningsår. Kommunalskattelagen (KL) innehåller i 3 § med anvisningspunkt bestämmelser om vilken period som skall utgöra beskattningsår för taxeringen. För inkomster av förvärvskällor där inkomsten av förvärvskällan beräknas enligt bokföringsmässiga grunder

Syftet med EG:s strävan att harmonisera direkta skatter är att minska de störningar som skillnaderna i beskattningssystemen kan ge upphov till i fråga om t.ex. investeringsbeslut, kapitalavkastning och produktionskostnader. EG vill också genom harmonisering av direkta skatter uppmuntra och underlätta

I en artikel i Skatteny tt nr 5/1989 av docent Peter Melz diskuteras några frågor kring omläggning av räkenskapsår i aktiebolag. Enligt min personliga uppfattning är aktiebolagslagen och bokföringslagen mycket tydliga när det gäller hithörande frågor och ger klara regler för tillvägagångssätt och

I allt fler koncernstrukturer för svenska internationellt engagerade företag, kan man observera användandet av holdingbolag. Många av dessa holdingbolag är etablerade i utlandet. Avsikten med etablerandet av utländskt holdingbolag kan vara att optimera koncernens skattekostnad. Främst sker detta genom

Barn som på grund av studier i gymnasieskolan bott på annan ort än föräldrarna har ansetts hemmavarande hos föräldrarna. Avdrag för underhåll enligt 46 § 2 mom. första stycket 4) kommunalskattelagen har därför inte medgivits föräldrarna.

Frågan om hur en försäljning av en dödsboandel skall beskattas har debatterats i tidigare nummer av Skattenytt. I häfte nr 5/1985 redovisades två motsatta ståndpunkter. Marcus Anttila hävdade att beskattning av realisationsvinst skall ske såsom för en andel i ett handelsbolag enligt 35 § 3 mom. kommunalskattelagen.