Inom ramen för det nya skattesystemet skiljer man mellan privatbostadsfastigheter och näringsfastigheter. Gränsdragningen görs i 5 § kommunalskattelagen (1928:370), KL. Bestämmelsen inleds med orden ”Fastighet är antingen privatbostadsfastighet eller näringsfastighet”.

1. Värdering av fastighet i indirekt ägo, förvaltningsföretag.

Tidigare beskattades enligt svensk intern rätt utomlands belägna fastigheter i inkomstslaget kapital i en särskild förvärvskälla (tillsammans med självständigt bedriven rörelse utomlands). I denna förvärvskälla beräknades intäkt av fastighet enligt konventionell metod även såvitt avsåg villor och

Reglerna för beskattning vid försäljning av bostadsrätt är ett av de områden, som tilldragit sig stort intresse i samband med genomförandet av 1990 års skattereform. En anledning till intresset är att kapitalvinstreglerna för bostadsrätt givits en väsentligt annorlunda utformning genom skattereformen,

Margareta G ägde en jordbruksfastighet tillsammans med sina två bröder. Hon bodde utomlands och deltog inte i skötseln eller driften av jordbruket. RR fann att hon inte skulle anses ha haft inkomst av annat förvärvsarbete och därmed skulle inga avgifter påföras.

Stiftelsen för skatte- och bolagsrättslig forskning anordnade i slutet av augusti 1991 ett välbesökt symposium på Fågelbrohus, Värmdö.1 En av flera frågor som gav upphov till livliga diskussioner var i vilken utsträckning beskattningsunderlaget bör vara beroende av företagens redovisning (årsbokslut).

Den nya taxeringslagen (TL) tillämpas första gången vid 1991 års taxering (se Remstam i Skattenytt 1991 s. 177 ff; Nya regler om beskattningsförfarandet och skatteprocessen). Förfarandena för omprövning och överklagande avseende mervärdesskatter, punktskatter/prisregleringsavgifter och uppbörd har

Sedan 1951 har det funnits en möjlighet för skattskyldiga att få förhandsbesked i skattefrågor. Till en början lämnades beskeden av riksskattenämnden. När riksskatteverket (RSV) inrättades 1971 övertogs uppgiften av en nämnd inom verket. Nämndens officiella beteckning var riksskatteverkets nämnd för

Besvär av Sunds Service Finans AB angående registrering av bolagsordning.

Genom skattereformens s.k. tredje steg (prop. 1990/91:54) har i 19 § kommunalskattelagen (KL) lagts till – utöver vad som tidigare angetts beträffande stipendium avsett för mottagarens utbildning – att stipendium avsedda för andra ändamål inte är skattepliktig inkomst enligt lagen, om det inte utgår

De ”gamla” reglerna (som gällde t.o.m. taxeringsår 1991) för indelning av inkomster i förvärvskällor härstammar från kommunalskattelagens (KL:s) tillkomst. Under arbetet med KL ansågs det nämligen inte vara möjligt att ge en kort och uttömmande definition på vad som utgjorde skattepliktig inkomst.

I den svenska skattelagstiftningen finns en mängd föreskrifter som på olika sätt avgränsar och definierar vad som skall anses utgöra en P-försäkring. Regleringen har samband med den skattemässigt gynnsamma behandlingen av P-försäkringssparandet.

I och med skattereformen har nya regler införts från inkomståret 1991 för i Sverige bosatta personers beskattning av bostäder i utlandet. De nya reglerna har medfört en rad tolkningsproblem som Riksskatteverket (RSV) har haft att ta ställning till. RSV’s broschyr ”Hur man deklarerar sin bostad i utlandet

I en artikel i denna tidskrift (1991 s. 116) berörde jag i anledning av en dom av regeringsrätten frågan om förvaltningsdomstols utredningsansvar i mål om skattetillägg. Jag framhöll att det måste finnas åtskilliga, hur många är i sanning ovisst, som är fysiskt eller psykiskt handikappade och som

RR har beslutat att ta upp ett uttagsbeskattningsmål till avgörande i plenum. Målet gäller omstrukturering i oäkta koncern. De fem regeringsråden på avdelningen fann att den mening som rådde på avdelningen avvek från den ståndpunkt RR tidigare intagit (RÅ 1989 ref. 119 samt RÅ 1990 not 463 och 464).