Regeringsrätten avgjorde den 26 maj i år ett antal mål avseende skattekonsekvenserna vid omstrukturering av oäkta koncern. Ett av målen, RR dom 3745-1991, avgjordes i plenum. Det är refererat i förra numret av Skattenytt. Majoriteten utgjordes av 13 regeringsråd och minoriteten av 7 regeringsråd.

Skattemålen i länsrätt har förändrat karaktär i flera viktiga hänseenden under senare år. I denna artikel redovisas väsentliga förändringar avseende det allmännas processföring, sakfrågornas innehåll, tvistebeloppens storlek, vem som vinner resp. förlorar skattemål m.m. Redovisningen bygger på en

För att en person skall beskattas för en inkomst måste såväl objektiv som subjektiv skattskyldighet föreligga. Det förstnämnda begreppet avser frågan om inkomsten till sin karaktär är sådan att den skall beskattas, dvs. föreligger en skattepliktig inkomst. Det sistnämnda begreppet avser frågan om

Sedan 1988 genomförs på ett systematiskt sätt skatterevisioner hos landets 200 största koncerner. I några tidskriftsartiklar under 1989, bl.a. i Svensk skattetidning nr 10 1989 och Balans Nr 12 1989, har redogörelser lämnats bl.a. för inriktning, organisation m.m. av dessa slag av revisioner. Riksskatteverket

I en dom den 31 mars 1992 besvarade EG-domstolen (EGD) tolkningsfrågor från \stre Landsret rörande det danska arbetsmarknadsbidraget (AMBI).1 AMBI infördes genom lag den 18 december 1987.2 Syftet var att stärka danska företags konkurrenskraft på export- och hemmamarknad. Detta skulle åstadkommas genom

Under rubriken ”Aktuellt” upplyser SkatteNytts biträdande redaktör i decembernumret att RSV har begärt viss lagändring i fråga om beräkningen av survunderlaget och att ”denna begäran är en följd av en regeringsrättsdom av den 28 september 1982 som ännu så länge är hemlig”. Denna begäran hade enligt

Ett bolag hade tecknat pensionsförsäkring enligt allmän pensionsplan och dessutom annan pensionsförsäkring. Avdrag yrkades och erhölls för båda. Den första försäkringen sades upp och återbetalades ett senare år och premien togs då upp till beskattning. Eftertaxering och skattetillägg påfördes för

Fråga om beskattning skall ske när anställd erbjudits men inte utnyttjat kostförmån. Inkomsttaxering 1986.

De obeskattade reserver som företagen redovisade vid ingången till det nya skattesystemet skall som bekant återföras till beskattning under en fyraårsperiod. De regler som styr återföringen har samlats i en särskild lag, Lag (1990:655) om återföring av obeskattade reserver. När lagen åberopas i det

Såsom ombud i skatteprocesser i förvaltningsdomstolarna har jag under senare år tyckt mig märka en kraftig förlängning av de tider som skattemyndigheten behöver för att avge yttranden. Följden av detta har blivit att skattemålen tar ännu längre tid än de tidigare gjorde. Detta medför givetvis nackdelar

RÅ 1992 not 327 (SN 10/92) gäller skatteplikten för inkomst som förvärvats genom brottslig handling.

I RÅ 1992 ref. 3 (SN 3/92) behandlades kostförmån för första gången efter 1990 års skattereform. Arbetsgivaren avsåg enligt förhandsbeskedsansökan att hyra en lunchautomat som skulle placeras på arbetsplatsen i ett s.k. pausrum. Automaten skulle innehålla frysutrymme, ugnsutrymme och manöversektion.

I detta avsnitt behandlas även domar angående inkomst av schablonbeskattad annan fastighet och inkomst av tillfällig förvärvsverksamhet i det gamla skattesystemet.

Regeringsrätten har i tre fall bedömt de skatterättsliga konsekvenserna av olika leasingtransaktioner. I de uppmärksammade Dahlén-domarna RÅ 1992 ref. 21 I och II (SN 4/92), gällde frågan om bolagen var berättigade till värdeminskningsavdrag på förvärvade tillgångar (1984 års taxering). Bakgrunden

Genom pleniavgörandet RÅ 1992 ref. 56, det så kallade Sipanomålet, har två av rekvisiten för underlåten uttagsbeskattning fått en närmare precisering (vad som konstituerar otillbörlig skatteförmån respektive organisatoriska skäl), jfr 22 § 1 anvp 4 st. KL. Dessutom klarlades att en ombildning inom