Frågan om vad som skall ersättas när en skattskyldig yrkar ersättning enligt lagen (1989:479) om ersättning för kostnader i ärenden och mål om skatt, m.m., den s.k. ersättningslagen, har åter aktualiserats på grund av en nyligen avkunnad kammarrättsdom. I detta debattinlägg vill jag mot bakgrund av

Anmälare: Peter Melz

I denna artikel behandlas frågan om inkomstbeskattning av obegränsat skattskyldiga stiftelser för mottagen aktieutdelning. Utgångspunkten för artikeln är några under 2001 av Regeringsrätten avkunnade domar. Särskilt uppmärksammas frågan om det för skattefrihet krävs att mottagaren av utdelningen (stiftelse)

Från och med vilken tidpunkt sker beskattning enligt reglerna för investmentföretag? Förhandsbesked angående inkomstskatt.

I lagen (1993:1539) om avdrag för underskott av näringsverksamhet, LAU, reglerades rätten att föra underskottsavdrag framåt i tiden. Motsvarande regler finns numera i 40 kap. IL. Underskottslagen innehåller två begränsningsregler för de fall när det bestämmande inflytandet över ett underskottsföretag

Per Anclow, president vid kammarrätten i Stockholm

RR:s praxis på det internationellt-skatterättsliga området har varit mager under år 2000.

Hovrätten över Skåne och Blekinge har i en dom tagit ställning för den s.k. bruttometoden när det gäller att bestämma utdelat belopp.

Stiftelsen för utvecklande av god redovisningssed har utsett professor Lars Östman vid Handelshögskolan i Stockholm till ny ordförande i Redovisningsrådet.

I Stockholms tingsrätt avkunnades 1994-05-25 dom avseende bl.a. osant intygande. En auktoriserad revisor dömdes till villkorlig dom och dagsböter femtio gånger hundra kronor.

Den nya lydelsen av IAS 11 innebär att successiv vinstavräkning är den fastställda redovisningsmetoden, skriver Christer Westermark och ställer frågan om även svenska entreprenadföretag kommer följa denna standard för pågående arbeten.

På ett seminarium vid ”Forum för offentlig redovisning och revision” i januari diskuterades god revisionssed. Seminarieledaren Leif Anjou dokumenterar här slutsatserna vid seminariet och ger några utgångspunkter för den fortsatta diskussionen

I vilken utsträckning ska revisorerna delta i kampen mot ekonomisk brottslighet? Frågan är förvisso inte ny för Balans läsare, men har aktualiserats bland annat med kravet att revisor ska anmäla brott som upptäcks vid revision. I slutet av förra året kom dessutom en promemoria från Riksåklagaren och

På Justitiedepartementet bereds just nu delar av Rubicons förslag.

Lars-Gunnar Boström medger i sin senaste debattartikel ovan, att skrivningen i hans tidigare artikel (nr 3/94) delvis saknade stringens och att hans avsikt inte varit, ”att tillföra debatten något nytt”. På dessa båda punkter delar jag Boströms uppfattning. emellertid bör avsaknaden av stringens avse