Regeringsrätten har i tre plenimål den 26 mars 1990 delvis gjort ändring i tidigare praxis vad gäller avdrag för avsättning för egenavgifter samt tagit ställning till hur underlaget för skattetillägg skall beräknas när ytterligare avdrag för egenavgifter inte medges vid taxeringsändringar. Domarna,

Kammarrätten i Sundsvall avgjorde den 22 mars 1990 ett mål som rör en fråga som kan bli aktuell för många skattskyldiga. Fallet gäller realisationsvinstbeskattningen i fråga om fastighet med skog.

I skatterättsliga sammanhang uppkommer många gånger frågeställningar hur ”byten” skall bedömas i skattemässigt hänseende. Med byte i denna artikel avser jag onerösa byten, d.v.s. fall där man klart kan konstatera att det inte är en transaktion mellan närstående i benefikt syfte. Vid bedömningen av

Fråga om skyldighet att erlägga skatt vid gåva som av ett eller annat skäl befinns ogiltig eller eljest går åter på civilrättslig grund har prövats i ett antal rättsfall; se NJA 1944 s. 10, 1978 s. 625 och 1982 s. 493 I–II samt RiG 3/1987, 3/1989 och 5/1990. Genomgående har utgången blivit att ogiltigheten

I ett inlägg i denna tidskrift nr 4/1990 har Claes Sandels tagit upp ett ämne som jag engagerade mig i för ett antal år sedan i en uppsats i tidskriften. Claes Sandels har apostroferat mig och tyckt det var beklagligt att mitt inlägg förklingat lika ohört som om synpunkterna framförts i aftonbönen

Så löd rubriken på en nyhetsartikel i SvD häromdagen. Tre göteborgare hade fått löfte om gåvor. Utfästelserna var förknippade med villkor som ej kom att uppfyllas. Länsskattemyndigheten påförde ej heller någon gåvoskatt. Kammarkollegiet överklagade och vann i hovrätten. HD undanröjde hovrättens dom

Det har blivit tradition, att Skattenytt avslutar året med en artikel om bokslutsfrågor inför det kommande bokslutet. Omläggningen av företagsbeskattningen gör det väl motiverat att även i år följa traditionerna. Inriktningen på årets artikel blir däremot något annorlunda än tidigare års artiklar.

En brist i det gamla skattesystemet, som gällde t.o.m. utgången av år 1990, har varit avsaknaden av samordning mellan reglerna för kedjebeskattningen och reglerna för aktievinstbeskattningen. En vinst vid en försäljning av organisationsaktier och andra aktier som betingas av rörelse eller annan näringsverksamhet

Några gånger har jag i denna tidskrift berört frågan om de utdragna handläggningstiderna i taxeringsmål, om hur folk får vänta i åratal på besked och om olägenheterna härav.

14.1 Allmänna tolkningsfrågor

15.1 Inledning

Förutsättningarna för en begränsningsregel har förändrats genom skattereformen, men med hänsyn till fortsatta överväganden om förmögenhetsbeskattningen finns begränsningsregeln kvar. Denna artikel gör inte anspråk på att vara uttömmande när det gäller situationer där begränsningsregeln får effekt.

Enligt svensk skatterätt är ett utländskt bolag inte skattskyldigt i Sverige för inkomst av näringsverksamhet, såvida inte företaget bedriver sådan verksamhet i Sverige från ett fast driftställe här. Från denna regel finns ett viktigt undantag i 2 § 12 mom. lagen om statlig inkomstskatt (SIL), den

RR har i dom den 22 mars 1991 (mål 2806-1989) avgjort en fråga om ägarens skattskyldighet för hyresinkomst av fastighet, som indelats som specialbyggnad (3 kap. 2 § FTL). Ägare av sådan fastighet är enligt 7 § 7 mom. SIL frikallad från skattskyldighet för inkomst av fastigheten i den mån ägarens inkomst

Många som sysslar med ”vanlig” taxering – av inkomst- och förmögenhet – skyggar gärna för allt som har med fastighetstaxering att göra. Mål och ärenden som rör sådan taxering handläggs oftast av folk som gått igenom särskild utbildning på området. Inom kammarrätterna handläggs målen av en eller några