Skatteplanerarna har återigen dragit igång en skatteplanering i stor skala.

Fr.o.m. år 1992 gäller nya regler i svensk intern rätt om beskattning av utdelning från utländskt bolag (prop. 1990/91:107). De nya reglerna omfattar såväl utdelning från utländska bolag som har hemvist i ett land med vilket Sverige har dubbelbeskattningsavtal som utdelning från bolag med hemvist

”Business is multinational, treaties are bilateral.” Uttrycket speglar ett växande problem avseende våra avtal för undvikande av dubbelbeskattning. Den fortsatta internationaliseringen av affärslivet och slopandet av restriktioner som berör världshandeln gör att skatteproblematiken i tilltagande grad

Relationen mellan Sverige och Tyskland på skatteområdet är av gammalt datum. Redan år 1928 ingick Sverige ett dubbelbeskattningsavtal med dåvarande Tyska riket ifråga om inkomst och förmögenhet. Avtalet var Sveriges första i princip fullständiga dubbelbeskattningsavtal. Tidigare hade Sverige dock

I de delar av världen där anglo-amerikansk rätt är tillämplig är begreppet trust ett välkänt begrepp. I rättslig litteratur, som är skriven på engelska, används uttrycken common law respektive civil law och det är således i de länder där common law tillämpas som trusten är möjlig att etablera. Med

I RÅ 1991 ref. 74 (SN 9/91) gällde frågan hur en byggnad som helt använts som tandvårdsklinik skulle behandlas vid fastighetstaxeringen.

I

Som ett led i införandet av EG:s s.k. inre marknad införs den 1 januari 1993 nya mervärdesskatteregler för handeln mellan EG-länderna. De bygger på nya principer för uppgiftslämnande, datasamarbete och skattekontroll. I denna artikel lämnas en översiktlig redogörelse för det nya regelverket och dess

För pågående arbeten på löpande räkning finns skattemässiga specialregler. I denna artikel redogörs för dessa regler och analyseras några tolknings- och tillämpningsproblem som kan uppstå. Särskilt behandlas skatteflyktsregeln i 24 § Kommunalskattelagen (KL) och de skattemässiga specialreglernas förhållande

Efter genomläsning av regeringens proposition 1992/93:151 om beskattning av inkomst från handelsbolag i vissa fall, kan jag som praktiskt verksam skattejurist inte låta bli att lämna några kommentarer med anledning av den föreslagna lagstiftningen.

Bakgrunden till fåmansföretagslagstiftningen är bekant. Bristen på intressemotsättningar mellan ägare och anställda i företaget – de förmodas ju delvis vara desamma – har föranlett lagstiftaren att införa ett antal stoppregler för att stävja transaktioner mellan bolaget och dess delägare som framförallt

1. Lagrum: Andra stycket av anvisningarna till 1 § mervärdesskattelagen (1968:430) – ML -, 2 a § första stycket, 2 a § tredje stycket 3) ML, första stycket av anvisningarna till 2 a § ML

I Skattenytt 1992 nr 1–2 beskrev författaren arbetet med förhandsbeskeden i Rättsnämnden/Skatterättsnämnden. Han återkommer nu med en redogörelse för ett knappt femtiotal av de förhandsbesked som Skatterättsnämnden lämnat under 1992. I koncentrerad form återges de faktiska omständigheterna, nämndens

De många skalbolagstransaktionerna under 1980-talet och de senaste årens många obeståndsfall p.g.a. recessionen har medfört, att frågor kring olovlig vinstudelning blivit av allt större intresse. Detta intresse märks också redan i olika rättsbildande instanser. Utan tvekan kommer såväl bolagsrättslig

I mål och ärenden hos skattedomstol och skattemyndighet berörs ofta ekonomiska frågor och förhållanden av för den enskilde mycket personlig art och karaktär. Detta talar för att en långtgående sekretess bör gälla inom skatteområdet. Mot en sådan långtgående sekretess talar dock den grundlagsfästa