Fråga om beräkning av underlaget för kapitalinkomstbehandlat utrymme enligt 3 § 12 mom. SIL när aktierna i fåmansföretaget förvärvats genom benefikt fång.

Makar har i ett handelsbolagsavtal överenskommit att mannen vid resultatfördelningen skall påföras 100 % vid förlust och hustrun 100 % vid vinst. Fråga om mannen på grund härav ägt rätt att göra avdrag för hela den för bolaget uppkomna förlusten. Inkomsttaxering 1990.

Denna artikel kommenterar två nya rättsfall från regeringsrätten som handlar om den i praktiken mycket vanliga situationen att svenska moderbolag gör betalningar till utländska dotterbolag eller vidtar andra åtgärder i syfte att täcka förluster som uppkommit i dessa bolag. Får moderbolaget avdrag

Fråga om s.k. genomsyn och tillämpning av skatteflyktslagen.

I artikeln diskuteras frågan huruvida beskattningen av utländska arrangörsbolag strider mot diskrimineringsförbuden i dubbelbeskattningsavtal respektive Rom-fördraget. Författaren ifrågasätter vidare den aktuella skattesatsens storlek oavsett diskrimineringsreglernas tillämplighet. Jämförelse görs

Gunnar Jonssons artikel i SkatteNytt 1–2 1995 Vissa nya momsregler vid svenskt EU-medlemskap berörde bl.a. rubricerade företeelse och förevarande artikel kan ses som en uppföljning av denna del i den artikeln.

Det finns ett stort behov av att förenkla reglerna för beräkning av ingångsvärdet på andel i handelsbolag. Artikeln behandlar principerna för beskattningen, problemen och några alternativa sätt att beskatta reavinsten.

Det är nu första gången som den neutrala företagsbeskattningen ska tillämpas vid deklarationsupprättande och taxering. Ett relativt stort antal frågeställningar har dykt upp. Några berörs i denna artikel.

Av tradition behandlas koncernbidrag på ett likartat sätt vid både beskattning och redovisning. Detta är egentligen inte nödvändigt – och inte det enda alternativet för redovisningen – då skattereglerna inte ställer några villkor på redovisningen. Dessutom utgör koncernbidrag i regel aktiebolagsrättslig

Redaktionen har en ambition att fortsättningsvis låta rättsfallsredaktören eller annan kortfattat kommentera intressantare rättsfall i anslutning till att fallen refereras.

I förevarande artikel kommer jag att översiktligt behandla vissa beskattningskonsekvenser till följd av räntefria eller lågförräntade krediter. Studien omfattar dock inte beskattningskonsekvenser till följd av olika slag av lågförräntade vederlagsreverser o dyl i samband med köp, bortsett från att

Sverige och Amerikas Förenta Stater (nedan vanligen USA med adjektivformen ”amerikansk”) har slutit ett nytt avtal för undvikande av dubbelbeskattning och förhindrande av skatteflykt beträffande skatter på inkomst.1 Riksdagen har godkänt skatteavtalet samt antagit regeringens förslag till lag om dubbelbeskattningsavtal

Syftet med denna artikel är att beskriva hur de gemensamma europeiska rättsakterna förhåller sig till mervärdesskattelagen (SFS 1994:200) och redogöra i korthet för hur Gemenskapens Domstol (European Court of Justice, ECJ) ser på frågan huruvida gemenskapsrätten har företräde framför nationell rätt.

Detta är den fjärde artikeln i en debatt som på kort tid tar upp en till synes oansenlig fråga om beskattning av bolag på ön Labuan, en liten ö i sydkinesiska sjön. Närmare bestämt gäller frågan huruvida dessa bolag skall omfattas av vårt skatteavtal med Malaysia eller inte. Frågan har likväl givit

Jag har beretts tillfälle att svara på Erik Eklunds inlägg angående min kommentar i Skattenytt 6/95 till ett resningsärende rörande arbetsgivaravgifter på avgångsvederlag. Eftersom Erik Eklunds inlägg i stort motsvarar hans yttrande till Regeringsrätten i nämnda ärende och mitt svar i viss utsträckning