I förra numret av Balans diskuterades informationen om åtgärder i samband med millennieskiftet i svenska årsredovisningar. Här beskriver och diskuterar Anna Hesselman och Ewa Fallenius den information som företag lämnat i 1998 års årsredovisningar om effekter och åtgärder på grund av införandet av

Sverige verkar vara ganska unikt när det gäller att redovisa de verkliga kostnaderna för olika typer av optionsprogram. Den främsta förklaringen är att skattemyndigheten kräver att alla förmåner skall beskattas. Det lönar sig därför bättre för de anställda att betala ett belopp motsvarande förmånsvärdet.

EU-kommissionen har utarbetat ett förslag till rekommendation om miljöredovisning. Förslaget har samma struktur som rekommendationer från IASC. Efter inledningen som beskriver tillämpningsområdet och ger definitioner kommer avsnitt som behandlar ”recognition and measurement” dvs. med termer som, så

Allt fler företag inleder ett aktivt miljöarbete då man finner att miljöfrågorna innebär både ett hot och en risk – men även möjligheter. Därtill accepterar företagsledare alltmer företagens ansvar för miljöproblemen. Ett aktivt miljöarbete innebär att företaget kan anses attraktivt genom att varumärket

Aktiebolagskommitténs senaste betänkande ”Likvidation av aktiebolag” har nu remissbehandlats. Rolf Skog, sekreterare i kommittén, sammanfattar här synpunkterna.

Som bekant (BALANS NR 3/99) pågår ett arbete inom FAR att översätta IFAC:s internationella revisionsstandarder International Standards on Auditing (ISA). Målet för detta arbete är att dessa standarder, med de tillägg och eventuella andra ändringar som svensk lagstiftning kräver, skall ersätta ”Revisionsprocessen”

Regeringens slutsats att återköpet i sin helhet ska redovisas mot fritt eget kapital är inte alldeles självklar, skriver Margit Knutsson. Hon kommenterar här några aspekter på hur egna aktier ska hanteras i bolagets redovisning.

Stefan Engström skriver här i millenniets sista Balans om redovisningens historia. Han ställer dessutom frågor om hur 2000-talets redovisning ska kunna frigöra sig från gamla föreställningsramar.

Millenniets sista FAR-dag hölls den 26 november 1999, som vanligt på Sheraton Hotel i Stockholm. Dagen hade samlat ca 140 anmälda deltagare inräknat gäster och anställda vid FARs kansli.

Det blev ingen diskussion på FARs årsstämma när punkten ”diskussion om bildande av ny branschförening” stod på dagordningen. Enligt de ursprungliga planerna skulle ett beslut om en gemensam förening ha fattas samtidigt av de båda revisorsorganisationernas stämmor den 26 november 1999 – men nu blev

Storbritannien, liksom Sverige, arbetar på att införa nya regler för redovisning av pensionsskulder. Utgångspunkten för båda länderna är IAS 19, dvs. IASC:s rekommendation om Employee Benefits. Det finns dock en väsentlig skillnad mellan ED 20 och det förväntade innehållet i ett kommande svenskt utkast

Balans har tidigare informerat om diskussionerna kring IASC:s framtida struktur. Det finns en stor enighet om att en ändring är motiverad. Ett av önskemålen är att ge de nationella normgivande organisationerna en större roll. Framför allt är det angeläget att få med den amerikanska Financial Accounting

Ungefär 250 revisorer och redovisare hade lockats till Göteborg när IREV för första gången genomförde en redovisningsdag.

Dagens industri har börjat publicera Revisorsnämndens utslag i disciplinärenden. Och man gör det med namn i samtliga ärenden, något som väckt tydliga reaktioner bland en del av landets revisorer.

Sedan 1 januari 1999 är en revisor skyldig att vidta åtgärder om han misstänker att styrelseledamot eller VD begått brott. Som sista åtgärd ska revisorn även anmäla sin avgång till PRV och sin brottsmisstanke till åklagare. Lagen är svårhanterlig (vilket debatterats bl.a. i Balans) och innebär tolkningsproblem.