Vid beräkning och behandling av orealiserade kursvinster vid uppgörande av koncernredovisning har FAR anvisat användande av monetary-nonmonetary-metoden. FARs rekommendationsförslag innebär att differens som uppkommer som kursförlust alltid skall beaktas medan kursvinst tas med först när den anses

Enligt 1975 års aktiebolagslag skall bolag som är skyldigt att ha auktoriserad revisor avge minst en delårsrapport varje räkenskapsår. Universitetslektor Sten-Eric Ingblad lämnar här en redogörelse för vad en delårsrapport skall innehålla och hur den skall offentliggöras.

Skall förekomsten av internrevisionsavdelning frita externrevisorn från ansvaret att själv övertyga sig om internkontrollsystemets tillförlitlighet? Nej, svarar chartered accountant Ronald Hathorn i denna artikel och konstaterar att det offentliga ansvaret axlas av externrevisorn allena.

Civilekonom Marika Markland ingår i den arbetsgrupp för information om den nya korruptionslagstiftningen som bildats av Näringslivets Delegation för Marknadsrätt. Hon redogör här för de nya bestämmelserna.

I ett föredrag inför Föreningen Auktoriserade Revisorer år 1937, vilket senare publicerades i en artikel ”Något om gamla svenska revisionsberättelser”, i Tidskrift för Affärsekonomi, redogjorde Auktor revisor Sven Påhlgren för resultatet av ett studium av ett stort antal revisionsberättelser av äldre

Redan vid mycket låga inflationsnivåer kan man få stora överskattningar av vinsten om inflationen ej beaktas i redovisningen. När bör man börja med inflationsredovisning? Denna fråga och frågorna varför? hur? var? och vad? diskuteras här av ekon lic Kaj Sundqvist, överassistent vid Handelshögskolan

Med syftet att få synpunkter på kontakten mellan styrelseledamöter och revisorer genomförde FARs informationskommitté den 14 december 1977 en informationsträff med bankdirektör Hans Cavalli-Björkman. Auktor revisor Bo Ribers lämnar här en redogörelse för vad som framkom.

Med anledning av Hasso Strandbergs artikel om finansieringsanalys i BALANS nr 1/1978 har Boris Carlsson, kanslichef på Bokföringsnämnden, inkommit med dessa kommentarer.

I föregående nummer av BALANS lämnade Agneta Stark och Jan-Erik Gröjer en bakgrund till området social redovisning och en sammanfattning av den praktiska delen av deras doktorsavhandling. Författarna återkommer här med förslag till hur utvecklingsarbetet mot en social redovisning kan läggas upp och

I BALANS nr 1/1978 fanns intaget en artikel av Hasso Strandberg om finansieringsanalys. Med anledning av denna artikel har ekon lic Jill Elmgren-Warberg vid Företagsekonomiska institutionen vid universitetet i Göteborg sänt oss detta debattinlägg.

Byrådirektör Paul Berger, Kommerskollegium, besvarar här Åke Hanssons fråga angående jävssituation då revisorn själv biträder vid klientens bokföring.

BALANS nr 1/1978 innehöll en artikel av Paul Berger om Kommerskollegiets anvisning om revisorsjäv för auktoriserade och godkända revisorer. Med anledning av artikeln har auktor revisor Åke Hansson inkommit med denna fråga.

Civilekonom Lars Dykert, verksam vid en revisionsbyrås organisationsavdelning, tar i denna artikel upp några egenskaper hos ADB-system som speciellt berör den interna kontrollen i systemutvecklingen. Dessa egenskaper erfordrar en anpassning av revisionsmetoderna.

Vid 1977 års FAR-dagar behandlades redovisning och revision av lager. Ämnet diskuterades mot bakgrund av två FAR-rekommendationer som föreligger i form av förslag. Auktor revisor Björn W Markland lämnar här en redogörelse för resultatet av gruppdiskussionerna och sammanfattar de synpunkter som framkom

Då information om prisförändringar på lager ges som komplement till den anskaffningskostnadsbaserade redovisningen är det skillnaden mellan återanskaffningskostnad och anskaffningskostnad för sålda varor som är relevant. Civilekonom Anders Gutenbrant vid Handelshögskolan i Stockholm redogör här för