Det danske perspektiv

Koncernbidragsspärren i underskottsreglerna är svår att förstå och kan därför medföra en del tillämpningsproblem. Vi ger i denna artikel vår syn på hur koncernbidragsspärren ska förstås och tillämpas.

Gränsdragningen mellan skattepliktig uthyrning av personal och från mervärdesskatt undantagen undervisning, sjukvård och social omsorg är ofta en källa till svårigheter. Högsta förvaltningsdomstolen har den 30 januari 2012 meddelat dom, HFD 2012 ref. 5, i ett överklagat förhandsbesked från Skatte-rättsnämnden

Mål C-617/10,Åklagaren mot Hans Åkerberg Fransson, förslag till avgörande av generaladvokat Pedro Cruz Villalón, 2012-06-12.

Artikeln bygger till övervägande del på ett föredrag som jag höll på en konferens arrangerad av Momsinstitutet mellan den 30 mars och 1 april 2011.

Den 15 mars 2012 meddelade Högsta Förvaltningsdomstolen sin dom i mål angående var arbete ska anses vara utfört enligt det nordiska skatteavtalet. Till skillnad från underinstanserna fann domstolen att fysisk närvaro är ett krav för att arbete ska anses utfört i annat land än där den skattskyldige

Med en ökad specialisering i skattemål stärks domstolens kompetens på området. Det medför förutsättningar för både högre och jämnare kvalitet och ökad effektivitet i skatteprocesserna och skattemålens avgöranden. Med förstärkt kunskap i skattemål säkras också domstolarnas möjligheter att självständigt

Skatteverket gör löpande ställningstaganden i olika skatterättsliga frågor. Syftet med dem är att uppnå en enhetlig och likformig rättstillämpning inom verket. Ställningstagandena uttrycker verkets uppfattning om vad som bör gälla vid tolkningen av en specifik bestämmelse och de anger hur en viss

HFD har i tre domar den 5 september 2012 (mål nr 753757-11, 13901395-11 och 62916293-10) bedömt eventuell skatteplikt för factoringtjänster samt om mervärdesskatt ska beräknas på 20 % eller 25 % på ett belopp som företaget tidigare ansett vara undantaget från mervärdesskatt.

Skatteverket gör löpande ställningstaganden i olika skatterättsliga frågor. Syftet med dem är att uppnå en enhetlig och likformig rättstillämpning inom verket. Ställningstagandena uttrycker verkets uppfattning om vad som bör gälla vid tolkningen av en specifik bestämmelse och de anger hur en viss

Skatteverket har introducerat en ny modell för samarbete med större företagsgrupper, liknande den som sedan ett antal år tillämpas i Nederländerna och som där går under beteckningen Horizontal Monitoring. Skatteverkets projekt har fått namnet Fördjupad samverkan.1 Liknande samverkansformer mellan

Det nummer av Skattenytt som läsaren nu håller i handen är den andra Akademiska årsskrift som tidskriften har producerat. Upplägget är i år delvis annorlunda jämfört med den förra årsskriften. Ett antal av artiklarna har presenterats på en forskningskonferens arrangerad av TOR/Skattenytts forskningsstiftelse.

EU-stadgans och Europakonventionens dubbelbestraffningsförbuds tillämplighet på det svenska skatterättsliga förfarandet vid skattetillägg och skattebrott väcker ett stort antal frågor av juridiskt intresse. Av betydelse för förutsebarheten och därmed även rättsäkerheten i rättstillämpningen är förhållandet

Högsta Förvaltningsdomstolen (”HFD”) meddelade den 24 april 2012 dom avseende ett överklagat förhandsbesked från Skatterättsnämnden, varigenom HFD fastställde att underskottsavdrag från tidigare år inte ska påverka beräkningen av den utländska inkomsten i spärrbeloppsberäkningen, vid beräkning av

Årets första häfte av SkatteNytt behandlar huvudsakligen fåmansföretagsutredningens förslag som lämnades den 3 november 2016. Ett ämne som berör och kan diskuteras från flera olika perspektiv.