Under denna vinjett kommer vi att redogöra för aktuella uttalanden från Aktiemarknadsnämnden. Uttalandena i sin helhet finns att läsa på Aktiemarknadsnämndens hemsida,

I vilken utsträckning bör stiftelser skriva ned värdet av sina värdepapper? Birgitta Bjelkberg och Kerstin Fagerberg redogör här för frågeställningarna och sina egna reflektioner. De påpekar också på att stiftelsernas situation är något komplicerad eftersom de bl.a. måste ta ställning till redovisningen

Regeringen har utsett departementsrådet och internationelle chefsförhandlaren i Justitiedepartementet Peter Strömberg som direktör för Revisorsnämnden (RN).

Vår vän och kollega Sten Erik Feinstein, har avlidit 83 år gammal. Hans närmaste är dottern Pia med familj.

Den 26 maj (dvs. samma dag som detta nummer av Balans senast ska finnas hos läsarna) fyller FAR 80 år.

Den internationella revisionsstandardsättaren IAASB har nyligen publicerat en remissversion av nya standarder för ”Assurance Engagements”. Ett mål för detta IAASB-projekt har varit att lägga fast grundläggande principer och viktiga tillvägagångssätt för alla ”assurance engagements”.

Är revisorsexamen för svår? Är provtiden för kort? Klarar man revisorsexamen efter tre års arbete på en revisionsbyrå? Svarar tentanden på frågorna?

Det är vår och bolagsstämmotid. De flesta stora företag publicerar nu en separat miljö-, social- och/eller hållbarhetsredovisning på hemsidan, som separat trycksak och allt oftare som en del av den tryckta årsredovisningen.

I en kontorsfastighet i utkanterna av Stockholms Söder ligger huvudkontoret för den svenska sektionen av Amnesty International. Här verkar det sjuda av entusiasm trots en gråmulen förmiddag utanför fönstren och trots att följderna av visst börsberoende medfört begränsningar i möjligheterna att skapa

Jan-olof lindberg på Öhrlings PricewaterhouseCoopers i Gävle är revisor i Sveriges största medlemsorganisation. Mer än sju av tio svenskar är med i Svenska kyrkan.

Från 1 juli gäller FARs nya yrkesetiska regler. De är uppbyggda som de tidigare och därför relativt korta och koncisa jämfört med det internationella regelverket. De nya reglerna (som återfinns i årets upplaga av FARs Samlingsvolym) presenteras och kommenteras här av Carina Bergman Marcus och Anders

Balans tar gärna emot signerade debattinlägg. Vi förbehåller oss rätten att redigera inkomna bidrag.

I det här numret återvänder vi till den offentliga redovisningen, den som hanterar våra skattepengar och vår gemensamma egendom (sid. 33–45). Mycket har hänt, men det är långt ifrån klart hur det ska bli med anpassningen till internationella normer eller harmoniseringen med den privata sektorn.

1979: På försommaren kommer den första Samlingsvolymen ut (bilderna ovan t.v.).[återges ej här; red.anm.]. Två delar, en svensk och en internationell del (båda f.ö. med en annons för Balans, ”Provnummer kan erhållas på begäran”, på omslagets baksida). Den svenska delen var på 324 sidor, den internationella

Det är inte så många forskare vid svenska universitet och högskolor som ägnar sig åt att studera revisorer. Men gruppen kring projektet ”Den nya tidens revisor och redovisare” vid Mitthögskolan gör faktiskt just det. Om bakgrunden till projektet berättade de i en artikel i Balans nr 12/2002.