Vi har alla hört talas om projekt som har drabbats av mycket stora förseningar och kostnadsöverdrag, och vi har alla upplevt att det vi planerat att göra har tagit längre tid och kostat mer än vi tänkt oss. Tids- och kostnadsöverdrag var vanliga för 100 år sedan och de är det än i dag. Vi verkar inte

I denna artikel ifrågasätter Björn Forssén handläggningen hos förvaltningsdomstolarna av ärenden om betalningssäkring gentemot ägare av aktiebolag, genom att åtminstone en förvaltningsrätt (Stockholm) baserar sina beslut på en förväntad utgång i ett företrädaransvarsärende utan att Skatteverket ens

Det här är ett extratjockt nummer av Balans Fördjupning. Och artiklarna spänner över ett brett spektrum av ämnen – från brexiteffekter för revisorer och företag till klassificering av finansiella instrument och ändrade skatteregler som påverkar redovisningen av uppskjuten skatt. Och, missa inte Sven-Arne

Nya skatteregler för företagssektorn innebär bland annat sänkt bolagsskatt. Skattesatsen sänks successivt i två steg, med start för beskattningsår som börjar 1 januari 2019 eller senare. I denna artikel belyser författarna några värderingsfrågor som kan uppkomma till följd av omvärdering av uppskjutna

I denna artikel återkommer Björn Forssén till ett par tidigare artiklar där han berör frågor som kan belysas även i ett företrädaransvarsperspektiv. Han framhåller att dessa aspekter visar på betydelsen av att Skatteverket (SKV) och underinstanserna hos förvaltningsdomstolarna inte tillåts etablera

Redovisning av koncerninterna fusioner är ett av ämnena i detta nummer av Balans Fördjupning. Det är ett högaktuellt ämne i och med att Bokföringsnämnden i början av sommaren remitterade ett förslag på revidering av deras allmänna råd om fusionsredovisning, och författarna har berört ämnet i flera

I den här artikeln återkommer Jan-Hugo Nihlén och Sven-Arne Nilsson till redovisning av vissa koncerninterna fusioner. Först sammanfattas författarnas tidigare fyra artiklar om fusionsredovisning, varefter frågeställningen utvidgas med fyra alternativ. Därefter anger de hur de berörda bolagen, som

I denna artikel går Björn Forssén igenom en modell för bedömning av momsfrågor, beträffande huruvida en regel i mervärdesskattelagen (1994:200), ML, är förenlig med EU-rätten på momsområdet. Han belyser situationer där det kan diskuteras om den svenska nationella ML håller sig inom EU-rättens yttre

Balans fördjupning nr 1 2019. Hela tidningen som pdf.

Fordjupningsbilaga_nr_3_2019.pdf

De svenska uttagsbeskattningsreglerna i 22 kap. inkomstskattelagen (IL) har prövats i domstol och utmanats av EU-kommissionen med följden att lagen kompletterats med nya anståndsregler i vissa gränsöverskridande situationer. Samtidigt som detta gjorts har tysk rättspraxis i tre prejudicerande mål

I denna avdelning anmäls till Skattenytt insänd litteratur. Material kan skickas till Skattenytts redaktion under adress Skattenytt, professor Bertil Wiman, Centrum för Skatterätt, Box 512, 751 20 Uppsala.

I artikeln redogörs i sammandrag för ett antal av de förhandsbesked avseende indirekt skatt som Skatterättsnämnden meddelat under första halvåret 2010. De återfinns i sin helhet på Skatterättsnämndens hemsida, www.skatterattsnamnden.se. Där publiceras löpande – med de begränsningar som följer av sekretesskäl

2010 års uppdatering av OECD:s modellavtal, riktlinjer för internprissättning och rapport om vinstfördelning till fasta driftställen antogs den 22 juli i år.

Den ökade gränsöverskridanden handeln med framförallt tjänster har lett till problem med dubbelbeskattning och icke-beskattning på mervärdesskatteområdet i en allt större utsträckning. Inom OECD pågår arbete med att identifiera orsaker till problemen samt att försöka koordinera mervärdesskatten internationellt