”Ett steg i rätt riktning”, kommenterade en grupp deltagare Finansinspektionens (FI) nya utkast till det så kallade trafikljus systemet – ett tillsynsverktyg för att mäta finansiella risker i livförsäkringsbolag och tjänstepensionskassor. FI hade inbjudit till information i Stockholm och salen var

I förra numret av balans kommenterades IASB:s nya utkast om koncernredovisning. Det utkast i vilket bland annat föreslås att företag ska redovisa även minoritetens andel av goodwill. I förbigående nämndes att IASB också lagt fram ett förslag till ändring av den standard som behandlar avsättningar,

Det amerikanska samhället bygger till stor del på frivillighet. Något som visar sig bland annat. vid katastrofer av olika slag. Senast var det stormar som drog in över landets sydstater och gjorde många både hem- och kontorslösa.

Sju kvinnor i Sandviken är Lindbergs Grant Thorntons mest lönsamma kontor. De arbetar i första hand med små ägarledda företag som mest efterfrågar andra tjänster än revision. Ingrid Eliasson-Löthman är den enda revisorn på kontoret, hon är dessutom kontorschef.

Våren 2004 tillsatte FAR en referensgrupp för finansiella företag. Det skedde efter att organisationens revisionskommitté fört ämnet på tal. ”Det är så många frågor som är speciella för de cirka 3 000 finansiella företagen, exempelvis att deras verksamhet regleras av Finansinspektionen (FI) samt att

Redovisningsregler för svenska företag har förändrats väsentligt de senaste åren. Alla företag som tillämpar någon av årsredovisningslagarna har påverkats. Den stora redovisningsnyheten i boksluten för räkenskapsåret 2005 är för de noterade företagen tillämpningen av de internationella redovisningsstandarder

Ändringarna i ÅRL är föranledda av EU-förordningen om tillämpning av internationella redovisningsstandarder (IAS-förordningen) och ändringar i EU:s redovisningsdirektiv. De nya reglerna, med ett undantag, träder i kraft den 1 januari 2005 och tillämpas första gången för räkenskapsår som inleds den

FAR utfärdar inte längre nya redovisningsrekommendationer men uppdaterar däremot sina gamla rekommendationer och vägledningar. FAR:s vägledning Om årsredovisning i aktiebolag riktar sig främst till de stora och medelstora företag som upprättar årsredovisning och koncernredovisning enligt ÅRL och med

Det är bra att vi får ett gemensamt regelverk i Europa. Samtidigt är det mindre lyckat att IFRS håller på att utvecklas till en kokbok à la US GAAP. Detta förklarade Lars Träff, FAR:s ordförande då han öppnade Finforum den 8 november i Stockholm. Ägarstyrning, bolagskoden och de bästa årsredovisningarna

Senast 2007 ska al la finansiella institut ha anpassat sin redovisning till de internationella redovisningsreglerna, IFRS ( International Financial Reporting Standards ). I denna artikel kommenterar Johan Månsson förändringarna, de olika regelverken och hur dessa skiljer sig från varandra för icke

Jag tycker koden har fungerat bra och upplever inte att det varit så formaliserat. Men det är viktigt att den hanteras på rätt nivå [vd/styrelse] inom företaget, sa Kerstin Hessius från Tredje AP-fonden som också sitter med i Kollegiet för svensk bolagsstyrning.

– De flesta företagen gör bara precis vad de måste, förklarade Nils Liliedahl från Stockholmsbörsen, då han inledde ett seminarium med titeln ”Hur utformar man en bra redovisning?” Efter att ha läst alla årsredovisningar för företag på Stockholmsbörsen och betygsatt dessa på en skala 1–5, så kunde

Paneldebatten om hur börsbolagen klarar alla nya informationskrav inleddes med en fråga om ”listjournalistik.” Det vill säga hotet om att medierna ska göra upp listor över vilka regler i Bolagskoden som företagen följer och från vilka bolagen väljer att avvika och förklara avvikelsen. Journalisten

”Skattespecialisterna inom FAR:s skattesektion skall uppfattas som ledande och vara förstahandsvalet på marknaden.” Det är visionen för skattesektionen inom FAR. Startskottsmötet för FAR:s skattesektion den 21 november lockade över 100 intresserade till Berns salonger i Stockholm.

Att det har kommit igång en principdebatt i Balans om revisors tillsynen är något att glädjas åt. Att den debatten inte präglas av yrvakenhet, utan tvärtom är väl grundad på utvecklingen i Sverige och innehåller internationella utblickar, gör glädjen ännu djupare. Att argumenten är hövliga och delvis