Skatteförenklingskommittén (SFK) lämnade hösten 1985 ett principbetänkande (SOU 1985:42) Förenklad taxering med förslag till ett nytt taxeringsförfarande. Riksdagen har fattat ett principbeslut i huvudsak i enlighet med SFKs förslag (prop. 1986/87:47, SkU 11, rskr 95).

Efter läsning av t f professor Peter Melz’ översikt över rättspraxis angående realisationsvinstbeskattning under 1986 och 1987 i Skattenytt 1988:6 har jag två kommentarer, den ena av juridiskt-språklig, den andra av uteslutande rättslig natur:

Kostnader för byggnadsritningar och byggnadslov – avdragsgill kostnad vid realisationsvinst på obebyggd tomt? – RÅ 1986 ref. 152

Rubriken till denna artikel är i tillspetsad form avsedd att klarlägga att vad nedan anförs är en komplettering till en artikel av mig i Skattenytt (årg. 1987, sid 506–509):

Inkomstskattelagstiftningen saknar helt bestämmelser för hur beskattning skall ske vid valutakursförändringar. Det gäller såväl frågorna om skatteplikt och avdragsrätt för kursvinster resp. kursförluster som frågan om periodisering. Praxis på området har därför utvecklats utifrån grunderna i reglerna

Kontrollaktionen Restaurang -83 har under revisionsstadiet och de efterföljande processerna i länsrätt och kammarrätt rest en hel del frågeställningar. I SN har framförts synpunkter i fyra tidigare artiklar, senaste SN 1987 sid 344.

I SN nr 7/1988, s. 360 ff, har kammarrättslagman Jan Sundin tagit upp vissa komplikationer på skatteplanet föranledda av JB 12:65. Jag repeterar lydelsen:

Vår nuvarande skatteflyktslag (1980:865) tillkom år 1980 efter ett långvarigt utredningsarbete. Redan år 1983 ändrades lagen för att bli mer användbar mot skatteflykt. Idag anses fortfarande lagen inte vara effektiv nog. En ny utredning med regeringsrådet Göran Wahlgren som ordförande har därför tillsatts,

Skatteplanering med hjälp av handels- och kommanditbolag har under lång tid varit ett känt medel att eliminera eller nedbringa skatten från övriga förvärvskällor. Den s.k. dubbla avdragsrätten – att kunna dra såväl löpande underskott i verksamheten som realisationsförlust vid försäljning av andelar

Var och en som läst Kafkas roman ”Processen” eller sett filmen med samma namn har fått en bild av hur det kan vara för en människa som råkar ut för en långdragen process, där utgången hela tiden är oviss och där det kan gälla livet för en människa.

I denna uppsats – som främst skall ses som ett debattinlägg – behandlas förmögenhetsbeskattning av andelar i handelsbolag. Mot bakgrund av det faktum att frågeställningen ytterst sparsamt kommenterats i förarbeten och doktrin (mig veterligen har spörsmålet ej heller slutligen avgjorts av RR) redogöres

”Vanligt sunt förnuft är inte så vanligt”

I november träffade som bekant Socialdemokraterna och Folkpartiet en överenskommelse vad gäller skatteområdet både för 1990 och 1991 års inkomster.

Kanslichefen vid bokföringsnämnden samt docenten i finansrätt vid Uppsala Universitet Per Thorell har i Skattenytt, nr 11 1989, redovisat några intresseväckande synpunkter rörande tillämpningen av bokföringslagens och kommunalskattelagens periodiseringsregler. Ämnet för artikeln är av central betydelse

Överdirektören vid Riksskatteverket Lennart Grufberg har i Skattenytt 5/1989 publicerat en replik till Gunnar Nords artikel om tredjemansrevisioner. Jag saknar anledning att polemisera i sakfrågan. Jag har emellertid tidigare haft anledning att i Svenska Dagbladet tillrättalägga en uppgift som Grufberg