Två beslut på 1996 års FAR-stämma – och handläggningen av dessa – har föranlett flera ledamöter att komma med kritiska inlägg. Balans publicerar här dessa. I anslutning till inläggen svarar FARs ordförande Thomas Thiel på kritiken.

BFN R 4 Uppgift om medelantalet anställda samt löner och andra ersättningar 1

Övergången till år 2000 kan innebära betydande ekonomiska följder för företag och organisationer om de inte i tid anpassar system och verksamhetsmiljö. En lyckad hantering handlar mer om gott ledarskap än om datateknik skriver här Anders Malmeby. Styrelse och VD:s ansvar samt extern- och internrevisorernas

Lennart Svensson har mångårig erfarenhet av värderingsfrågor vid tvångsinlösen. Han har också delat med sig av sina erfarenheter i Balans, senast i nr 8–9/91. När han nu skriver en bok i ämnet beror hans engagemang, om jag förstår saken rätt, av ett missnöje med den så kallade Balken-domen.

(Januari 1997)

Balken-domen i HD klarlägger att marknadsvärdet – inte aktiens andel i ett totalt företagsvärde – i normalfallet ska styra inlösenpriset. Detta kommer rimligen att minska behovet av åtminstone fullständiga värderingar av målbolaget, anser Gunnar Blomberg i en kommentar.

När de företag som omfattas av den nya årsredovisningslagens regler nu börjar tillämpa dessa, uppkommer en del frågor i samband med övergången. Auktor revisor Bo Engström, ledamot i FARs redovisningskommitté, kommenterar i denna artikel några av dessa områden.

Jag har med stort intresse läst artiklarna som författats av Åke Danielsson, samt Bo Ribers och Gunnar Widhagen. Jag har inte för avsikt att gå i polemik med dessa gentlemän men artiklarna gav anledning att ventilera några synpunkter. För att undvika missförstånd vill jag också klargöra att de synpunkter

I Balans nr 8–9/1996 tar Åke Danielsson och Claes Holmberg upp SOU 1995:44 Aktiebolagets organisation till behandling under titeln ”Behöver styrelsens arbete regleras?”. Slutsatsen blir att styrelsens arbete bör regleras.

I Balans nr 5/96 kommenteras i en artikel den europeiska kommissionens grönbok och det s.k. förväntningsgapet: ”skillnaden mellan vad allmänheten tror och förväntar sig att en revisor skall göra och vad revisorn faktiskt gör enligt god sed.” Definitionen är neutralt hållen. Förväntningsgapet skulle

Årsredovisningslagen anger att kapitalandelsmetoden skall tillämpas på innehav av intresseföretag i koncernredovisning. Jämfört med tidigare är det en förändring för vissa företag. Finns det något alternativ för investmentbolag att redovisa intresseföretag? Man kan fråga sig hur stelbent årsredovisningslagen

Aktiebolagskommittén överlämnade nyligen sitt fjärde delbetänkande, Aktiebolagets kapital, till regeringen. Rolf Skog redovisar här huvuddragen i betänkandet som innehåller förslag till nya bestämmelser i aktiebolagslagen. Några av dessa förslag har redan väckt en viss allmän debatt.

Enkäten utsändes till 193 börsnoterade bolag. Svarsfrekvensen varierade mellan de olika börslistorna och var högst bland de största företagen på A-listan (64 %) och lägst bland OTC-bolagen (43 %). Totalt svarade 104 företag. Enkäten har ställts till respondenter på koncernnivå.

Ett av IASC:s pågående projekt gäller redovisning av pensionskostnader. Sannolikt kommer IASC att basera sin rekommendation på slutlöneansatsen. Det innebär att när ett företag beräknar sin pensionsskuld så skall det utgå från beräknade löner när de anställda går i pension. En av de frågor som visat

ASB har publicerat en diskussionspromemoria om ”Measurement of Tangible Fixed Assets”. Där diskuteras tänkbara alternativ när det gäller utformningen av en ny rekommendation om redovisning av materiella anläggningstillgångar. Det är framför allt en fråga som tilldragit sig stor uppmärksamhet. Det