Mötet i Dublin i december 1996 med Europeiska rådet innebar att det togs ytterligare ett antal konkreta steg för att förverkliga den tredje etappen av EMU med start den 1 januari 1999. Samtidigt är det viktigt att notera att resan dit på det makroekonomiska planet inte är enkel och att det finns en

En av de fraser jag hörde alldeles i början av min tid på Balans fastnade i minnet: ”Förr i världen flaggade man på bruket när revisorn kom.” Efter mer än fem år har talesättet nu också blivit ett reportage. 40 år efter Oskar Silléns sista år på Esselte har vi följt dagens revisorer på ett uppdrag

Medelrevisorn har blivit äldre och han, för det är en han, har fått färre medarbetare. Det visar statistiken anno 1997.

När nu rekommendationen om finansiell leasing trätt i funktion är det dags att titta på praktiska tolknings- och tillämpningsfrågor, skriver Lars-Åke Eriksson. Han konstaterar också att tolkningen av RR6 i vissa fall leder till redovisningsmässiga lösningar som inte är självklara.

Förr hämtades revisorn vid tåget med bolagets limousin. Flaggan var hissad när han kom. Böckerna låg prydligt på rad. Så går det inte till längre. Datasystem, ökade risker, större informationskrav, globalisering, krav på högre effektivitet och mycket annat har förändrat revisorslivet.

Ett i Fondbörsens disciplinkommitté nyligen prövat ärende om ett IT-företags byte av redovisningsprincip (redovisning av utgifter för produktutveckling) väcker principiellt intressanta frågor, skriver Sven-Erik Johansson. Han efterlyser diskussion och analys kring kriterierna för aktivering.

Filip Cassel, auktoriserad revisor och revisionsdirektör vid Riksrevisionsverket säger att han visst är optimist när det gäller revisorsrollen, revisionen och de framtida möjligheterna.

Den statliga utredningen om indirekt ägande av revisionsbyråer och innebörden av begreppet revisionsverksamhet är nu i gång. Den har tagit sig namnet Revisionsbolagsutredningen och skall enligt direktiven vara färdig med sitt betänkande den sista december i år. Man räknar dock allmänt med att Närings-

I stället för en obligatorisk avsättning till reservfond med symboliska belopp, kan lagstiftningen lika gärna ändras så att denna blir frivillig, anser Stefan Engström. Författaren ger också en historisk återblick på tidigare debatter i samma ämne.

Sedan en tid tillbaka har Föreningen Auktoriserade Revisorer FAR lagt ut en hemsida på Internet. Adressen dit är http://www.far.se.

Vid bedömning av ett kreditinstituts resultat och finansiella ställning är dess latenta kreditförluster av stor betydelse. Åke Tegin och Eric Wolrath föreslår att Finansinspektionens nuvarande regelverk kompletteras med möjlighet till generella reserver för potentiella förluster.

Kommunal revision har av tradition inte stått så högt i kurs bland de traditionella revisionsbyråerna.

Svensk redovisningsterminologi måste revideras hävdar Ilmar Roots i detta debattinlägg – bl.a. med anledning av aktuella diskussioner kring arbetet i BAS-gruppen. I artikeln tecknar han också den historiska bakgrunden till de begreppsdefinitioner som används i dag.

Frågan om diskontering i redovisningen har väckts flera gånger under senare tid. Framför allt gäller det latenta skatteskulder och -fordringar. När IASC diskuterade frågan i samband med utgivandet av IAS 12 beslöts att inte tillåta diskontering. Anledningen uppgavs vara att diskontering av framtida

Metoden ger ett bra sätt att analysera företag även när en överlåtelse ej är aktuell, skriver Jens Lindberg om ”Discounted Cash Flow”. I artikeln ger han några synpunkter på vad som skulle kunna betraktas som god sed och praktiskt arbetssätt vid användandet av denna s.k. DCF-modell.