Jag har arbetat med 3:12-reglerna i 15 år och för första gången så tycker jag att de nu börjar bli riktigt bra. Vissa delar både kan och behöver självklart förbättras, men i det stora hela finns ingen anledning längre för företagare att högljutt klaga över reglerna. De är inte längre någon symbol

Som bekant pågår IAASB:s omstöpning (redraft) av ISA för att göra de befintliga standardernas innehåll och budskap tydligare (det s.k. Clarity-projektet). Projektet har tidigare beskrivits i Balans (se ”revision” Balans 10/2004 och 1/2005). Omstöpningen som sådan i sin första praktiska tillämpning

De nya regler för koncernredovisning som föreslås av IASB innebär stora förändringar och kan bli svåra för företagen att applicera, anser Pär Falkman och Jan Marton. Det finns dock en logik bakom reglerna i IFRS 3 och denna logik går att koppla till diskussioner som pågått under långtid. En studie

Högsta domstolen har i ett avgörande – refererat i tidskriften Nytt juridiskt arkiv, NJA, 2006 s. 136 – uttalat sig om möjligheten till jämkning av revisors skadeståndsansvar mot bolaget. Den närmast till hands liggande tolkningen av domen är att möjligheterna till jämkning – trots utgången i målet

Företrädare för Sveriges redovisningskonsulters förbund (SRF), Jonas Bergqvist och Mikael Carlson, anser att revisorerna inte förmår att skilja på rådgivning och revision, samt att revisionen i sig främst är bakåtsyftande (inlägg i Dagens Industri den 4 december 2006). De hänvisar till Svenskt Näringslivs

Riskbedömningen utgör en viktig del av revisorns arbete. Detta är ett odiskutabelt faktum. Någonting som däremot kan diskuteras är i vilken utsträckning man måste använda olika riskbegrepp för att kunna göra en meningsfull riskbedömning.

Justitiedepartementet har i dagarna presenterat en promemoria, Ds 2006:22, om implementeringen av EG-direktivet om gränsöverskridande fusioner.

Efter två år med IFRS/IAS börjar nu problemen bli allt tydligare. Företagsförvärv och finansiella instrument är återigen i fokus. Det är nu dags för revisorerna att bli mer inblandade i delårsrapporterna.

Nu har de sex första månaderna i den nya branschorganisationen förflutit och det är dags för ”halvårsbokslut”. Det fanns en del tidigare SRS-medlemmar som var tveksamma till samgåendet mellan FAR och SRS. Skulle deras intressen bli tillvaratagna på ett tillräckligt bra sätt i den nya stora organisationen?

Den 31 januari fattade den finska riksdagen beslut om en ny revisionslag. Enligt den nya lagen slopas revisionsplikten för mindre företag. Aktiebolag behöver inte ha en revisor när högst ett av följande tre villkor har uppfyllts under de två senaste räkenskapsåren: 1) balansomslutningen överstiger

Uttalanden från Aktiemarknadsnämnden kan i sin helhet läsas på

Balans har företagit en reportageresa från Ystad till Haparanda. Inte på cykel – som Stålfarfar gjorde på sin tid – men med samma start och mål: En stad i norr och en stad i söder där revisorer är verksamma. Jonny Wiik arbetar i Haparanda där det svenska EU-medlemskapet möjliggjort ett omfattande

Det är i många fall oklarhet vilka tillgångar som får förvaltas i en revisionsrörelse. Vad hindrar exempelvis att ett revisionsföretag förvärvar en villafastighet som bebos av den i revisionsföretaget verksamma revisorn? Eller att ett revisionsföretag investerar i en skogsfastighet vars skötsel hanteras

Bolagsstyrningskollegiet utfärdade i början av september en ny tillämpningsföreskrift nr 1-2007 som innebär att regel 3.6.2 om intygandemening ersätts av lag och ska från och med bolagens rapportering för år 2007 inte längre tillämpas.