Sverige och Finland inträdde som medlemmar i EU samtidigt, från 1995 års ingång. Till de EU-stadganden som båda länderna då blev skyldiga att implementera hörde EG:s sk fusionsdirektiv från 1990. När man ser på hur direktivet inarbetats i svensk och finsk skattelag, kan man finna stora formella skillnader.

I samband med olika omstruktureringar och generationsskiften inom näringslivet aktualiseras ofta frågan om det är en verksamhetsgren som överlåts. I denna artikel diskuteras utifrån hittills publicerade förhandsbesked innebörden av begreppet verksamhetsgren och om det går att finna några riktlinjer

Kommissionen har föreslagit vissa ändringar i moder/dotterbolagsdirektivet (90/435/EEG). I direktivet föreskrivs att utdelningar från dotterbolag i ett medlemsland till moderbolag i ett annat medlemsland skall vara skattefria. För att ett moder/dotterbolagsförhållande i direktivets mening skall anses

Regeringen har den 13 mars 2003 överlämnat sin proposition med förslag till slopad kapitalvinstbeskattning på näringsbetingade andelar m.m. till riksdagen. Propositionen innehåller även en senareläggning av stopplagstiftningen från den 6 december 2001 om avdragsbegränsningar för förluster på näringsbetingade

1   Intern internationell skatterätt

Mattias Dahlberg har behandlat ämnet i en artikel: ”Om CFC-lagstiftningens förenlighet med EG-rätten”, SvSkT 2001 s. 823–838; efter den artikeln har ett nytt förslag till CFC-lagstiftning presenterats samt nya avgöranden avkunnats av EG-domstolen som ytterligare klargör rättsläget. Gunnar Rabe har

Riksdagen antog den 14:e maj ändrade regler avseende administrativa avgifter på skatte- och tullområdet. Detta får anses vara en viktig milstolpe i synen på skattetillägg och institutets förenlighet med Europarådets konvention om skyddet för de mänskliga rättigheterna. De nya reglerna motiveras av

När Europakonventionen antogs som svensk lag var det meningen att inga motstridiga bestämmelser skulle finnas kvar t.ex. i taxeringslagen. Ett olycksfall inträffade dock. Frågan blir då vad som i avvaktan på lagändring går att göra åt saken i rättstillämpningen.

Ett aktiebolag kan öka sitt egna kapital på ett flertal sätt; bl.a. genom nyteckning av aktier, konvertering av skuldebrev och skuldebrev med optionsrätt till nyteckning, m.m. Dessa möjligheter har med varierande noggrannhet reglerats i aktiebolagslagen (1975:1385), ABL.

Den svenska redovisningsrätten står inför stora förändringar, som främst har sin grund i den s.k. IAS-förordningen. I artikeln behandlas frågor som uppkommer i anledning av detta. Artikeln innehåller vidare en redogörelse för IAS-förordningens huvuddrag. Utöver antagandet av IAS-förordningen har EG:s

I denna artikel behandlas de nya reglerna om lättnader i arvs- och gåvobeskattningen vid generationsskiften i företag och om slopad beskattning av arv till make och sambo.

I den återkommande spalten Skattenytt Internationellt är det allmänna syftet att spegla aktuella internationella skattenyheter. Avsikten är att i såväl kortare som längre notiser referera och analysera nyheter på det internationella skatteområdet. Det kan vara nyheter med internationell anknytning

Artikeln av Elofsson & Gäfvert i Skattenytt nr 11/2003 utgör ett exempel på att vi lever i tolkningens tid och visar på ett illustrativt sätt att ofrånkomliga tolkningskon?ikter möter överallt. Det är i tolkningarnas mångfald som slaget om verkligheten står. I centrum för Elofssons & Gäfverts replik

I artikeln lämnas en närmare redogörelse för förhandsbesked från Skatterättsnämnden angående tillämpningen av mervärdesskattelagen (1994:200), ML, meddelade under tiden juli–december 2003. De som deltagit i besluten är W (Wingren), E (Edlund), N (Nyström), On (Odéen), O (Ohlson), P (Peterson), R (Rabe)

I den återkommande avdelningen Skattenytt Internationellt är det allmänna syftet att spegla internationella skattenyheter. Avsikten är att i såväl kortare som längre notiser referera och analysera nyheter på det internationella skatteområdet. Det kan vara nyheter med internationell anknytning i intern