Kära läsare!

Artikeln rör effekten av skatteavtal vid beskattningen av förbjudna lån. Mest utrymme ges åt frågan om förbjudna lån ska anses utgöra inkomst enligt skatteavtal eller inte. Fråga har aktualiserats med anledning av att Kammarrätten i Stockholm funnit att förbjudna lån inte utgör sådan inkomst, med

Dir. 2019:102.

Mervärdeskattesystemet är utformat så att varje produktionsled belastar efterföljande produktionsled med en skatt baserad på försäljningspriset. Säljaren betalar in ett belopp motsvarande erhållen ersättning till staten. Köparen får ett krav på staten för ett belopp motsvarande det som betalats till

Beviskravet för oriktig uppgift i skatteförfarandet gällande efterbeskattning och skattetillägg uttrycks på olika sätt i rättstillämpningen. Det är oklart om de olika uttryckssätten avser samma beviskrav eller om skillnader föreligger. Det medför en bristande förutsebarhet i rättstillämpningen i frågor

I en serie avgöranden har flera byggbolag åberopat beskattningsunderlag baserat på avtalsenlig prissättning av mark och entreprenad. Avgörandena har lämnat olika utslag trots att villkoren varit jämförbara och trots att samma rättsregel legat till grund för bedömningen. Såsom prissättningsmodellen

Det finns en utbredd uppfattning om att många stater förlorar stora skatteinkomst-er till följd av multinationella företags skatteplanering. Det är ingen tvekan om att det finns ett starkt politisk tryck på området. OECD har därför, på uppdrag av G20, tagit fram en rapport som ska ligga till grund

Mål som rör statsstöd omfattas dock inte.

Det råder politiskt turbotryck i en skattefråga. Det handlar om den internationella skatteplaneringen som storföretagen antas hålla på med. När jag skriver detta har jag precis läst en artikel i the Guardian, om Apples verksamhet på Irland och den skatt (synnerligen låga) som bolaget antas betala

Dom 29 juni 2017 i mål nr 278-17.

Den skatterättsliga gränsdragningen mellan ränta och utdelning – Klassificering på gränsen mellan skatterätten och redovisningsrätten

Tanken med avsnittet är att ge en kortare översikt över ny litteratur som kan vara av intresse för skatterätten ur såväl ett nationellt som ett internationellt perspektiv. Synpunkter på avsnittet tas tacksamt emot av Mikael Ek (mikael.ek@jur.uu.se). Litteratur kan skickas till Mikael Ek, Juridiska

Inkomstbeskattning och socialavgiftsuttag vid gränsöverskridande arbete i Öresundsregionen är ämnet för Yvette Linds doktorsavhandling i finansrätt, vilken försvarades den 24 april 2017.1 Vid disputationen var jag fakultetsopponent. Det kan direkt konstateras att det ett mycket väl valt avhandlingsämne,

Tanken med avsnittet är att ge en kortare översikt över ny litteratur som kan vara av intresse för skatterätten ur såväl ett nationellt som ett internationellt perspektiv. Synpunkter på avsnittet tas tacksamt emot av Mikael Ek (mikael.ek@jur.uu.se). Litteratur kan skickas till Mikael Ek, Juridiska

Kära läsare!