Förfäktarna av återanskaffningsvärdemetoden seglar i medvind. Kritiken mot generellt köpkraftskorrigerade bokslut är framför allt riktad mot de svårigheter som uppstått vid utläsningen av denna typ av rapporter. I England försöker man nu kombinera de båda metoderna. Professor Reginald Jägerhorn framhåller

I 1976 års upplaga av FARs ledamotsförteckning finns intaget ett förslag till rekommendation om ”Metodproblem vid upprättande av koncernredovisning”. Ekonomie doktor Lennart Eriksson har granskat förslaget och pekar i denna artikel på några frågor som enligt hans mening inte fått en tillfredsställande

FAR anordnar den 30 november 1976 kursen ”Arbetsrätt för revisorer och arbetstagarkonsulten. Kursledaren, auktor revisor Ulf Gometz, presenterar kursen och framhåller att kunskap om arbetsrätten är nödvändig för att rätt kunna förstå och tillämpa associationsrätten och andra lagar som reglerar

Hans Edenhammar svarar här på Lennart Erikssons inlägg i Balans nr 7/76 föranlett av tidigare inlägg av Arne Olsson och Hans Edenhammar i Balans nr 5/76. Frågan rör hur man i koncernredovisningen skall behandla obeskattade reserver i form av t ex lagerreserv som finns i ett dotterbolag vid förvärvet.

Medför minidatorerna särskilda problem vid utformningen av det interna kontrollsystemet? Frågan diskuteras i denna artikel av auktor revisor Lennart Bergström som framhåller att det är angeläget att revisorerna hjälper företaget att utnyttja de stora möjligheter till intern kontroll som faktiskt

Inom AICPA har bildats en särskild kommitté med uppgift att utarbeta system för frivillig kvalitetskontroll för CPA-byråer. Auktor revisor Ulf Hertzman redovisar och kommenterar här det diskussionsförslag som kommittén presenterat.

BAS-planen har behandlats i ett antal artiklar i BALANS under 1976 och 1977. Professor Sten Jönsson, Göteborgs Universitet, kommenterar här Ilmar Roots artikel i nr 5/77 ”BAS-plan, redovisningsplan och redovisningsteori”. Sten Jönsson framhåller bl a att det är nödvändigt att visa att småföretagen

Den av SAF och Sveriges Industriförbund framtagna BAS-planen är grunden för ett redovisningssystem. Kontoplanen ges genom Sveriges Standardiseringskommission ut som svensk standard. Lektor Olle Möller framför här kritik mot kontoplanen och hävdar att hela dess uppläggning är diskutabel. Artikeln bemöts

Vid beräkning och behandling av orealiserade kursvinster vid uppgörande av koncernredovisning har FAR anvisat användande av monetary-nonmonetary-metoden. FARs rekommendationsförslag innebär att differens som uppkommer som kursförlust alltid skall beaktas medan kursvinst tas med först när den anses

BALANS har träffat kanslichefen för den nyinrättade bokföringsnämnden, Boris Carlsson, för att få några synpunkter på nämndens arbete. Intervjuare är redaktör Bodil Sjöö-Mårtenson och auktor revisor Ingvar Pramhäll.

Enligt 1975 års aktiebolagslag skall bolag som är skyldigt att ha auktoriserad revisor avge minst en delårsrapport varje räkenskapsår. Universitetslektor Sten-Eric Ingblad lämnar här en redogörelse för vad en delårsrapport skall innehålla och hur den skall offentliggöras.

Skall förekomsten av internrevisionsavdelning frita externrevisorn från ansvaret att själv övertyga sig om internkontrollsystemets tillförlitlighet? Nej, svarar chartered accountant Ronald Hathorn i denna artikel och konstaterar att det offentliga ansvaret axlas av externrevisorn allena.

FARs förslag till koncernredovisningsrekommendation kritiseras avseende avskrivning på goodwill av Ronald Hathorn i detta nummer av BALANS. Auktor revisor Hans Edenhammar, ledamot i FARs Redovisningskommitté, bemöter här den framförda kritiken.

Kursen ”revisorns granskning av lager” har drivits på i stort sett oförändrat sätt under de senaste åren. Då dessutom en del av materialet i kursen numera används även i grundkursen har tiden ansetts mogen för en revidering av kursinnehållet.

I aktiebolagslagen, kommerskollegiets revisorskungörelse och FARs regler för god revisorssed finns regler för revisorns oberoende. Auktor revisor Siv Berlin behandlar, i denna artikel, några svaga punkter i aktiebolagslagen som kan undergräva oberoendet när de i undantagsfall utnyttjas.