Statsauktoriserade revisorn H Erik Olesen, De Förenade Revisionsfirmaer, Köpenhamn, har många gånger presenterat idéer som retat kollegor till opposition. Här drar han upp en hel del synpunkter på revisorsyrket, som är centrala. Artikeln publiceras som en fortsättning på den diskussion auktoriserade

I BALANS nummer 3 redogjorde chartered accountant David Jones och civilekonom Olof Herolf för de skillnader som finns mellan amerikansk och svensk redovisning. Här följer en beskrivning av de regler och standards de amerikanska revisorerna måste följa i sitt granskningsarbete.

En arbetsgrupp inom Sveriges Mekanförbund har utarbetat en föreställningsram för redovisningen. Föreställningsramens viktigaste del är redovisningsplanen, en beskrivning av redovisningens syften, principer och instruktioner. Stig Wåhlberg, ekonomichef på Atlas Copco och ordförande i den nämnda arbetsgruppen,

med beaktande av fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen, särskilt artikel 94,

Resultatberäkning vid växlande penningvärde har varit föremål för livlig diskussion. Ämnet är emellertid ej nytt. Professor Torsten Gårdlund redogör i denna artikel för kapten Oscar Wallenbergs syn på lagervärdereglering och företagens resultatberäkning. Redan 1916 uttalar Oscar Wallenberg missnöje

Den 1 januari 1977 träder en ny bokföringslag i kraft. Auktoriserade revisorn Sune Carlsson, som var sakkunnig i 1971 års utredning om bokföringslagstiftningen, kommenterar här några avvikelser mellan den antagna lagtexten och propositionen.

Enligt det avtal som 1975 träffades mellan SAF, LO och PTK skall i ett företag inrättas ekonomikommitté eller utses intern eller extern arbetstagarkonsult. Professor Knut Rodhe behandlar i denna artikel frågorna om en revisor kan äta sig att vara revisor och extern arbetstagarkonsult i samma företag

Ett systematiskt offentliggörande av företagens resultatprognoser kan förbättra aktiemarknadens effektivitet. Detta förutsatt att prognoserna är kvantitativa och kompletterade med väl underbyggda antaganden och osäkerhetsintervall. Ekonomie doktor Lars-Erik Forsgårdh framhåller i denna artikel att

Mekanförbundets normalkontoplan, som publicerades 1945, har haft stor inverkan på redovisningen i Sverige. Bl a den snabba utvecklingen på dataområdet, som medger en långtgående flexibilitet, har gjort att M-planen upplevs som föråldrad. Professor Sandor Asztély redogör här för de alternativ som idag

Den statistiska bilden av de mindre och medelstora företagens utveckling är inte lätt att överblicka. Enligt SOS 1973 skulle dessa företag svara för ca 41% av industrisysselsättningen. Används skatterättens definition på familjeföretag ”ett bolag som till minst 75% ägs av högst tio fysiska personer”

Trots att kunskapskraven på revisorerna borde öka så har i realiteten en standardsänkning avseende det teoretiska innehållet i grundexamen inträffat. Civilekonom Bernt Gyllenswärd anser att detta förhållande kan motverkas antingen genom att en speciell yrkesinriktad utbildningslinje vid universiteten

Hans Karlsson, Sveriges förste arbetstagarkonsult, beskriver i denna artikel vilka krav och förväntningar de fackliga organisationerna ställer och redovisar några av sina erfarenheter från arbetet som löntagarrevisor.

Den juridiska avdelningen inom HSBs Riksförbund har tagit fram en promemoria om ekonomiskt ansvar i allmännyttiga företag. Auktoriserade revisorn Bertil E Olsson lämnar här en redogörelse för vissa avsnitt i promemorian.

Regeringens proposition till ny aktiebolagslag, prop 1975:103, kommenterades av hovrättsassessor Jan Bökmark i BALANS nr 1 och av professor Per V A Hanner i BALANS nr 2. Debatten går här vidare föranledd av Jan Bökmarks framförda synpunkter under denna vinjett i BALANS nr 2.

Den 18 oktober – 3 november 1975 genomfördes FARs studieresa till USA. AICPA, SEC, flera revisionsbyråer och ett företag besöktes. Kursledaren, auktoriserade revisorn Erik Rydström, redogör här kort för en del av de ämnen som togs upp till behandling.