Den s.k. kompletteringsregeln i lagen (1992:1643) om särskilda regler för beskattning av inkomst från handelsbolag kan användas av en säljare av en handelsbolagsandel, under förutsättning att han upprättar ett särskilt skatterättsligt bokslut. Författarna är mycket kritiska mot att kompletteringsregeln,

I Skattenytt 1993 s. 116 uttalar Göran Grosskopf att otillåtna lån inom bolagssektorn inte kan beskattas. Anledningen till detta skulle vara att sådant lån enligt punkt 15 av anvisningarna till 32 § KL skall beskattas som inkomst av tjänst och att ett aktiebolag endast kan ha inkomst av

Fråga om avdrag vid en svensk delägares beskattning för avsättning till skatteutjämningsreserv i en sådan utländsk juridisk person som avses i 53 § anv. p 10 andra st. b) KL. Tillika fråga om beräkning av vinst resp förlust vid avyttring av andelar i en sådan utländsk juridisk person. Förhandsbesked

Innan jag går in på själva modellavtalet kan det vara lämpligt att nämna något om arbetsprogrammet för OECD:s kommitté för skattefrågor, kommittén som har utarbetat det reviderade avtalet, och om den översynsprocess som har lett fram till publiceringen av detsamma.

Bodil Hulgaard har i SkatteNytt nr 7/8 uttalat tveksamhet till min i SkatteNytt nr 3 1993 på sid 116 uttalade slutsats, att aktiebolag inte kan beskattas för förbjudna lån. Skälet för Hulgaards tveksamhet är, att bl.a. bestämmelserna i 32 § KL enligt 2 § 1 mom. första stycket SIL också skall tillämpas

I SkatteNytt 1993 nr 6 s. 311 återges kortfattat regeringsrättens dom RÅ 1992 not 624. Därvid anges, att regeringsrätten ansett att s.k. anteciperad utdelning skall beskattas för det beskattningsår då utdelningen bokförts i räkenskaperna hos moderföretaget. Regeringsrättens dom är mycket knapphändig

Under första halvåret 1993 har en stor del av Skatterättsnämndens förhandsbesked avsett uttagsbeskattning m.m. vid omstruktureringar av olika slag. I det följande lämnas först en redogörelse för dessa ärenden (avsnitt 2). Därefter behandlas ett antal ärenden som gällt särskilda koncernfrågor (avsnitt

I artikeln avser jag att behandla frågor som rör avdragsrätten för kostnader för forskning och utveckling (FoU). Efter en inledning (1) tar jag upp frågan vad som är att hänföra till forskning och utvecklingsarbete (2). Därefter belyses det s.k. sambandskravet (3). Ett avsnitt behandlar rättspraxis

I Skattenytt nr 4/92 redogjorde jag för mina åsikter vad gäller det s.k. förvärvskällebegreppet. Mot bakgrund av artikeln har ett antal frågeställningar väckts. I denna artikel behandlas därför den aktivitetsbedömning som bl.a. avgör vilket avgiftsuttag som skall göras. Artikeln koncentreras på de

Mot bakgrund av det stora antal avgångsvederlag som har lämnats, p.g.a. att anställningen upphört, har lagen om statlig inkomstskatt på ackumulerad inkomst aktualiserats. Det sagda gäller även där ersättningen utgått p.g.a. så kallade fallskärmsavtal.

1990 års skattereform har inneburit nya regler på många olika områden. Ibland är det regler som inte är helt klara, och därför behöver tolkas. Sådana tolkningsproblem finns också när regler i och för sig inte ändrats, men där reglerna runtomkring ändrats.

Nedan följer två korta presentationer av skattetidskrfter etc i två av våra nordiska grannländer till vägledning för dem som kan behöva orientera sig om dessa länders skatterätt.

Ett jämförande exempel

Institutet fusion har sedan skattereformen fått ökad aktualitet som alternativ att upplösa bolag. En hämmande faktor för att inte genomföra en fusion är att den kan leda till en icke avdragsgill fusionsförlust. I artikeln behandlas utifrån bolagsrättslig, redovisningsmässig och skatterättslig synvinkel

I artikeln gås igenom dels delägarbeskattningen till den del den inte beskrivits i andra artiklar i detta nummer av Skattenytt och dels behandlas JIK-metoden. Vidare behandlas utdelningsbegränsningen 1994 samt några andra förändringar i kapitalinkomstbeskattningen.