1. Lättnadsreglerna – femårsrekvisitet

I artikeln diskuteras hur den svenska skatteförvaltningen bör gå tillväga för att se till att EG-rätten får ett korrekt genomslag i skattemyndigheternas rättstillämpning i skattefrågor.

Denna artikel handlar om implementering i praktiken av ny praxis från EG-domstolen på mervärdesskattens område i ett antal utvalda medlemsländer som representerar inte enbart olika förvaltningstraditioner i Europa utan också nya och gamla medlemsländer. Observera att mina erfarenheter beträffande

EG-domstolen har i en dom den 12 maj 1998 prövat om vissa bestämmelser i det tysk-franska dubbelbeskattningsavtalet är förenliga med artikel 48 i EG-fördraget angående fri rörlighet för arbetskraft. Målet gällde en skattskyldig, Annette Gilly, som var bosatt i Frankrike och arbetade som lärare i en

Denna artikel ger en kort introduktion till den direktivkonforma lagtolkningsprincipen som innebär att svensk lag, som omfattar områden som är reglerade av EG-rättsliga direktiv, skall tolkas så att direktivens syfte uppfylls. I artikeln diskuteras hur långt tolkningsskyldigheten sträcker sig och

Denna artikel är fristående, men intresset för företeelsen enligt rubriken väcktes framförallt av professor Nils Mattssons artikel i samma ämne i nr 10 av SkatteNytt 1997 (s. 584–593); min infallsvinkel handlar dock inte så mycket om lagrådets kompetensområde som den mera direkta frågan, har lagrådet

Regeringen har bl.a. föreslagit ändring av reglerna för överföring av periodiseringsfond i samband med ombildning av enskild näringsverksamhet till aktiebolag. De nya reglerna föreslås gälla för överföringar som sker från och med den 17 mars 1998. I denna artikel analyseras dels behovet av ny lagstiftning

I tidigare artiklar i denna tidskrift har den senaste tidens utveckling på internprissättningsområdet behandlats. Bland annat har redogjorts för OECD:s nya Riktlinjer, vilka publicerades 1995 (Transfer Pricing Guidelines for Multinational Enterprises and Tax Administrations).1 I detta sammanhang har

EG-domstolen angav i det s k Hoffmann1-målet, att moms enligt det s k Sjätte direktivet (”Direktivet”)2 skall utgå på advokats arbete som skiljeman.

Immateriella rättigheter får allt större betydelse inom näringslivet. Förekomsten av dessa rättigheter ger upphov till en rad frågeställningar vid inkomstbeskattningen för företagen. Avsikten med denna artikel är att översiktligt redogöra för den rättsutveckling som varit under senare år när det gäller

I denna artikel diskuteras främst de möjligheter en idrottsman eller annan s.k. fri yrkesutövare har att periodisera sina inkomster till framtiden. Med fri yrkesutövning menar jag inkomstbringande aktivitet bedriven av fysisk person där verksamheten är nära knuten till utövarens person. Artikeln ger

Fr.o.m. 1999 års taxering gäller nya regler för beskattning av s.k. personaloptioner. De nya reglerna, som medför att beskattningstidpunkten senareläggs till dess att optionerna utnyttjas eller överlåts, gäller endast optioner som skattemässigt inte är att anse som värdepapper. Någon definition på

De flesta stater beskattar fysiska och juridiska personer med hemvist i staten. Personer som saknar hemvist i staten beskattas ofta för inkomster med särskild anknytning till denna stat. Dessa två beskattningsmetoder leder inte sällan till att en inkomst, som har sin källa i en annan stat än den i

I artikeln presenteras EU-kommissionens förenklingsprojekt, SLIM med avseende på dess arbete att förenkla vissa regler inom mervärdesskatteområdet. Flera av de förslag som väckts inom SLIM-projektet omsätts nu i EUs lagstiftning och artikeln beskriver dessa förslag, av vilka huvuddelen presenterats

Advokat Mats Anderson och jur.kand. Nils Sköld har funnit anledning att bemöta min artikel ”Skiljemannaarvoden och mervärdesskatt” och ansett det glädjande att deras artikel väckt debatt.