Diverse frågor kring god sed på aktiemarknaden vid offentliga erbjudanden om aktieförvärv, bl.a. att erbjuda tillgång i målbolaget som vederlag i budet och särskilt vederlag till viss aktieägare (Anonymt)

Till Aktiemarknadsnämnden har inkommit en framställning från Bolaget A. Till framställningen har fogats ett antal bilagor. Det sålunda inkomna materialet har lagts till grund för nämndens bedömning.

Fråga A

Kan det strida mot god sed på aktiemarknaden att såsom villkor för genomförande av en affär erbjuda aktier eller tillgångar i en verksamhet som visserligen är avsedd att förvärvas men som ännu inte tillhör den erbjudande?

Såsom en bakgrund till besvarande av denna fråga antecknar nämnden följande. I samband med ett genomförande av en affär, exempelvis i form av ett offentligt erbjudande om förvärv av aktierna i ett visst bolag, förekommer i stor utsträckning såsom ett led i affärens genomförande att särskilda överenskommelser på förhand träffas med viss eller vissa aktieägare i det bolag som avses bli förvärvat. Härvid kan situationen vara sådan att den verksamhet som avses bli förvärvad innehåller tillgångar som för den potentielle förvärvaren är av mindre intresse, men som för en enskild aktieägare kan vara av särskild betydelse.

Enligt Aktiemarknadsnämndens mening står det inte i strid med god sed på den svenska aktiemarknaden att ett aktiemarknadsbolag, såsom ett led i genomförandet av förvärv av ett aktiemarknadsbolag, erbjuder överlåtaren aktie eller annan tillgång i en verksamhet som är avsedd att förvärvas men som vid tiden för erbjudandet ännu inte tillhör den erbjudande.

För att kravet på god sed skall anses uppfyllt bör dock enligt nämndens mening gälla

  • att den erbjudna tillgången erbjuds på marknadsmässiga villkor

  • att det erbjudande bolaget vid offentliggörandet av affären samtidigt offentliggör erbjudandet och dess närmare innehåll och villkor

  • att sträng sekretess iakttas intill dess affären har offentliggjorts.

Aktiemarknadsnämnden har inte tagit ställning till och anser sig inte heller böra taga ställning till frågan i vilken utsträckning och vid vilka tidpunkter de i affären ingående transaktionerna aktualiserar förhandlingsskyldighet enligt medbestämmandelagen.

Fråga B

Kan det strida mot god sed på aktiemarknaden att som en del av affären utbjuda aktierna i Dotterbolaget B trots att minoritetsaktieägare och anställdas organisationer med hänsyn till affärens storlek och betydelse för Bolaget A kan anse detta vara en fråga för bolagsstämma och genomförda förhandlingar?

Enligt Aktiemarknadsnämndens mening står det inte i strid med god sed på den svenska aktiemarknaden att styrelsen i ett aktiemarknadsbolag utan föregående samtycke av bolagsstämma beslutar extraordinär åtgärd i bolaget – av aktuellt slag och under förevarande omständigheter – med förbehåll för senare godkännande av bolagsstämma.

Fråga C

Kan det anses strida mot god sed att konsortiet genom Bolaget A lägger bud endast på de x % av aktierna i Bolaget C som Bolaget D äger och sålunda inte på alla aktier?

Enligt Aktiemarknadsnämndens mening strider inte ett sådant förfarande mot god sed på den svenska aktiemarknaden. Detta gäller även om uttrycket ”lägger bud” i frågan skall tolkas i meningen ”förvärvar”.

Fråga D

Kan det avsedda erbjudandet enligt punkt 3 i framställningen anses strida mot punkt II 4 i Näringslivets Börskommittés rekommendationer rörande offentligt erbjudande om aktieförvärv i och för samgående mellan bolag?

Frågan utgår från att den aktuella punkten är tillämplig. Utgår man från att så är fallet är det Aktiemarknadsnämndens mening att det avsedda erbjudandet inte strider mot den ifrågavarande punkten i rekommendationen. Nämnden har därvid fäst särskild vikt vid att ifrågavarande tänkta överlåtelser av tillgångar skall ske till marknadsvärden samt att dessa värden verifierats av fristående och från varandra oberoende värderingsexperter.

Fråga E

Kan erbjudandet till Bolaget D anses strida mot 7 § eller 8 § lagen (1985:571) om värdepappersmarknaden?

De båda paragraferna behandlar olika insiderfrågor. I 7 § behandlas fall vid offentliga erbjudanden och i 8 § andra fall. Enligt Aktiemarknadsnämndens mening kan i det omfrågade fallet endast 7 § vara tillämplig.

Offentligt erbjudande om förvärv av aktier i ett aktiemarknadsbolag (målbolaget) föregås normalt av särskilda överenskommelser mellan det erbjudande bolaget och viss eller vissa aktieägare i målbolaget. Detta förfarande är för övrigt uttryckligen förutsatt i Näringslivets Börskommittés (NBK) rekommendation rörande offentligt erbjudande om aktieförvärv i och för samgående mellan bolag (punkt II 4).

Den aktuella bestämmelsen i 7 § är första stycket. Detta har följande lydelse:

”Har en svensk juridisk person beslutat att till en vidare krets lämna ett offentligt erbjudande om förvärv av aktier i ett aktiemarknadsbolag eller har frågan om ett sådant erbjudande väckts i den juridiska personens styrelse eller hos någon annan som kan fatta beslut om erbjudandet, gäller följande. Den som fått kännedom om beslutet eller den väckta frågan i sin egenskap av arbets- eller uppdragstagare hos den juridiska personen, aktiemarknadsbolaget eller något av deras moderföretag får inte för egen eller annans räkning köpa eller sälja aktie i aktiemarknadsbolaget eller med råd eller på annat därmed jämförligt sätt föranleda någon annan till sådant köp eller försäljning innan erbjudandet offentliggjorts eller den väckta frågan om offentligt erbjudande förfallit. Är den juridiska personen också ett aktiemarknadsbolag skall motsvarande gälla beträffande köp eller försäljning och föranledande till köp eller försäljning av aktie i detta bolag.”

Arbets- eller uppdragstagare i bl.a. det erbjudande bolaget, som är insider, är alltså enligt lagtexten förbjuden att köpa eller sälja aktier i målbolaget inte bara för egen räkning utan också för annans räkning.

Uttrycket ”för annans räkning” omfattar språkligt sett allt som inte sker ”för egen räkning” dvs. även handlande för det erbjudande bolagets räkning. En sådan tolkning strider mot de ändamålsöverväganden som ligger bakom bestämmelsen. Tolkningen innebär också att det förfarande som regelmässigt tillämpas vid bl.a. offentliga uppköpserbjudanden och som till och med förutsatts i NBKs rekommendationer inte skulle vara tillåtet.

Enligt Aktiemarknadsnämndens mening bör med hänsyn till det som anförts uttrycket ”för annans räkning” tolkas så att det inte omfattar det handlande av arbets- eller uppdragstagare hos Bolaget A för Bolaget As räkning som frågan tar sikte på.

I det fall som underställts nämndens prövning är situationen inte så renodlad som förutsatts i det nyss förda resonemanget. Det handlande i form av en överenskommelse med en aktieägare i Bolaget C som kan ifrågasättas avses visserligen företas av en arbets- eller uppdragstagare hos Bolaget A men inte för detta bolags räkning utan för konsortiets räkning.

Den information som är tillgänglig för Aktiemarknadsnämnden ger nämnden anledning antaga att Bolaget A avser att använda sig av konsortiets medverkan endast i syfte att undanröja vissa hinder som kan föreligga för ett förvärv av Bolaget C. Med hänsyn härtill är nämnden benägen att hävda att inte heller det fall som avses i den till nämnden ställda frågan faller under 7 §.

Till det anförda vill nämnden emellertid foga följande.

Den citerade lagtexten är otydlig och motiven är föga upplysande när det gäller situationer av här avsett slag. Frågan huruvida paragrafen är tillämplig kan uppkomma i brottmål. Eftersom något auktoritativt domstolsavgörande inte föreligger vill Aktiemarknadsnämnden inte ge något mer bestämt uttalande än det nyss redovisade. Om en domstol skulle finna att det i frågan förutsatta förfarandet faller utanför tillämpningsområdet för 7 § kan förfarandet godtagas såsom förenligt med god sed på aktiemarknaden. Skulle en domstol däremot finna förfarandet brottsligt kan förfarandet självfallet inte godtagas.

Vissa uppgifter i uttalandet har av sekretesskäl utelämnats.