Fråga om det strider mot god sed på aktiemarknaden att vid nyemission endast låta s.k. kontrollsubjekt teckna fria aktier medan övriga aktieägare, oavsett om de innehar fria eller bundna aktier, endast får teckna bundna aktier (Holmens Bruk)

Till Aktiemarknadsnämnden inkom den 24 februari 1987 en framställning från Holmens Bruk AB. Vid framställningen var fogade ett antal bilagor.

Bakgrund

Styrelsen för Holmens Bruk AB (Holmen) har för avsikt att besluta om nyemission under förutsättning av bolagsstämmans godkännande.

Aktierna i Holmen är fördelade på A- och B-aktier. A-aktie har en röst, B-aktie ­1/1.000 röst. Ingen skillnad föreligger ifråga om rätt till andel i bolagets tillgångar eller vinst. A-aktierna är bundna. Av B-aktierna är vissa bundna men större delen är fria.

Aktierna är fördelade på följande sätt:

A-aktier bundna

5.272.780 st

B-aktier bundna

998.050 st

B-aktier fria

  4.047.780 st

10.318.610 st

Aktierna noteras på Stockholms fondbörs A:1-lista utan särnotering för bundna respektive fria B-aktier.

Enligt den för Holmen gällande utlänningsklausulen i bolagsordningen får kontrollsubjekt förvärva endast så många aktier, att de vid varje tidpunkt motsvarar mindre än 40 % av hela aktiekapitalet och mindre än 20 % av röstetalet för samtliga aktier i bolaget.

Styrelsens avsedda beslut om nyemissionen skall ske med företrädesrätt för aktieägarna (1:5). A-aktieägarna skall därvid äga rätt att teckna A-aktier för gamla A-aktier och B-aktieägarna skall äga rätt att för gamla fria respektive bundna B-aktier teckna nya bundna B-aktier med undantag för kontrollsubjekt som skall erhålla nya fria B-aktier.

Den fråga Aktiemarknadsnämnden prövar gäller om det strider mot god sed på den svenska aktiemarknaden att vid en kontantemission utesluta aktieägare, som inte är kontrollsubjekt men äger fria aktier, från rätten att teckna nya fria aktier.

Överväganden

I det aktuella ärendet vill Aktiemarknadsnämnden anföra följande.

Enligt 4 kap. 2 § aktiebolagslagen, ABL, har aktieägarna vid kontantemission företrädesrätt till de nya aktierna i förhållande till det antal aktier de förut äger, om ej annat föreskrivits i bolagsordningen eller bestämmes i emissionsbeslutet. Dylik föreskrift i bolagsordningen förekommer när det i bolaget finns aktier med olika rätt till andel i bolagets tillgångar eller vinst. Som framgått av redovisningen ovan är detta inte fallet beträffande det ifrågavarande bolaget.

I 17 kap. 2 § andra stycket ABL sägs att ”den företrädesrätt som vid ökning av aktiekapitalet tillkommer fria aktier skall avse nya fria aktier”. Det kunde möjligen ifrågasättas om inte denna bestämmelse innebär att fria aktier medför en ovillkorlig företrädesrätt till fria aktier vid nyemission, alltså en företrädesrätt som inte kan åsidosättas genom föreskrift i emissionsbeslutet.

Holmen har till sin framställning fogat ett utlåtande av professor Håkan Nial. Nial har i avseende på innebörden av 17 kap. 2 § andra stycket och med syftning på den nyss nämnda frågan anfört följande.

”Av såväl lagens ordalag som dess under förarbetena direkt uttryckta syfte framgår – – – klart att stämman har rätt att vid kontantemission bestämma att aktieägare, även om de innehar fria aktier, inte skall ha företrädesrätt att teckna nya fria aktier utan att dessa endast får tecknas av utomstående, exempelvis bolagets anställda eller utländska rättssubjekt. Innebörden av 17 kap. 2 § andra stycket är att

om

aktieägarna enligt 4 kap. 2 § har företrädesrätt till de nya aktierna vid kontantemission

och denna rätt alltså inte uteslutits genom bestämmelse i emissionsbeslutet,

så skall denna företrädesrätt för ägare av fria aktier, oavsett om han är kontrollsubjekt eller inte, avse nya fria aktier.

Den bolagsstämman tillerkända rätten att i emissionsbeslutet föreskriva avvikelse från aktieägares företrädesrätt innefattar sålunda möjlighet att utesluta rätt för andra än kontrollsubjekt att teckna fria aktier, som utges i en till utlandet riktad kontantemission. Övriga aktieägare är därmed betagna sin företrädesrätt att deltaga i nyemissionen. Men emissionen kan också ha den innebörden att jämte de för kontrollsubjekt avsedda fria aktierna utges bundna aktier, som med företrädesrätt får tecknas av alla aktieägare, som kan förvärva bundna aktier, dvs. som inte är kontrollsubjekt. I lagens förarbeten har uttryckligen påpekats att utomstående kan i emissionsbeslutet tillerkännas rätt att tecknas hela eller

en del

av en nyemission, Aktiebolagsutredningen (SOU 1971:15) s. 175, prop 1973 s. 71, Kedner-Roos I under 4:2,03.”

Nials slutsats som Aktiemarknadsnämnden helt kan ansluta sig till, är att eftersom aktieägare kan helt uteslutas från företrädesrätt vid en kontantemission måste så mycket mer aktieägare, som inte är kontrollsubjekt, kunna uteslutas från rätten att teckna fria aktier om de i stället får företrädesrätt att teckna samtidigt emitterade bundna aktier. På grund därav kan enligt nämndens mening inte finnas något lagligt hinder mot att emissionsbeslutet utformas på så sätt som är avsett.

Samtidigt står det klart att avvikelse från företrädesrätten inte kan ske i obegränsad utsträckning. Generalklausulen i 9 kap. 16 § ABL i vilken likställighetsprincipen mellan aktieägare finns intagen, innefattar uppenbarligen vissa gränser för hur långt bolagsstämman kan gå när det gäller avvikelser från aktieägarnas företrädesrätt vid kontantemission.

Också denna fråga har behandlats av Nial i ovannämnda utlåtande. Sammanfattningsvis konstaterar Nial i denna del att ”då förfarandet – – – inte heller synes medföra någon i förhållande till bolagets intresse avsevärd ekonomisk nackdel, kan generalklausulen inte anses tillämplig”.

Till detta vill Aktiemarknadsnämnden lägga följande synpunkter.

Nämnden saknar underlag för en närmare bedömning av i vilken omfattning det förekommer att en emission utformas på så sätt att endast sådana aktieägare med fria aktier som inte har rätt att förvärva bundna aktier ges rätt att teckna fria aktier. Liknande fall som det nu aktuella har dock förekommit.

I den utsträckning förfarandet förekommer kan det antagas att förklaringen härtill har sin grund i lagstiftningen om utländska förvärv av svenska företag m.m. Enligt denna lagstiftning måste, om bolaget har intagit ett utlänningsförbehåll i sin bolagsordning, antalet fria aktier understiga 20 % av alla aktier i bolaget, alternativt 40 %, om röstetalet för de fria aktierna understiger 20 % av det totala röstetalet.

Det nyss anförda innebär att ett bolag som redan utnyttjat hela eller större delen av utrymmet för fria aktier saknar möjlighet att rikta en emission till den utländska marknaden eller att betala ett förvärv av ett utländskt företag genom en emission av fria aktier. Ett sätt att komma till rätta med den begränsade handlingsfrihet som detta innebär är att – på det sätt som avses tillämpas i förevarande fall – förena en emission med villkor att endast de ägare av gamla fria aktier i bolaget som inte har rätt att förvärva bundna aktier får teckna nya fria aktier.

Enligt Aktiemarknadsnämndens mening kan det inte anses strida mot god sed på aktiemarknaden om ett bolag, i avsikt att skapa ett handlingsutrymme för framtida dispositioner, förfar på nyss angivet sätt. En förutsättning är dock att bolaget därvid håller sig inom de marginaler som generalklausulen innefattar.

Om de gamla bundna och fria aktierna är föremål för särnotering och denna notering eller – när särnotering inte finns – andra för bolaget kända förhållanden visar att marknadens värdering av de fria aktierna inte oväsentligt skiljer sig från värderingen av de bundna aktierna, bör bolaget vid emissionen utnyttja den möjlighet som ABL ger att sätta en högre teckningskurs på de fria aktierna.

Mot bakgrund av det nu anförda anser Aktiemarknadsnämnden att den av Holmen planerade emissionen såsom den utformats inte strider mot god sed på aktiemarknaden. Eftersom bolagets fria och bundna B-aktier inte särnoteras saknar nämnden underlag för en bedömning av frågan om en högre teckningskurs på bolagets fria B-aktier är påkallad.