Fråga om ett offentliggörande av en avsikt att förvärva aktier till ett fast pris är ett sådant offentligt erbjudande om aktieförvärv som omfattas av NBKs rekommendation (IVO, Gullspång)
Till Aktiemarknadsnämnden inkom den 29 januari 1998 en framställning från Stockholms Fondbörs. Till framställningen var fogade ett antal bilagor.
Bakgrund
Beträffande bakgrunden till framställningen lämnas följande redogörelse, som är hämtad ur Stockholms Fondbörs framställning till nämnden och Imatran Voima Oys yttrande över framställningen.
Imatran Voima Oy (IVO) förvärvade i mars 1996 från ett annat bolag aktier representerande 34,0 procent av aktiekapitalet och 43,6 procent av röstetalet i Gullspång Kraft AB (Gullspång). Genom andra affärer ökade IVO i april samma år sin andel i Gullspång till 43,6 procent av aktiekapitalet och 50,1 procent av röstetalet. Resterande aktier i Gullspång innehades vid denna tidpunkt av dels tre stora ägare (Vattenfall AB, Graningeverken AB och Lidköpings kommun), dels ett större antal små ägare.
Under våren respektive hösten 1997 förvärvade IVO även Vattenfalls och Graningeverkens aktier i Gullspång. Slutligen offentliggjorde IVO den 9 december 1997 genom pressmeddelande att bolaget förvärvat Lidköpings kommuns aktier i Gullspång. Förvärvet var villkorat av att det godkändes av IVOs styrelse, vilket avsågs ske den 12 december 1997. Av pressmeddelandet framgick också att IVO efter förvärvets fullbordan skulle komma att äga mer än 90 procent av aktierna med mer än 90 procent av rösterna i Gullspång samt att IVO inte hade för avsikt att lägga ett bud på resterande aktier i Gullspång.
Den 12 december 1997 meddelade IVO i ett nytt pressmeddelande att dess styrelse godkänt förvärvet samt att ”IVO fortsätter att köpa B-aktier i Gullspång över Stockholms Fondbörs till 126 kronor per aktie”. Vidare meddelades att IVOs helägda svenska dotterbolag IVO Energi AB hade förvärvat ett visst antal B-aktier i Gullspång samt att IVO-koncernens aktieinnehav i Gullspång motsvarade 90,14 procent av aktiekapitalet och 92,96 procent av röstetalet i bolaget.
Den 15 december 1997 placerade Stockholms Fondbörs Gullspång-aktien på A-listans observationsavdelning på grund av otillräcklig spridning. Samma dag begärde Fondbörsen i en skrivelse till IVO besked om huruvida bolaget avsåg att ompröva sitt beslut att inte erbjuda minoriteten villkor motsvarande vad som givits till Lidköpings kommun.
Den 16 december 1997 meddelade IVO genom ett tredje pressmeddelande att bolaget i syfte att ge Gullspångs små aktieägare en möjlighet att sälja B-aktier till IVO skulle fortsätta att köpa aktier i Gullspång Kraft AB över börsen åtminstone ett par veckor in på 1998. Priset om 126 kr per aktie uppgavs ligga i nivå med Lidköpingsposten ”om hänsyn tas till att Lidköpingsposten var en kontrollpost, vilket motiverar en extra premie”. I meddelandet sades också att IVO intensivt arbetade på ”att finna lösningar för Gullspång som passar in i IVOs framtida strategi i Norden och som kräver att IVO är ensam ägare i bolaget”.
I skrivelse till Fondbörsen den 12 januari 1998 meddelade IVO att bolaget inte hade för avsikt att ompröva sitt beslut angående den fasta köpkursen på 126 kr per aktie.
Den 29 januari 1998, efter förvärv av samtliga IVOs aktier i Gullspång, påkallade IVO Energi AB tvångsinlösen hos Gullspångs styrelse.
Stockholms Fondbörs har hemställt att Aktiemarknadsnämnden prövar om IVOs offentliggörande av sin avsikt att för 126 kronor över börsen förvärva B-aktier i Gullspång är att betrakta som ett sådant erbjudande att prospektskyldighet förelegat och om IVO i sådant fall vid utformningen av villkoren haft att iaktta principen om likvärdig behandling såsom den kommit till uttryck i den av Näringslivets Börskommitté (NBK) utfärdade rekommendationen från år 1988 rörande offentligt erbjudande om aktieförvärv. Fondbörsen har därvid anfört att det saknas vägledande aktiemarknadsrättsliga uttalanden i ämnet.
I yttranden till nämnden har IVO bl.a. anfört: IVOs syfte med beslutet om fortsatta köp till en fast kurs var att av hänsyn till minoritetsaktieägarna behålla likviditeten i Gullspångsaktien fram till dess att ett eventuellt tvångsinlösenförfarande kom till stånd. Informationen om den av IVO beslutade köpkursen, som IVO valde att offentliggöra för att tillfredsställa marknadens informationskrav, utgör inte och kan inte heller jämställas med ett offentligt erbjudande. Det finns inga vägledande aktiemarknadsrättsliga avgöranden eller andra uttalanden som ger stöd för ett sådant ställningstagande. Någon skyldighet för IVO att upprätta prospekt har därför inte uppkommit. Detta gäller så mycket mera om man beaktar syftet med och bakgrunden till offentliggörandet av beslutet om fortsatta köp samt det förhållandet att IVO därvid redan ägde mer än 90 procent av aktierna i Gullspång med mer än 90 procent av rösterna. Eftersom IVOs information om den beslutade köpkursen således inte omfattas av NBKs rekommendation rörande offentligt erbjudande om aktieförvärv, har det stått IVO fritt att förvärva aktier i Gullspång till vilket pris som helst, låt vara att informationen om den fasta kursen kan anses medföra att IVO inte bör förvärva aktier till ett lägre pris.
Överväganden
NBKs rekommendation rörande offentligt erbjudande om aktieförvärv är tillämplig när svensk eller utländsk, juridisk eller fysisk person (köparen) offentligt erbjuder aktieägare i ett svenskt aktiebolag med spritt ägande (målbolaget) att på generellt angivna villkor överlåta sina aktier till köparen. Rekommendationen innebär bl.a. att köparen är skyldig att upprätta prospekt (punkt II.1). Vidare föreskrivs (punkt II.7) med vissa undantag att, om köparen innan erbjudandet offentliggjorts förvärvat aktier i målbolaget, villkoren i erbjudandet inte får vara mindre förmånliga än de som gällde för det tidigare förvärvet, om detta till tid och syfte sammanhängt med att köparen allvarligt övervägt att lämna ett offentligt erbjudande. Sådant sammanhang skall anses föreligga om mindre än sex månader förflutit mellan det tidigare förvärvet och erbjudandets offentliggörande.
Rekommendationens tillämplighet är inte beroende av vilken teknik köparen använder sig av för att genomföra förvärvet. Rekommendationen får visserligen i första hand anses ta sikte på förfaranden där köparen offentligt presenterar ett anbud som målbolagets aktieägare har att acceptera genom meddelande till köparen eller ett av denne anlitat värdepappersinstitut. Detta kommer till uttryck bl.a. i punkt II.4 och kommentaren till denna, där det förutsätts att den som lämnat ett offentligt erbjudande är bunden av detta såsom anbudsgivare enligt avtalsrättsliga principer. Det är tveksamt om en utfästelse att köpa aktier till ett visst pris över börs har sådan juridisk innebörd. Å andra sidan utesluter inte ordalydelsen av de grundläggande reglerna om rekommendationens tillämpningsområde att den tillämpas på andra förfaranden med karaktär av offentligt erbjudande än sådana som den enligt det nyss anförda i första hand tar sikte på. Syftet med prospektskyldigheten – att placerarna skall erhålla information på vilken de skall kunna grunda sina placeringsbeslut – får också anses göra sig gällande på samma sätt vid en utfästelse att köpa aktier till ett visst pris över börs som vid mera traditionella tillvägagångssätt.
I det nu aktuella fallet har köparen via massmedia offentliggjort att bolaget till fast pris och utan angivande av några preciserade begränsningar i fråga om tid eller kvantitet är berett att förvärva aktier i målbolaget över börsen och att detta skall ske i syfte att ge små aktieägare möjlighet att sälja sina aktier i målbolaget. Enligt nämndens mening medför både ordalagen av och syftet med rekommendationen att ett sådant tillvägagångssätt bör anses falla inom ramen för rekommendationens tillämpningsområde.
Det kan också påpekas att det för frågan om rekommendationens tillämplighet inte spelar någon roll hur stor andel av målbolagets aktier som köparen redan innehar, under förutsättning att ägandet i målbolaget är spritt vid tidpunkten för erbjudandet. Det torde i själva verket ofta förhålla sig så att just de aktieägare med små innehav som kvarstår i ett målbolag efter det att köparen genom blockaffärer uppnått en betydande ägarandel har ett särskilt och berättigat intresse av att rekommendationen följs.
Som såväl Fondbörsen som IVO har anfört har det saknats vägledande uttalanden i fråga om rekommendationens tillämplighet på förfaranden av det slag som här är aktuellt. Inte heller kan tolkningsfrågan anses ha varit uppenbar. Med hänsyn härtill anser sig nämnden inte böra uttala att IVOs underlåtenhet att följa rekommendationen stått i strid med god sed på den svenska aktiemarknaden. Den tolkning av rekommendationen som nämnden nu har ställt sig bakom bör emellertid följas av aktiemarknadsbolag för framtiden i situationer som är likartade med den som föreligger i ärendet.