Tolkning av LUA och god sed (Aarhus Karlshamn)
Ärendet
Till Aktiemarknadsnämnden inkom den 5 juli 2012 en framställning från Mannheimer Swartling Advokatbyrå som ombud för Melker Schörling AB. Framställningen rör tolkning av reglerna om budplikt i lagen (2006:451) om offentliga uppköpserbjudanden på aktiemarknaden, LUA, och god sed på aktiemarknaden vid ökning av ett indirekt ägande i ett bolag vars aktier är upptagna till handel på en reglerad marknad.
Framställning
BNS Holding AB (”BNS”) innehar ca 40,4 procent av aktierna och rösterna i Aarhus-Karlshamn AB (”AAK”). Aktierna i AAK är noterade på NASDAQ OMX Stockholm.
BNS ägs till 58,5 procent av MSAB och till 41,5 procent av United International Enterprises Ltd (”UIE”), som är noterat vid NASDAQ OMX Copenhagen. BNS är således ett dotterbolag till MSAB.
Aktierna i AAK togs upp till handel på First North den 29 september 2005 och därefter på NASDAQ OMX Stockholm den 11 september 2006. BNS innehade vid den sistnämnda tidpunkten cirka 39,3 procent av aktierna och rösterna i AAK. Ägandeförhållandet i BNS var vid noteringen av AAK detsamma som idag.
Mellan MSAB och UIE finns ett aktieägaravtal som reglerar deras ägande av aktierna i BNS och BNS innehav av aktier i AAK. Aktieägaravtalet har gällt sedan BNS initiala investering i AAK. Enligt avtalet har UIE rätt att begära att samägandet i BNS upplöses. Detta kan ske genom aktieöverlåtelse, inlösen eller likvidation. UIE har därvid rätt till marknadsmässig ersättning i form av kontant betalning eller aktier i AAK. Vid upplösningen har MSAB rätt att välja mellan angivna alternativ. Optionsrätten nämns i det noteringsprospekt som upprättades vid AAKs notering på NASDAQ OMX Stockholm och beskrivs också i MSABs årsredovisning.
UIE och MSAB har nu fört en diskussion om att MSAB ska förvärva UIEs innehav av aktier i BNS. BNS skulle därmed bli ett helägt dotterbolag till MSAB. I samband härmed avser UIE förvärva AAK-aktier från BNS i sådan omfattning att BNSs innehav i AAK minskar till ca 35 procent.
I framställningen till Aktiemarknadsnämnden hemställs att nämnden uttalar sig om följande frågor.
Skulle MSABs förvärv av hela eller del av UIEs innehav i BNS utlösa budplikt enligt LUA?
Om svaret på fråga 1 är nekande; skulle en efterföljande (efter förvärvet av hela eller en del av UIEs innehav i BNS) ökning av MSABs direkta eller indirekta innehav i AAK utlösa budplikt?
Om svaret på fråga 1 är nekande; skulle MSABs förvärv av hela eller del av UIEs innehav i BNS anses som ett kringgående av budpliktsreglerna och strida mot god sed på aktiemarknaden?
Överväganden
I 3 kap. lagen (2006:451) om offentliga uppköpserbjudanden på aktiemarknaden, LUA, finns bestämmelser om budplikt. Finansinspektionen får enligt 7 kap. 4 respektive 5 § LUA efter ansökan ge besked om huruvida budplikt gäller och medge undantag från budplikt. En ansökan kan göras av den som har ett berättigat intresse i saken.
Finansinspektionen har med stöd i 7 kap. 10 § LUA samt 8 och 9 §§ förordningen (2007:375) om handel med finansiella instrument överlåtit till Aktiemarknadsnämnden att ge besked om huruvida budplikt gäller och besluta i frågor om undantag från budplikt (FFFS 2007:17).
Enligt 3 kap. 1 § LUA ska den som inte innehar några aktier eller innehar aktier som representerar mindre än tre tiondelar av röstetalet för samtliga aktier och som genom förvärv av aktier i bolaget uppnår ett aktieinnehav som representerar minst tre tiondelar av röstetalet för samtliga aktier lämna ett offentligt uppköpserbjudande avseende resterande aktier i bolaget.
Reglerna om budplikt är avsedda att skydda övriga aktieägare i samband med ett kontrollägarskifte i ett sådant bolag. 3 kap. 1 § LUA är utformad i enlighet därmed. Enligt bestämmelsen utlöses således inte budplikt för en aktieägare som innehar aktier som representerar tre tiondelar eller mer av röstetalet redan vid tidpunkten för aktiernas upptagande till handel på en reglerad marknad. En sådan ägare är också fri att förvärva ytterligare aktier och öka sin röstandel eftersom ägaren ifråga redan anses kontrollera bolaget.
I det nu aktuella fallet innehade BNS mer än 30 procent av rösterna i AAK när aktierna i september 2006 togs upp till handel på NASDAQ OMX Stockholm och BNSs innehav har sedan dess legat ovanför 30 procentsgränsen. BNS ägs i sin tur av MSAB till 58,5 procent och av UIE till 41,5 procent. Eftersom MSAB innehar mer än 50 procent av rösterna i BNS är MSAB moderbolag till BNS. Vidare framgår av det aktieägaravtal som gäller mellan MSAB och UIE att MSAB har rätt att utse en majoritet av styrelseledamöterna i BNS och att parterna ska verka för att MSAB får utse en majoritet av styrelseledamöterna i AAK.
Enligt Aktiemarknadsnämndens mening kan MSABs förvärv av samtliga eller en del av UIEs aktier i BNS under nu angivna omständigheter inte konstituera något (indirekt) kontrollägarskifte i AAK. Någon budplikt utlöses enligt nämndens bedömning alltså inte till följd av MSABs förvärv av ytterligare aktier i BNS. Svaret på fråga 1 är således nekande.
Inte heller en efterföljande ökning av MSABs direkta eller indirekta innehav i AAK skulle innebära att något kontrollägarskifte sker i AAK. Även fråga 2 ska alltså besvaras nekande.
Aktiemarknadsnämnden finner inte, på grundval av vad som anges i framställningen, anledning att bedöma MSABs förvärv av samtliga eller en del av UIEs aktier i BNS som ett kringgående av budpliktsreglerna eller att detta på annat sätt strider mot god sed på aktiemarknaden.