Balans fördjupning nr 4 2016

Nya förutsättningar för ekonomiska föreningar

Vid halvårsskiftet träder ändringar i lagen (1987: 667) om ekonomiska föreningar (föreningslagen) i kraft som förändrar förutsättningarna för företag som helt eller delvis regleras av föreningslagen, till exempel bostadsrättsföreningar, föräldrakooperativ, åkeriföreningar, mejeriföreningar, försäkringsföreningar och ömsesidiga försäkringsbolag. Flera nyheter införs för företag som redan i dag styrs av föreningslagen. För andra företag, till exempel konsultverksamhet eller annan verksamhet där ägarna är verksamma som medarbetare, producenter eller kunder, kan reformen innebära att föreningsformen blir en attraktivare företagsform än aktiebolaget. I denna artikel redogör Anna Lööv och Camilla Dath för vad som är viktigt för företagen och deras revisorer att känna till om reformen och de möjligheter som öppnar sig.

I Sverige finns knappt 15.000 ekonomiska föreningar, och ungefär dubbelt så många bostadsrättsföreningar.1 De ekonomiska föreningarna regleras uteslutande genom föreningslagen medan bostadsrättsföreningar regleras av särskild lagstiftning som i stora delar hänvisar till föreningslagens bestämmelser. Därutöver finns särskilda typer av föreningar och bolag som i större eller mindre utsträckning regleras av föreningslagen, såsom försäkringsföreningar, ömsesidiga försäkringsbolag och kreditmarknadsföreningar. Föreningslagen berör därför indirekt många människor i deras egenskap av konsumenter, producenter och bostadsrättsägare.

Föreningslagen trädde i kraft 1988 och bygger i stora delar på 1975 års aktiebolagslag. År 2005 kom nuvarande aktiebolagslag2 och det skapades då ett gap mellan regleringen av aktiebolag och ekonomiska föreningar. Allteftersom den ekonomiska utvecklingen och samhällsutvecklingen har fortsatt har föreningsformen börjat uppfattas som osäker och otidsenlig. Det anses ha bidragit till att verksamheter som hade kunnat lämpa sig för föreningsformen i stället har kommit att bedrivas som aktiebolag.3

En utredning tillsattes redan 2008 i syfte att se över föreningslagen4, men sedan utredningen lämnade sitt slutbetänkande i december 20105 gick arbetet med moderniseringen av föreningslagen i stå. Först förra hösten kom en proposition med förslag om modernisering av föreningslagen som nu har resulterat i en uppdaterad lagstiftning som trädde i kraft 1 juli 2016. Förutom en allmän modernisering av föreningslagen och anpassning till motsvarande regler i aktiebolagslagen har reformen till syfte att skapa bättre förutsättningar för föreningarna genom:

  • att möjligheten att organisera sig i nya former underlättas, till exempel genom delägda företag, verksamhet via dotterföretag eller genom fusion med andra företag,

  • att stadgarna blir enklare att ändra för att möta nya behov,

  • att reglerna om föreningsstämma och styrelse moderniseras,

  • att kapitalförsörjning underlättas, och

  • att kapitalskyddet förstärks genom nya regler om värdeöverföringar liknande de som finns i aktiebolagslagen.

I den här artikeln går vi översiktligt igenom hur lagreformen har uppfyllt dessa syften. Tonvikt läggs på de två sista punkterna, som är de som vi bedömer kommer att vara viktigast för revisorer att ha kunskap om. Vi redogör inte för några skattekonsekvenser av det reformerade regelverket och berör inte heller de ändringar i föreningslagen som träder i kraft i juni till följd av genomförandet av EU:s revisionspaket.6

Förändringar som berör organisation

Verksamhet genom dotterföretag

När ekonomiska föreningar vill bedriva verksamhet genom ett annat företag har det hittills varit en förutsättning antingen att det företaget är helägt av föreningen eller delägt med andra ekonomiska föreningar. Kravet på att dotterföretaget ska vara helägt tas nu bort, vilket öppnar möjligheter för ekonomiska föreningar att driva verksamhet tillsammans med exempelvis aktiebolag. Syftet med förändringen är att ge ekonomiska föreningar större flexibilitet än i dag vad gäller verksamhetens struktur, och detta är i sin tur tänkt att underlätta såväl omstruktureringar som anskaffande av externt kapital.7

Ledningsorgan

Reglerna om styrelse och verkställande direktör moderniseras och förtydligas i föreningslagen för att bättre stämma överens med motsvarande regler i aktiebolagslagen.8 Bland annat avskaffas kravet för stora föreningar att ha en verkställande direktör.9 Med aktiebolagslagen som förebild införs också ett förbud för styrelsen eller en styrelseledamot att utse styrelseledamöter och det införs större möjligheter att utse personer som inte är medlemmar i föreningen till styrelseledamöter.10 Dessutom anpassas föreningslagens regler till de regler som sedan en tid gäller på aktiebolagsrättens område om kompetensöverskridande och regler om ställföreträdarjäv införs.11 Härutöver har det gjorts ett antal förtydliganden vad avser styrelsens uppgifter och ansvarsområden. Exempelvis har föreningslagen tidigare saknat uttryckliga bestämmelser om styrelsens delegering av uppgifter. Nu klargörs i lagen att styrelsen, om den delegerar vissa uppgifter till en eller flera av styrelsens ledamöter eller till andra, ska handla med omsorg och fortlöpande kontrollera om delegationen kan upprätthållas.12

Fusion och delning

Reglerna om fusion moderniseras med förebild i motsvarande regler i aktiebolagslagen. Det införs ett förenklat fusionsförfarande för de fall samtliga medlemmar i deltagande föreningar har undertecknat fusionsplanen. Det införs också en möjlighet för en minoritet om minst fem procent av de röstberättigade i den övertagande föreningen att begära att fusionsplanen ska underställas stämman i den föreningen. Reglerna om revisorernas granskning i samband med fusion utvecklas. Det förtydligas att revisorerna i båda föreningarna ska yttra sig över den redogörelse för omständigheter som kan vara av vikt för bedömningen av fusionens lämplighet som ska ingå i fusionsplanen. Om fusionsplanen har upprättats senare än sex månader efter utgången av det senaste räkenskapsåret ska revisorerna även yttra sig om den redogörelse för verksamheten och resultatutvecklingen som behöver tas fram. Vid absorption ska revisorerna även ange om fusionen medför fara för att fordringsägarna i den övertagande föreningen inte får sina fordringar betalda. Yttrandena ska bifogas fusionsplanen. Den revisor som avger yttrandena ska vara auktoriserad eller godkänd.13

Några bestämmelser om delning införs däremot inte i föreningslagen. Det finns alltså inte någon motsvarighet till aktiebolagslagens delningsinstitut för ekonomiska föreningar. Föreningslagsutredningen behandlade frågan men gjorde bedömningen att det inte fanns något behov eller efterfrågan av möjlighet till delning bland de ekonomiska föreningarna, möjligen med undantag för bostadsrättsföreningar, och att regler om delning inte skulle införas.14 I propositionen görs inte några överväganden kring utredningens bedömning i detta avseende.

Val av revisor

Det införs en särskild regel i föreningslagen som förklarar att avtal eller stadgebestämmelser om att en viss revisor eller en av revisorerna på ett visst bolag eller i en viss förteckning ska väljas är ogiltigt. Vissa särregler om revision införs för föreningar som har gett ut värdepapper som är föremål för offentlig handel. Detta är en del av EU:s revisionspaket som trädde i kraft i mitten av juni och även berör andra företagsformer.15 Revisionspaketet behandlas som angivits ovan inte närmare här.

Förändringar som berör verksamheten

Föreningsstämma och stadgeändringar med mera

Hittills har ekonomiska föreningar i vissa fall haft möjlighet att permanent beröva medlemmar deras rösträtt, men den möjligheten tas bort. Samtidigt införs en rätt för medlemmar att närvara och yttra sig på stämman.16

Det blir lättare att ändra föreningens stadgar och att besluta om likvidation och fusion. Det har länge funnits ett krav på två stämmobeslut för att ändra stadgarna om inte alla medlemmar röstar för ändringen. Det kravet avskaffas. Samma sak gäller för beslut om frivillig likvidation.17 I stället kommer föreningsstämman att kunna fatta sådana beslut, och beslut om fusion, med två tredjedelars majoritet. Syftet är att underlätta för föreningar att anpassa sig efter förändrade villkor för verksamheten.18

Med de nya reglerna införs också en möjlighet till poströstning i ekonomiska föreningar, i likhet med vad som gäller för aktiebolag.

Medlemsförteckning och elektronisk kommunikation

Det införs tydligare bestämmelser om bland annat upprättande och förande av medlemsförteckningen samt skärpta krav på bevarande av förteckningen och vissa nya krav på innehållet.19 Samtidigt får ekonomiska föreningar större möjlighet att skicka kallelser och annan information till medlemmarna med elektroniska hjälpmedel, till exempel e-post.20

Förändringar som berör kapitalförsörjning och kapitalskydd

Investerande medlemmar

Ekonomiska föreningar får möjlighet att ha så kallade investerande medlemmar som inte har för avsikt att delta i föreningens verksamhet men som betalar medlemsinsats och har rösträtt.21 Investerande medlemmar ska i princip vara jämställda med vanliga medlemmar i fråga om ekonomiska rättigheter (exempelvis rätt till vinstutdelning) och förvaltningsrättigheter (exempelvis rätt att närvara och yttra sig på föreningsstämma). Deras totala gemensamma röstinflytande ska dock vara begränsat på så sätt att de aldrig kan förfoga över mer än en tredjedel av det sammanlagda antalet röster som avges vid en omröstning. Syftet med att tillåta investerande medlemmar är att öka ekonomiska föreningars möjlighet till effektiv kapitalanskaffning.22

Förlagsinsatser

Förlagsinsatser är ett tillskott av kapital till en förening genom särskilda insatser. Det är ett sätt för ekonomiska föreningar att anskaffa kapital utan att ta in nya medlemmar. Hittills har det funnits en beloppsmässig begränsning av föreningens möjlighet att tillåta tillskott av förlagsinsatser från andra än medlemmar. Denna begränsning avskaffas nu.23

I förarbetena konstateras att förlagsinsatser utgör ett värdefullt instrument för ekonomiska föreningar att skaffa kapital och att det är angeläget att detta instrument är så flexibelt att det kan användas i den omfattning som den enskilda föreningen anser sig behöva.24 Ett mycket omfattande tillskott av förlagsinsatser från andra än medlemmar kan förvisso riskera att leda till intressekonflikter, eftersom en stor del av föreningens eget kapital då härrör från personer som inte alltid kan antas ha samma intresse för föreningen som medlemmarna själva. Problemet anses dock vara begränsat, eftersom innehavare av förlagsandelar inte har rösträtt i föreningen.

Värdeöverföringar

Begreppet värdeöverföring infördes i aktiebolagslagen 2005. Det tidigare utbetalningsförbudet vidgades då till att omfatta en mängd olika typer av förmögenhetsöverföringar från bolaget till aktieägare och andra. I förarbetena till 2005 års aktiebolagslag angavs att bedömningen av om en värdeöverföring föreligger i huvudsak ska grundas på objektiva kriterier, såsom värdediskrepansens storlek, transaktionens karaktär samt mottagarens relation till och insyn i bolaget.25 Det angavs vidare att normala affärshändelser i ett bolag inte ska anses som värdeöverföringar.

Med förebild i aktiebolagslagens regler införs nu begreppet värdeöverföring i föreningslagen, men anpassas för ekonomiska föreningars specifika karaktär och verksamhet.26 Regeln har formulerats så här:

Med värdeöverföring avses i denna lag;

  1. vinstutdelning,

  2. gottgörelse,

  3. minskning av reservfonden för återbetalning till medlemmarna, och

  4. annan affärshändelse som medför att föreningens förmögenhet minskar och som inte har rent affärsmässig karaktär för föreningen eller är en naturlig del i föreningens ekonomiska relation med medlemmarna.27

Det sista ledet i punkten 4 i definitionen (”... eller är en naturlig del ...”), som inte har någon motsvarighet i aktiebolagslagen, innebär att en affärshändelse som sker inom ramen för föreningens normala samhandel med medlemmarna eller som på annat sätt utgör ett naturligt led i föreningens ekonomiska relation med medlemmarna inte ska betraktas som en värdeöverföring. I förarbetena redogörs närmare för detta undantag varvid sägs att en viss värdediskrepans mellan marknadsvärdet av föreningens prestation och värdet av medlemmens prestation under dessa förutsättningar är tillåten utan att transaktionen blir att betrakta som en värdeöverföring.28 För att en försäljning som sker till ett pris som understiger marknadspriset ska anses utgöra en naturlig del av föreningens verksamhet måste den dock stå i överensstämmelse med en av föreningen generellt tillämpad och långsiktig prispolitik. Denna prispolitik måste vara sådan att den ger föreningen förutsättningar att överleva långsiktigt. Det anges också att en försäljning som sker till ett pris som understiger föreningens självkostnadspris normalt är att ses som en värdeöverföring medan en försäljning som inte innebär en förlust men inte heller en vinst inte utgör en värdeöverföring.

Som en följd av att begreppet värdeöverföring introduceras moderniseras även beloppsspärren och försiktighetsregeln i föreningslagen och utformas på samma sätt som i aktiebolagslagen.29 Även bestämmelserna om rättsföljderna vid olagliga värdeöverföringar, det vill säga bestämmelserna om återbäringsskyldighet och bristtäckningsansvar, anpassas till motsvarande bestämmelser i aktiebolagslagen.

Slutligen avskaffas skyldigheten att göra avsättning till reservfonden, vilket tidigare har påverkat storleken av utdelningsbart belopp. Sammanfattningsvis kan konstateras, att trots att vissa anpassningar görs till den ekonomiska föreningsformen, införandet av begreppet värdeöverföring innebär att kapitalskyddet i ekonomiska föreningar förstärks.

Vinstutdelning och gottgörelse

Det införs möjligheter för föreningar att i stadgarna bestämma att styrelsen får besluta om gottgörelse även utan stämmans bemyndigande.30 Vidare införs, i linje med regleringen i aktiebolagslagen, en vetorätt för styrelsen som innebär att föreningsstämman inte får besluta om vinstutdelning med ett större belopp än vad styrelsen har föreslagit eller godkänt.31 Om stadgarna innehåller bestämmelser om att föreningen är skyldig att dela ut ett visst belopp eller en viss del av det fria egna kapitalet, bör styrelsen dock inte kunna förhindra en sådan utdelning.

Ekonomiska föreningar har hittills bara fått göra vinstutdelning en gång per år, till skillnad mot aktiebolag som har möjlighet att göra vinstutdelningar flera gånger per år. Från och med reformens ikraftträdande kommer även ekonomiska föreningar att få göra vinstutdelningar flera gånger per år. I detta avseende närmar sig regleringen för ekonomiska föreningar det som redan gäller för aktiebolag.

Analys och kommentar

När det gäller värdeöverföringsbegreppet kan konstateras att undantaget för affärshändelser som utgör en naturlig del i föreningens ekonomiska relation kan leda till gränsdragningsproblem. Eftersom föreningens syfte ska vara att just främja medlemmarnas ekonomiska intressen kan det vara förenat med svårigheter att bedöma om en affärshändelse är en naturlig del i föreningens ekonomiska relation med medlemmarna eller inte. För aktiebolag är motsvarande bedömning enklare eftersom gränsen i praktiken går vid vad som är marknadsmässigt. Som exempel kan nämnas ett inköpskooperativ som har till syfte att genom stora gemensamma inköp bereda medlemmarna möjlighet till varor och tjänster till låga priser som understiger vad som är marknadsmässigt. Det kan vara svårt att bedöma var gränsen går för hur låga priser föreningen kan erbjuda utan att värdediskrepansen utgör värdeöverföring, särskilt eftersom det i förarbetena anges att bedömningen ska göras utifrån om föreningens prispolitik är sådan att den ger föreningen förutsättningar att överleva långsiktigt. I producerande föreningar, till exempel konsultverksamheter, kan frågan i stället vara hur hög den löpande ersättningen till respektive konsult kan sättas utan att borgenärsskyddsreglerna aktualiseras. I båda dessa fall kan det vara svårt att dra gränsen för vad som är ett naturligt främjande av medlemmens ekonomi och vad som är en värdeöverföring som borde ha prövats utifrån beloppsspärren och försiktighetsregeln. Det hela försvåras naturligtvis av att värdeöverföringsbestämmelsen kan träffa transaktioner som dagligen förekommer i föreningen.

Genom att det införs regler om värdeöverföringar i föreningslagen med förebild i aktiebolagslagen uppkommer vidare en annan intressant fråga: vilka skillnader finns det mellan ekonomiska föreningar och aktiebolag när det gäller möjligheterna att fördela vinst bland medlemmarna/aktieägarna?

När det gäller vinstutdelning kan generellt sägas att ekonomiska föreningar har större differentieringsmöjligheter än aktiebolag att fördela vinst. En ekonomisk förening är nämligen friare än aktiebolag att besluta om till vem och på vilka grunder vinst ska delas ut. Till exempel kan en ekonomisk förening fördela vinst baserat på i vilken omfattning medlemmarna deltagit i verksamheten. Det innebär således att en ekonomisk förening där medlemmarna är verksamma som arbetstagare kan lämna utdelning till medarbetare i proportion till hur mycket medarbetaren bidragit till verksamheten under året, något som är betydligt svårare att åstadkomma i ett aktiebolag.

Hittills har det inte funnits något som hindrar att en ekonomisk förening delar ut mer vinst än vad styrelsen föreslagit. Genom reformen av föreningslagen får styrelsen i ekonomiska föreningar en vetorätt mot sådan högre vinstutdelning, på motsvarande sätt som redan gäller för styrelsen i aktiebolag. När det gäller vilket belopp som ska delas ut kan dock stämman i aktiebolag besluta om vinstutdelning med ett högre belopp än vad styrelsen har föreslagit eller godkänt om det begärs av en aktieägarminoritet, vilket kan sägas innebära en inskränkning av styrelsens veto. Någon sådan möjlighet finns inte för en minoritet av medlemmar i en ekonomisk förening. Däremot finns det en möjlighet skriva in vissa regler för vinstutdelning i stadgarna, och dessa måste styrelsen i så fall följa, även om det skulle innebära en högre utdelning än vad styrelsen föreslagit.

Ekonomiska föreningar kan även fördela överskott genom att göra utbetalningar som har karaktären av en ekonomisk justering i efterhand. Det kallas gottgörelse, och grundas på verksamhetens resultat, men utan att gottgörelsen i sig har räknats in i det redovisade årsresultatet (den redovisas som en skuld i föreningens balansräkning). Det kan till exempel handla om prisjusteringar i efterhand eller en procentuell återbäring i ett konsumentkooperativ. I ekonomiska föreningar får styrelsen besluta om gottgörelse efter stämmans bemyndigande. Genom moderniseringen av föreningslagen kommer styrelsen även att få besluta om gottgörelse utan stämmans bemyndigande, om det regleras i stadgarna.

Slutligen vill vi påpeka att det är olyckligt att det i propositionen inte görs några överväganden kring behovet för ekonomiska föreningar att utnyttja möjligheten till delning. En förhållandevis lång tid har förflutit sedan utredningen lämnade sitt slutbetänkande och sedan dess kan man se en utveckling mot att nya konstellationer av producenter, till exempel konsulter, sluter sig samman i ekonomiska föreningar. Förvisso är delning en möjlighet som sällan används av aktiebolag men man kan ställa sig frågan om det inte, givet utvecklingen på marknaden, är just ekonomiska föreningar som har ett behov av delningsinstitutet.

Slutsatser

Genom reformen har lagstiftaren uppnått syftet att modernisera föreningslagen och undanröja skillnader jämfört med aktiebolagslagen, samtidigt som de ekonomiska föreningarnas särart har bevarats. Det har blivit enklare för föreningarna att anpassa sin organisation efter verksamhetens och marknadens behov, även om det kanske hade varit önskvärt att möjligheterna för ekonomiska föreningar att utnyttja delningsinstitutet hade setts över.

Införandet av ett förhållandevis lågt krav på kvalificerad majoritet för bland annat stadgeändringar gör det också lättare för föreningar att skapa nödvändiga förändringar. Syftet att öka möjligheterna för kapitalförsörjning har uppfyllts genom införandet av möjligheten till investerande medlemmar och avskaffandet av beloppsbegränsningen för förlagsinsatser från andra än medlemmar.

Det är i harmoniseringen till de aktiebolagsrättsliga borgenärsskyddsreglerna om värdeöverföring vi ser ett potentiellt problem. Även om det förmodligen underlättar både för föreningarnas ekonomifunktioner och för dess revisorer att samma begrepp och systematik gäller för både föreningar och aktiebolag finns utmaningar och gränsdragningsproblem i den praktiska tillämpningen av reglerna. Det kan vara svårt för föreningens revisor att förstå och dra gränsen mellan affärshändelser som är en naturlig del av föreningens relation till medlemmarna och affärshändelser som utgör värdeöverföringar i lagens mening och som ska behandlas i enlighet med de borgenärsskyddsregler som gäller för värdeöverföringar.

Sammantaget får reformen ändå bedömas ha uppfyllt sina syften så långt som det har varit möjligt. För företag som vill skapa möjligheter till differentierad vinstutdelning och andra kompensationer, samtidigt som möjligheter finns att begränsa möjligheterna till medlemskap till vissa utvalda grupper, har den ekonomiska föreningen blivit en ännu attraktivare företagsform.

Fotnoter

1) Regeringens proposition 2015/15:4, Modernisering av lagen om ekonomiska föreningar (härefter ”Prop.”) s. 106.

2) Aktiebolagslag (2005:551)

3) Prop. s. 106 f.

4) Kommittédirektiv, En modernare lag om ekonomiska föreningar, Dir. 2008:70.

5) En ny lag om ekonomiska föreningar, slutbetänkande av Föreningslagsutredningen, SOU 2010:90.

6) Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/56/EU av den 16 april 2014 om ändring av direktiv 2006/43/EG om lagstadgad revision av årsbokslut och sammanställd redovisning och Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 537/2014 av den 16 april 2014 om särskilda krav avseende lagstadgad revision av företag av allmänt intresse och om upphävande av kommissionens beslut 2005/909/EG.

7) Prop. s 109.

8) Ändringarna görs i 6 kap. föreningslagen. Se även Prop. avsnitt 10.

9) 6 kap. 3 § föreningslagen.

10) 6 kap. 1 § 2 st. och 4 § 2 st. föreningslagen.

11) 6 kap. 10 § föreningslagen.

12) 6 kap. 6 § föreningslagen.

13) 12 kap. 5 §, 5 a –c §§ föreningslagen.

14) SOU 2010:90 s. 597.

15) Se fotnot 6.

16) 7 kap. 3 § föreningslagen i den lydelse som träder i kraft 1 juli 2016.

17) Avseende stadgeändringar: jfr 7 kap. 14 § i den lydelse som gällde fram till 1 juli 2016 med den lydelse av 7 kap. 34 § föreningslagen som träder i kraft 1 juli 2016 samt se Prop. s. 145. Avseende likvidation: 11 kap. 1 § 2 st. föreningslagen samt se Prop. s. 173. Avseende fusion: 12 kap. 9 § föreningslagen samt se Prop. s. 179 f.

18) Prop. s. 145.

19) 3 kap. 6 § föreningslagen. För övervägande, se Prop. avsnitt 7.

20) 1 kap. 8 § föreningslagen.

21) 1 kap. 1a § föreningslagen.

22) Prop. s 113 f.

23) 5 kap. 1 § 2 st. föreningslagen upphävs 1 juli 2016.

24) Prop. s. 126.

25) Regeringens proposition 2004/05:85, Ny aktiebolagslag s. 372.

26) 9 kap. föreningslagen i den lydelse som träder i kraft 1 juli 2016. Se även Prop. s. 152 ff.

27) 9 kap. 1 § föreningslagen i den lydelse som träder i kraft 1 juli 2016.

28) Prop. s. 260 ff.

29) 9 kap. 3 § föreningslagen i den lydelse som träder i kraft 1 juli 2016. Se även Prop. s. 160 ff.

30) 10 kap. 11 § föreningslagen i den lydelse som träder i kraft 1 juli 2016.

31) 10 kap. 1 § föreningslagen i den lydelse som träder i kraft 1 juli 2016.

Anna Lööv är advokat och partner på Kompass Advokat AB som bedriver verksamhet inom bland annat associationsrätt, försäkringsrätt och avtalsrätt.

Camilla Dath är jur. kand. och biträdande jurist på Kompass Advokat AB.

För erfarna

Välkommen! Hos oss hittar du alla ekonomiska regelverk du behöver samlat på en enda digital plats. Fördjupa dig i allt från EU-rätt till självreglering, tidskrifter eller använd Rättserien där experter guidar dig till snabba svar.
  • Regler

    Här hittar du uppdaterat rättsligt material inom EU-rätt, svenska lagar och myndighetsföreskrifter. Du kan även hitta historik från 2008 och framåt.

  • Avancerad sök

    Filtrera dina sökningar och hitta rätt dokument snabbare. Vet du att det är en lag du söker efter kan du välja att visa bara de träffarna.

  • Markera & Anteckna

    Här kan du smidigt markera, anteckna och dela de avsnitt av texterna som är viktigast för dig och dina kollegor.

  • Rättserien

    Här kan du bekräfta dina kunskaper och enkelt hitta nya vägar till andra områden.

  • Jag vill veta mer

och oerfarna

Välkommen! Det kan vara svårt att hitta rätt ibland, så därför har vi samlat allt inom ekonomiska regler på ett och samma ställe. Navigera, sök eller använd Rättserien för att få svar på dina frågor.
  • Rättserien

    Här hittar du tydliga förklaringar till tusentals termer och information om var och hur du kan fördjupa dig. Till Rättserien

  • Navigering

    Allt relevant material hittar du samlat inom respektive ämnesområde.

  • Anteckna

    Skapa egna anteckningar för hur du ska gå till väga vid komplicerade regeltolkningar. Dela gärna med dig eller spara tips från dina kollegor!

  • Markera

    Använd överstrykningspennan och hitta tillbaka till det viktigaste nästa gång.

  • Jag vill veta mer

Sifferkollen

Belopp

Basbelopp
År 2019 2020 2021
Prisbasbelopp 46 500 47 300 47 600
Förhöjt pbb. 47 400 48 300 48 600
Inkomstbasbelopp 64 400 66 800 68 200
Utdelning fåmansföretag
År 2019 2020 2021
Schablonbelopp 171 875 177 100 183 700

Räntesatser

Periodiseringsfond
År 2019 2020 2021
Räntesats 0,51 0,50 0,50

 

Referensränta
År 2016-07-01 2019-07-01 - 
Räntesats -0,5 0,0
Ränta på skattekontot
Period 2013-2016 2017 -
Intäkt 0,5625 0
Kostnad Låg 1,25 1,25
Kostnad Hög 16,25 16,25
Räntefördelning
Inkomstår 2019 2020 2021
Positiv 6,51 6,50 6,50
Negativ 1,51 1,50 1,50
Statslåneränta
År 2019 2020 2021
31 maj 0,05 -0,01 0,28
30 nov -0,09 -0,10  

Traktamenten

Bilresor
Inkomstår 2019 2020 2021
Egen bil 18,50 18,50 18,50
Förmånsbil, diesel 6,50 6,50 6,50
Förmånsbil, bensin 9,50 9,50 9,50
Kostförmån
År 2019 2020 2021
Frukost, lunch och middag 245 245 250
Lunch eller middag 98 98 100
Frukost 49 49 50
Skattefria gåvor
År 2019 2020 2021
Julgåva 450 450 500
Jubileumsgåva 1 350 1 350 1 500
Minnesgåva 15 000 15 000 15 000

Skattesatser

Bolagsskatt
År 2019 2020 2021
Skattesats 21,4% 21,4% 20,6%
Mervärdesskatt
År 2019 2020 2021
Normal

25 %

25 % 25 %
Livsmedel, krog m.m. 12 % 12 % 12 %
Persontransport, böcker m.m. 6 % 6 % 6 %
Arbetsgivaravgifter/egenaavgifter
Födda -1937 1938 - 1954 1955 -
Arb. avgifter 0 % 10,21% 31,42%
Egenavgifter 0 % 10,21% 28,97%

 

Visa mer...