Balans fördjupning nr 3 2017

Digitalisering och automatisering av revisionen

– Hur påverkas branschen?

Hur påverkar den pågående digitaliseringen och automatiseringen revisions- och rådgivningsbranschen? Detta område har Joakim Andersson och Tim Engström undersökt i sin uppsats Digitalisering och automatisering av revisionen. Hur kan den påverka samt hanteras av branschen? I denna artikel redogör de för slutsatserna i studien.

I FAR:s framtidsstudie Framtidens rådgivning, redovisning och revision – en resa mot år 2025 skriven av Kairos Future 2013 förs diskussioner om hur rådgvining, redovisning och revision kan komma att utvecklas och förändras i framtiden. Flera olika faktorer som kan påverka diskuteras och en utav dessa är den digitalisering som pågår och digitalisering presenteras som en drivkraft vilket avser de mest grundläggande och långsiktiga förändringarna i samhället. Den teknologiska utvecklingen fortsätter i samma snabba takt som tidigare och digitalisering blir allt mer avgörande för processer och värdeskapande i ekonomin. Vidare nämns Digital i realtid som en viktig trend de kommande 10–20 åren för revisions- och rådgivningsbranschen. Fler företag implementerar system som kan rapportera försäljningsdata med mera i realtid, och stöd finns bland FAR:s medlemmar att denna trend kommer öka samt att informationen kommer bli tillgänglig för fler intressenter.

Realtidsuppdateringar av processer blir med andra ord allt vanligare, vilket i sin tur skapar nya möjligheter för uppföljning och kontroll i den löpande verksamheten. Att marknaden i dag reagerar i realtid på konstant uppdaterad information har lett till att utvecklingen av revision och den reviderade redovisningen hamnat efter. Enligt Kairos Future (2013) betraktas årsredovisningen redan i dag som ett dokument med förlorad relevans på grund av att den kommer sent i processen. De traditionella arbetsmetoderna inom revision där granskningen sker periodiskt genom ett urval av transaktioner kan därmed anses förlegade med hänsyn till digitaliseringens framväxt. Kairos Future (2013) menar att om redovisningen sker i realtid och samtidigt görs tillgänglig för allmänheten kommer revisionens fokus på årsbokslutet och årsredovisningen att framstå allt mer som en anakronism, med andra ord ett förhållningssätt som inte är förenligt med tiden. Det pågår därför en utveckling mot en mer löpande revision. Löpande revision definieras enligt tidigare forskning som: ”en omfattande elektronisk revisionsprocess som gör det möjligt för revisorer att skapa någon form av försäkran på fortlöpande information samtidigt, eller kort efter informationen presenterats”. Konceptet har existerat i över 20 år men i praktiken är det nytt.

Många forskare menar att tekniken för att genomföra en mer omfattande revision utifrån ett mer digitaliserat och automatiserat arbetssätt redan finns men att implementeringen anses kostsam och därför dragit ut på tiden. Tekniken utnyttjas i dag i viss mån inom intern revision, men enligt tidigare forskning går det att dra fördelar vid en implementering där både den interna och externa revisionen ingår. För externa revisorer skulle det skapa förutsättningar för mer avancerade analyser samt att kunna följa spår genom hela systemet för att upptäcka avvikelser eller eventuella bedrägerier. I länder som USA har digitalisering av revisionen redan blivit mer påtaglig och där väntas även rådgivningen bli mer digitaliserad.

Figur 1. Dagens revisionsprocess

BALANS_Fordjupning_2017_N03_A0002_bild_1

Figur 2. Framtidens revisionsprocess

BALANS_Fordjupning_2017_N03_A0002_bild_2

I Sverige har branschen inte kommit lika långt och vi fann därför ett intresse för att undersöka hur utvecklingen kan ske och hur det kan påverka revisionsbranschen i Sverige.

I vår studie sökte vi svar på hur den pågående digitaliseringen och automatiseringen ser ut inom revisionen och hur den kan påverka samt hanteras av branschen. För att söka klarhet i en oklar framtid och för att genomföra studien valdes tre olika typer av respondenter ut som kan påverka, och påverkas av, en utveckling gentemot ökad digitalisering och automatisering. Detta resulterade i djupgående diskussioner med revisorer, programutvecklare och Dan Brännström, generalsekreterare på FAR. För att få ut välgrundad information till vår studie valde vi respondenter högt upp i sina respektive organisationer med kunskap om och insikt i pågående digitalisering och automatisering inom revisionen och som aktivt arbetar med denna utveckling. Utifrån våra diskussioner har vi kunnat finna en samstämmighet kring hur utvecklingen kan komma att se ut framöver vilket bidragit till våra slutsatser. Vi har även funnit meningskiljaktigheter mellan olika respondenttyper som visar på den osäkerhet som råder kring revisionens kommande utveckling och revisorns roll i framtiden.

Resultat

Digitalisering och automatisering av revisionen

Vår analys visar att revisionsprocessen med sin planering, granskning och rapportering innehåller de delar som krävs för att revisorn ska kunna genomföra en ändamålsenlig revision, men att det finns utvecklingsmöjligheter. Genom ett bättre utnyttjande av teknologiska lösningar finns det möjlighet till effektivisering och förbättring i samtliga delar.

Figur 1 ger ett förenklat exempel på hur dagens revisionsprocess går till, från insamling av revisionsrelaterad information och granskning av denna information till rapportering. Processen börjar med att revisionsbyrån skickar en order om önskad information till det företag som ska revideras. Denna information sammanställs hos företaget och läggs upp i ett webbgränssnitt där personal från revisionsbyrån kan gå in och ladda ner informationen. Vidare förs informationen in i revisionsbyråns analysverktyg där revisorn väljer ut de delar som ska granskas för att få ut ändamålsenliga rapporter. Dessa rapporter granskas av revisorn för att sedan utmynna i ett uttalande i revisionsberättelsen och för att användas vid rådgivning till företaget. Alla steg i denna process är manuella och kräver olika grad av handpåläggning. I figur 1 visas även den process som företaget genomgår för att framställa sin årsredovisning och andra rapporter som ska skickas in till myndigheter som SCB, Bolagsverket och Skatteverket samt till revisorn. I dagsläget skickas dessa rapporter in i pappersform eller via ett PDF-format och kräver viss anpassning till respektive myndighet. Mottagarna måste manuellt mata in informationen i sina register och system för att få fram strukturerad data.

Figur 2 visar hur revisionsprocessen kan komma att gå till i framtiden. Genom att dra nytta av den teknologi som utvecklas kan alla steg i processen från insamling av information, granskning och analys samt rapportering till revisorn komma att ske digitalt och automatiskt. Från företaget byggs en brygga direkt in till revisionsbyrån vilket tar bort behovet av att lägga upp informationen i ett webbgränssnitt. Denna brygga kan liknas vid den systemlösning som tidigare forskning benämner MCL, och programmeras till att hämta ändamålsenlig information som automatiskt skickas vidare in i revisionsbyråns analysprogram. I programmet utförs analyser utifrån förprogrammerade kriterier för att sedan utmynna i färdiga rapporter som revisorn kan ta del av. De manuella uppgifter revisorn behöver genomföra i denna process blir enbart att ange kriterier för vilken information som ska hämtas in från företaget samt vad som ska vara föremål för analysprogrammets granskning. Revisorn utvärderar och analyserar sedan de färdiga rapporterna med sitt professionella omdöme för att styra revisionen i rätt riktning, ha som grund till sina uttalanden i revisionsberättelsen samt i sin rådgivning till företaget.

Ifall denna process kommer innebära att mer information inhämtas i realtid råder det meningsskiljaktigheter kring. Revisorerna i vår studie anser sig inte ha någon nytta av information i realtid utifrån hur deras revisionsuppdrag ser ut i nuläget, men menar att de måste anpassa sig efter vad företagen efterfrågar. Studien visar tendenser till att tillgång och efterfrågan på information i realtid ökar och detta kan innebära att revisorerna måste anpassa sig. Revisorns roll kan då förändras mot att certifiera företagens affärssystem och agera som en försäkringsgivare på att den genererade realtidsinformationen är korrekt.

Figur 2 visar även hur den rapportering som företaget gör till SCB, Bolagsverket och Skatteverket samt till revisorn kan gå till i framtiden. Genom att utnyttja XBRL och tagga den finansiella informationen i årsredovisningen och andra rapporter kommer företaget endast behöva framställa en version av rapporten som sedan skickas in digitalt. Detta skulle bidra till effektivisering hos alla inblandade parter. Företaget behöver enbart ta fram en version av rapporten och att skicka in den digitalt förenklar inlämningen. Genom att bygga in kontroller i företagens programvara kommer rapporten vara validerad och säkerställd när den skickas in till myndigheter och till revisorn. Myndigheterna och revisorn får i sin tur en digital, strukturerad och validerad rapport som de kan ta del av direkt, och taggarna gör det enklare att få ut den ändamålsenliga information som respektive part kräver.

Revisionen genomgår ett skifte mot ett större utnyttjande av verktyg för dataanalys. Detta gör det möjligt för revisorn att inkludera hela företagets population av transaktioner vid en detaljgranskning, till skillnad från begränsade stickprovsurval. Som en följd elimineras den urvalsrisk som uppstår vid ett begränsat stickprovsurval och den totala revisionsrisken reduceras. Genom att använda sig av dataanalys kan revisorn löpande under året säkerställa den finansiella informationens tillförlitlighet. En hög tillförlitlighet till den finansiella informationen gör det möjligt att till större grad använda sig av analytisk granskning för att göra jämförelser och studera rimligheten i samband mellan information av finansiell och icke-finansiell karaktär. Som en följd skapas förutsättningar för bättre och mer användbara slutsatser. Kombinationen av dataanalys och analytisk granskning kan ge revisorn ett bättre underlag till sina bedömningar och skapa förutsättningar för en bättre kommunikation och rådgivning till företaget. Till följd av utvecklingen av teknologiska hjälpmedel kommer en större del av revisionsprocessen kunna genomföras löpande och med en mer frekvent rapportering, vilket skapar möjligheter för revisorn att arbeta mer proaktivt.

Utvecklingen hänförlig till digitalisering kan bidra till att revisionen blir mer heltäckande, pricksäker och av högre kvalité. Automatiseringen bidrar till att revisionen kommer kunna bedrivas mer effektivt vilket kan leda till att enklare uppgifter som i dag utförs av juniora revisorer försvinner.

Digitaliseringens och automatiseringens påverkan på branschen

Den förändring av revisionsprocessen som tidigare illustrerats och utvecklingen mot en mer effektiv process där enklare arbetsuppgifter automatiseras kommer påverka branschen och vilken typ av kompetenser som efterfrågas.

Figur 3 illustrerar fördelningen av personal hos revisionsbyråer utifrån det arbetssätt som används i dag där samtliga steg i revisionsprocessen kräver manuell handpåläggning. Detta leder till att en stor del av de anställda på revisionsbyråer är juniora revisorer, med mindre kvalificerad kompetens, som hanterar de enklare och mer manuella uppgifter som en revision består av. Detta kan exempelvis vara att inhämta och sammanställa underlag.

Figur 3. Dagens organisationsstruktur inom revisionsbyråer

BALANS_Fordjupning_2017_N03_A0002_bild_3

BILD

I takt med att revisionsprocessen blir allt mer digitaliserad och enklare uppgifter automatiseras tenderar revisorns roll att övergå mot att övervaka processer, analysera, granska och utvärdera underlag. Den förändrade rollen kan göra det möjligt för revisorn att skapa sig en mer övergripande bild av verksamheten, som i kombination med den ökade mängden information som inhämtas från företagens affärssystem, gör det möjligt för revisorn att hjälpa till med svårare frågeställningar på en företagsstrategisk nivå. Som en följd kan revisorn i större mån anta rollen som rådgivare på grund av att de på ett bättre sätt kan se trender, göra prognoser och föra givande diskussioner med kunden. Detta är arbetsuppgifter som kräver mer kvalificerad kunskap kring företagens affärssystem, företagens sätt att göra affärer samt hur all den information som samlas in ska leda till riktiga och ändamålsenliga slutsatser.

En mer kvalificerad arbetsroll i kombination med att enklare uppgifter automatiseras kan leda till att revisionsbyråernas fördelning av personal ser annorlunda ut i framtiden. Studien visar tendenser till att efterfrågan på kvalificerad personal kan komma att öka samtidigt som efterfrågan på mindre kvalificerad personal minskar vilket illustreras i form av en omvänd pyramid i figur 4.

Vi bedömer att framtidens revisorer, utöver den traditionella kunskapen inom redovisning och revision, kommer behöva en högre grad av IT-kompetens. Förståelse för företagens informationssystem med tillhörande processer samt hur systemen bör utnyttjas för att få ut så mycket ändamålsenlig information som möjligt kommer bli nödvändigt för att kunna hantera revisionsbranschens förändring kopplad till digitalisering och automatisering. Vidare behöver framtidens revisorer kunna utnyttja de verktyg som finns och tillhandahålla en hög analytisk förmåga för att hitta mönster i stora mängder komplex information. Revisionsbyråerna kan därför i framtiden komma att bestå av en stor del kvalificerad personal som kan tolka och granska information samt ge värdefull revisionsrådgivning med hjälp av sitt professionella omdöme. En stor del av denna kvalificerade kompetens skaffar sig en revisor i sin aktiva karriär och ett problem kopplat till utvecklingen kan bli hur nyanställda revisorer redan från början ska besitta denna kompetens.

Hantering av branschen

Revisionsbranschens utveckling hänförlig till digitalisering och automatisering leder till att IT-kunskap blir allt viktigare. Studien pekar mot att en påbyggnad av revisorns befintliga kompetenser kommer bli nödvändig. För att hantera förändringen är det viktigt att verksamma revisorer är förändringsbenägna och följer med företagen på deras ”digitaliseringsresa”. Revisorerna kommer behöva förstå företagens informationssystem samt de verktyg som finns tillgängliga för att analysera verksamheten. Vår bedömning är att det i slutändan är förtroendet som är viktigt för att revisorn ska kunna behålla sin konkurrenskraft och förtroende skapas med hjälp av en hög kvalité genom hela revisionen. En förändringsbenägen revisor kan se till att varje del av revisionen förbättras och bedrivs mer effektivt med hjälp av sin utökade kompetens och ett bättre utnyttjande av de teknologiska lösningar som digitaliseringen och automatiseringen medför.

Universiteten har ett stort ansvar när det kommer till att förbereda framtidens revisorer för den mer digitaliserade och automatiserade miljön. Studien pekar mot att universitetens utbildningar är allt för inriktade på den traditionella arbetsmetodiken inom revision. För att förbereda framtidens revisorer för en mer digitaliserad revision bör universiteten följa med i utvecklingen och bättre spegla hur branschen fungerar. Utbildningen bör inkludera mer IT, och mer specifikt företagens informationssystem samt dataanalys.

Figur 4. Framtidens organisationsstruktur inom revisionsbyråer

BALANS_Fordjupning_2017_N03_A0002_bild_4

Osäkerhet bromsar till viss mån revisionsbranschens utveckling och verksamma revisorer kan ha svårt att se alla fördelar och nyttan fullt ut med en utveckling. Samtidigt råder det osäkerhet kring hur deras roll som oberoende revisor kommer se ut i framtiden. FAR kan bidra till branschens utveckling genom att reducera denna osäkerhet. Genom att informera och kommunicera med revisionsbyråerna om konsekvenserna av den pågående digitaliseringen och automatiseringen kan de minska osäkerheten och bidra till att utvecklingen blir mer samordnad inom branschen. Vidare bör FAR ta hänsyn till revisionsbyråernas efterfrågan avseende kompetenser hos aspirerande revisorer. FAR, i egenskap av branschorganisation, kan sedan föra en dialog med universiteten med syftet att säkerställa att blivande revisorer har den kunskap som krävs för en mer digitaliserad och automatiserad revision.

Slutsats

Resultatet visar att den pågående digitaliseringen och automatiseringen kan höja kvalitén inom revisionen genom att revisionen kan bedrivas mer effektivt, heltäckande och med en ökad pricksäkerhet. Genom att dra nytta av teknologi genomgår revisionen ett skifte mot att använda mer dataanalys och analytisk granskning av företagets hela population av transaktioner. Denna utveckling kan komma att förändra revisorns roll. Revisorn kan, med hjälp av teknologin, skapa sig en mer övergripande bild av verksamheten och hjälpa företaget med svårare frågeställningar på en företagsstrategisk nivå.

IT-kunskap och analytisk förmåga ses som nyckelkompetenser för revisorn i framtiden. Mer komplexa uppgifter tenderar att leda till högre efterfrågan på kvalificerad personal hos revisionsbyråerna samtidigt som behovet av mindre kvalificerad personal kan minska på grund av att enklare uppgifter automatiseras. Detta kompetensskifte skapar ett gap mellan universitetens utbildningar och den allt mer digitala och automatiska revisionsprocessen. Utbildningarna behöver omarbetas och bör inkludera mer IT och dataanalys för att aspirerande revisorer ska ha den kunskap som krävs vid inträde i branschen.

Joakim Andersson är associate assurance på Deloitte Göteborg.

Tim Engström är associate assurance på Grant Thornton Göteborg.

För erfarna

Välkommen! Hos oss hittar du alla ekonomiska regelverk du behöver samlat på en enda digital plats. Fördjupa dig i allt från EU-rätt till självreglering, tidskrifter eller använd Rättserien där experter guidar dig till snabba svar.
  • Regler

    Här hittar du uppdaterat rättsligt material inom EU-rätt, svenska lagar och myndighetsföreskrifter. Du kan även hitta historik från 2008 och framåt.

  • Avancerad sök

    Filtrera dina sökningar och hitta rätt dokument snabbare. Vet du att det är en lag du söker efter kan du välja att visa bara de träffarna.

  • Markera & Anteckna

    Här kan du smidigt markera, anteckna och dela de avsnitt av texterna som är viktigast för dig och dina kollegor.

  • Rättserien

    Här kan du bekräfta dina kunskaper och enkelt hitta nya vägar till andra områden.

  • Jag vill veta mer

och oerfarna

Välkommen! Det kan vara svårt att hitta rätt ibland, så därför har vi samlat allt inom ekonomiska regler på ett och samma ställe. Navigera, sök eller använd Rättserien för att få svar på dina frågor.
  • Rättserien

    Här hittar du tydliga förklaringar till tusentals termer och information om var och hur du kan fördjupa dig. Till Rättserien

  • Navigering

    Allt relevant material hittar du samlat inom respektive ämnesområde.

  • Anteckna

    Skapa egna anteckningar för hur du ska gå till väga vid komplicerade regeltolkningar. Dela gärna med dig eller spara tips från dina kollegor!

  • Markera

    Använd överstrykningspennan och hitta tillbaka till det viktigaste nästa gång.

  • Jag vill veta mer

Sifferkollen

Belopp

Basbelopp
År 2019 2020 2021
Prisbasbelopp 46 500 47 300 47 600
Förhöjt pbb. 47 400 48 300 48 600
Inkomstbasbelopp 64 400 66 800 68 200
Utdelning fåmansföretag
År 2019 2020 2021
Schablonbelopp 171 875 177 100 183 700

Räntesatser

Periodiseringsfond
År 2019 2020 2021
Räntesats 0,51 0,50 0,50

 

Referensränta
År 2016-07-01 2019-07-01 - 
Räntesats -0,5 0,0
Ränta på skattekontot
Period 2013-2016 2017 -
Intäkt 0,5625 0
Kostnad Låg 1,25 1,25
Kostnad Hög 16,25 16,25
Räntefördelning
Inkomstår 2019 2020 2021
Positiv 6,51 6,50 6,50
Negativ 1,51 1,50 1,50
Statslåneränta
År 2019 2020 2021
31 maj 0,05 -0,01 0,28
30 nov -0,09 -0,10  

Traktamenten

Bilresor
Inkomstår 2019 2020 2021
Egen bil 18,50 18,50 18,50
Förmånsbil, diesel 6,50 6,50 6,50
Förmånsbil, bensin 9,50 9,50 9,50
Kostförmån
År 2019 2020 2021
Frukost, lunch och middag 245 245 250
Lunch eller middag 98 98 100
Frukost 49 49 50
Skattefria gåvor
År 2019 2020 2021
Julgåva 450 450 500
Jubileumsgåva 1 350 1 350 1 500
Minnesgåva 15 000 15 000 15 000

Skattesatser

Bolagsskatt
År 2019 2020 2021
Skattesats 21,4% 21,4% 20,6%
Mervärdesskatt
År 2019 2020 2021
Normal

25 %

25 % 25 %
Livsmedel, krog m.m. 12 % 12 % 12 %
Persontransport, böcker m.m. 6 % 6 % 6 %
Arbetsgivaravgifter/egenaavgifter
Födda -1937 1938 - 1954 1955 -
Arb. avgifter 0 % 10,21% 31,42%
Egenavgifter 0 % 10,21% 28,97%

 

Visa mer...