BALANS kommer med början i detta nummer att ta upp praktiska revisions- och redovisningsproblem till diskussion. Tanken är inte att från början presentera en färdig lösning utan snarare att stimulera läsarna till inlägg. Problemen kommer till en början att hämtas från paneldebatter och gruppdiskussioner på olika FAR-kurser men även när det gäller idéer till problem att behandla hoppas BALANS på läsarnas stöd. Det som skrivs får naturligtvis inte – lika litet som det övriga redaktionella materialet – betraktas som FARs officiella ståndpunkt.

GEMENSAM BOKFÖRING

En fråga som diskuterades vid FARs informationsdagar om de nya aktiebolags- och bokföringslagarna i september var i vilken utsträckning det är förenligt med nya bokföringslagen att flera företag inom samma koncern har gemensam bokföring. Man kan tänka sig gemensam arkivering, något som har stöd i lagmotiven. Man kan också gå ett eller flera steg längre och tillämpa gemensam verifikationsserie, gemensam grundnoteringsbok och gemensam huvudbok. I det sistnämnda fallet hålls naturligtvis de olika juridiska personernas kontor i sär, men det förekommer system där en transaktion mellan två företag konteras endast med en debetpost i det ena och en kreditpost i det andra, utan några mellanliggande spegelkonton. Mellanhavandet mellan företagen framkommer då först när huvudboken avslutas.

Fördelarna med koncerngemensam bokföring ligger främst i rationaliseringsmöjligheterna, särskilt i datorbaserade redovisningssystem. De stora detaljhandelskedjornas hantering av inköpsorder och leverantörfakturor har nämnts som exempel. Men FARs diskussionspanel, med bland andra Sune Carlsson och Jan Bökmark, andades en viss skepsis mot ett alltför ohämmat accepterande av metoden. Sune Carlsson pekade på att man aldrig vet hur länge ett visst företag kommer att ingå i koncernen. Inte heller vet man om man kommer att behöva lämna ut ett företags räkenskaper till en minoritetsrevisor, en taxeringsrevisor eller en konsult som skall bedöma avkastningsvärdet inför en eventuell försäljning. I alla dessa fall kan det vara nackdelar förenade med att behöva lämna ut hela koncernens räkenskaper. Jan Bökmark menade för sin del att bokföringsskyldigheten enligt bokföringslagen åvilar varje koncernföretag för sig och att en gemensam bokföring därför är mindre väl förenlig med lagen. Just lagmotivens uttryckliga stöd för tanken på gemensam arkivering ville Bökmark motsatsvis tolka så att en längre gående sammanslagning inte är tillåten.

BALANS inbjuder sina läsare att lämna synpunkter – juridiska eller praktiska – på frågan.