Balans nr 2 1976

LO och företagsekonomin

Lärarlaget på LO-skolorna, Åkers Runö, har skrivit en lärobok avsedd för löntagarrepresentanter i företagsstyrelserna. Auktoriserade revisorn Erik Rydström har läst boken och redogör här kort för dess innehåll.

Ekonomi i företaget – en handledning för löntagarrepresentanter i styrelsen (Lärobok sammanställd av lärarlaget på LO-skolorna, Åkers Runö).

Lärarna på LO-skolorna tar nya grepp på företagsekonomin. I en lärobok1 som används inom LO för att lära ut företagsekonomi till löntagarrepresentanter i företagsstyrelsen finns en hel del intressant för konservativa ekonomer med traditionell utbildning.

Redan i ingressen i boken sätter man frågeställningen på sin spets. Ekonomin i företaget – ett maktmedel för vem? Man påpekar att de effektivitetskrav som ställs på resursernas användning föranleder oss till snedvridna och ibland omänskliga effektivitetskrav, ja ibland rent av till misshushållning. Kända exempel finns ju både från den yttre miljön (föroreningar, slöseri med råvaror och andra naturrikedomar) och från arbetsmiljöerna. I båda fallen förekommer således misshushållning med människornas fysiska och psykiska hälsa. På grund av att det enskilda företaget inte behöver betala vad det kostar att vårda människor och miljöer så ”skadar sig” företaget, d v s företagen behöver inte stå för konsekvenserna av sin misshushållning.

LO-ekonomerna skriver vidare att vad som för enskilda personer och företag kan tyckas vara effektivt kan i vissa fall samtidigt vara samhällsskadligt. I skriften vidgas sedan begreppen successivt till att omfatta något annat än vad företagsekonomer i allmänhet kanske upplever vara deras innebörd.

Företagens mål

Man frågar sig från LO:s håll för vilka syften – mål – drivs företagen? Man påstår att i kapitalägarnas intresse ligger först och främst omsorgen om deras kapital, att det skall öka så mycket som möjligt. Detta innebär att företagens verksamhet i allmänhet är inriktad på att ge stora vinster, konkurrens mellan olika företag bidrar till att pressa ner vinsterna. Företagen strävar därför ofta efter att bli så stora att de får makt över marknaden och kan dominera försäljning och prissättning, d v s uppnå monopolställning eller liknande, därigenom kan stora vinster uppnås. Ett medel att nå målet är planering, ett annat kontroll.

LO-lärarna framhåller att det i många företag råder brister när det gäller den ekonomiska planeringen och redovisningen. Många mindre företag saknar helt långsiktig planering, påstår man, och har en bristfällig budgetering och en långsam rapportering av den löpande verksamheten. Vikten av att löntagarna har insyn i företaget framhålls.

Balansräkningen

I kapitlet om balansräkningen påpekas att balansräkningen vanligen har mycket stora brister, personalens kunskaper och färdigheter framgår t ex inte av balansräkningen. Överhuvudtaget är man kritisk till det traditionella sättet att upprätta årsredovisning.

LO-lärarna konstaterar också att i de flesta företag har ägarna endast satsat en mycket liten del av det egna kapitalet. Huvuddelen utgörs av tidigare års beskattade vinster som sparats i företaget i stället för att delas ut till ägarna. Man påpekar att priset på aktier därför i allmänhet är betydligt högre än det värde som står tryckt på aktiebreven. Problematiken med företag som går dåligt belyses dock icke. Att en stor del av det svenska näringslivet inte ger högre ränta på eget kapital än sparkasseränta, det berör man inte i sammanhanget.

Bokslutsanalys

Kapitlet bokslutsanalys är relativt överskådligt skrivet och man har lyckats på ganska få sidor komprimera en hel del av denna svåra teknik, som måste användas för att komma fram till ett rimligt analysresultat. Vad som verkligen kan kännas främmande för många företagsekonomer med traditionell syn på sitt ämne är påståenden som att hög soliditet medför vidgade klassklyftor i samhället. LO-lärarna framhåller att företagsägarna har ett klart intresse av hög soliditet. Genom ett stort eget kapital, d v s hög ägandedel av företagets förmögenhet, får ägarna och företagsledningen stor handlingsfrihet gentemot banker, samhälle och konkurrenter. (Det framhålls att även banker har intresse av en hög soliditet.) Detta menar man dock från LO:s sida ur samhällets synvinkel kan medföra att företagen är mer oåtkomliga från samhällsingripanden, t ex åtstramningspolitik som syftar till att dämpa inflationsdrivande investeringar i en överhettad konjunktur. Dessutom påstår man att hög soliditet och hög självfinansieringsgrad endast åstadkommes på ett sätt, genom höga vinster som tillfaller ägarna och sparas i företaget. Man påstår sålunda att det strider mot löntagarintresset att ha en hög soliditet eftersom det medför vidgade förmögenhets-, inkomst- och klassklyftor i det svenska samhället. Inte heller anser LO att det är rimligt att företagen strävar efter stora vinster. Man menar att det inte är självklart att framtiden tillhör de företag som hittills haft stora vinster. En hög självfinansieringsgrad förhindrar snarare en effektiv spridning av kapitalet och konserverar därmed den bestående företagsstrukturen, lär man ut i boken. Från flera synpunkter finns det anledning att från löntagarhåll ställa sig skeptisk till kapitalägarnas krav på hög soliditet och hög självfinansieringsgrad. En väg ur detta dilemma är att löntagarna själva står för det riskvilliga kapitalet, t ex genom att löntagarkontrollerade kollektiva fonder äger företagens aktiekapital, då ställer sig saken i ett helt annat läge. I ett sådant läge skulle en hög soliditet kunna kombineras dels med bättre inkomst- och förmögenhetsfördelning, dels med samhällelig planering av investeringar i forskning och produktion.

Det sätt som LO använder för att räkna fram och göra resultatanalyser överensstämmer i stort med Arbetsgivareföreningens analyspaket ”Se om Ditt Företag”. Det är naturligtvis endast slutsatserna som blir annorlunda och de politiska värderingarna kommer ofta till uttryck i läroboken.

Löntagarrepresentanterna får lära sig att ny teknik eventuellt kanske syftar till att ersätta människor med maskiner. Det framhålls att beräkningar om arbetsinsatsens effektivitet således kan leda till diskussioner angående det pris de anställda måste betala för att arbetsproduktiviteten skall kunna öka. Men man menar att löntagarna genom effektivitetsberäkningar kan bevaka sina ekonomiska intressen.

Skatt

Löntagarrepresentanterna får också lära sig att skattesubventionerna till företagen har blivit allt större genom åren. Idag betalar företagen en genomsnittlig skatt på ca 25–30 % av sin vinst påstår man. Dessutom är, framhåller man, skatteskulder, lagerreserv, investeringsfond m m helt räntefria. Avkastningen på detta kapital tillfaller alltså ägarna. På grund av de här liberala reglerna för företagsbeskattning gynnas sålunda de expansiva företagen. Man framhåller även att företagen betalar allt mindre i skatt och dessutom erhåller mer och mer i statliga bidrag.

Slutomdöme

Skriften ”Ekonomi i Företaget”, en handledning för löntagarrepresentanter i styrelsen, känns till en del främmande men ändå rätt fräsch. Att det finns politiska värderingar som klart framgår i densamma innebär givetvis inte att den tekniskt sett bör betraktas såsom mindre intressant. Tvärtom bör det rimligtvis vara av stort intresse för arbetsgivare och företagsekonomer av facket att veta hur löntagarna resonerar när de tittar på företagets ekonomi. Det kan ju också vara viktigt att såsom medhjälpare i ekonomikommittéer och såsom arbetstagarkonsulter veta hur LO:s medlemmar blir lärda så att vi åtminstone vet vilka värderingar de har fått lära sig när de skolas för sina nya, alltmer krävande uppgifter i företagets ekonomiska system.

Erik Rydström, auktor revisor

Sifferkollen

Belopp

Basbelopp
År 2019 2020 2021
Prisbasbelopp 46 500 47 300 47 600
Förhöjt pbb. 47 400 48 300 48 600
Inkomstbasbelopp 64 400 66 800 68 200
Utdelning fåmansföretag
År 2019 2020 2021
Schablonbelopp 171 875 177 100 183 700

Räntesatser

Periodiseringsfond
År 2019 2020 2021
Räntesats 0,51 0,50 0,50

 

Referensränta
År 2016-07-01 2019-07-01 - 
Räntesats -0,5 0,0
Ränta på skattekontot
Period 2013-2016 2017 -
Intäkt 0,5625 0
Kostnad Låg 1,25 1,25
Kostnad Hög 16,25 16,25
Räntefördelning
Inkomstår 2019 2020 2021
Positiv 6,51 6,50 6,50
Negativ 1,51 1,50 1,50
Statslåneränta
År 2018 2019 2020
31 maj 0,49 0,05 -0,01
30 nov 0,51 -0,09 -0,10

Traktamenten

Bilresor
Inkomstår 2019 2020 2021
Egen bil 18,50 18,50 18,50
Förmånsbil, diesel 6,50 6,50 6,50
Förmånsbil, bensin 9,50 9,50 9,50
Kostförmån
År 2019 2020 2021
Frukost, lunch och middag 245 245 250
Lunch eller middag 98 98 100
Frukost 49 49 50
Skattefria gåvor
År 2019 2020 2021
Julgåva 450 450 500
Jubileumsgåva 1 350 1 350 1 500
Minnesgåva 15 000 15 000 15 000

Skattesatser

Bolagsskatt
År 2019 2020 2021
Skattesats 21,4% 21,4% 20,6%
Mervärdesskatt
År 2019 2020 2021
Normal

25 %

25 % 25 %
Livsmedel, krog m.m. 12 % 12 % 12 %
Persontransport, böcker m.m. 6 % 6 % 6 %
Arbetsgivaravgifter/egenaavgifter
Födda -1937 1938 - 1954 1955 -
Arb. avgifter 0 % 10,21% 31,42%
Egenavgifter 0 % 10,21% 28,97%

 

Visa mer...