Balans nr 6 1976

Redovisningsplanens tillkomst och förverkligande

Intervju med Stig Wåhlberg.

I Balans nr 3/76 fanns intaget en artikel av Stig Wåhlberg ”Föreställningsram för redovisning”. Artikeln, som beskrev den inom Sveriges Mekanförbund utarbetade nya redovisningsplanen, ligger till grund för denna intervju med Stig Wåhlberg, som gjorts av auktor revisor Ingvar Pramhäll och Bodil Sjöö-Mårtenson.

Hur började arbetet med framtagande av R-planen?

SW: Jag var inte med från starten. På ett seminarium i Mekanförbundets regi för flera år sedan diskuterades om den strukturteknik som används vid produktionsplanering kunde användas även i redovisningen, när man bygger upp en kontoplan. Inom Mekanförbundets Ekonomistyrningsutskott ansågs angreppssättet intressant. Man önskade dock ej begränsa sig till kontoplanefrågor utan ansåg det viktigt att man gjorde ett totalt angrepp på redovisningen, med andra ord försöka placera in redovisningen i det totala ekonomisystemet och skapa en enhetlig definit apparat. Behov förelåg att samordna de nyheter som kommit fram på redovisningssidan sedan M-planen, såsom flerdimensionell registrering och kravet på flexibilitet. Utvecklingen på ADB-sidan hade också skapat nya förutsättningar att ekonomiskt framställa redovisningsinformation. Vi hade svårt att komma igång med projektet, men sedan Lars Samuelsson anlitades som utredningsman genomfördes projektet planenligt.

Vilka revolutionerande nyheter kom då fram i projektarbetet?

SW: Den väsentligaste nyheten var förslaget till den valda uppdelningen och systematiseringen av redovisningen i transaktionsplan, kodplan, lagringsplan och rapportplan. Vi betonade också sambandet mellan redovisningen och andra och behovet av dokumentation. Nu i efterhand kan tyckas ”var det så enkelt?”. Det är i och för sig inga nyheter som kommit fram. Man har använt tankegångarna som finns inom informationsbehandlingen och tillämpat dessa på redovisningen. Utvecklingstendenserna har varit skönjbara flera år inom industrin.

Är det nu dags att skrota M-planen?

SW: Nej, inte alls. M-planen har betytt mycket för kodplanen, d v s systematisering av de olika kontona. Denna kontoindelning kan även användas i R-planen. I R-planen finns dock inga klasser och kontogrupper angivna. Tanken är att varje företag skall kunna skapa ett eget rapport- och kontosystem, som svarar mot bolagets behov. R-planen är neutral i förhållande till kodplan.

Om man tittar på hur verkstadsföretagen i dag har löst sin redovisning, så finner man att M-planens tankegång ofta ligger i botten. Man har sedan byggt på med projektredovisningen som ett exempel. Sedan M-planen introducerades har också en väsentlig utveckling skett av försäljnings- och tillverkningsstatistik. Ofta i separata system. Dessa system fanns förut ofta inbakade i redovisningen.

M-planens vara eller icke vara har inget med R-planen att göra utan mer med företagens behov av information.

I förra numret av BALANS redogjorde professor Paulsson-Frenckner för den nya baskontoplanen. Hur påverkar dessa tankegångar R-planen?

SW: Jag tycker att ett förslag om en baskontoplan kan vara att ta ett steg tillbaka i utvecklingen. Det är olyckligt att låsa fast sig vid en kodplan. Den minskade flexibiliteten och anpassningen till ett företags behov kan bli ett hinder i framtiden. Det är väsentligt att förändringar i företaget löpande kan beaktas i redovisningen. R-planen beaktar som jag tidigare sagt flexibilitetskravet.

Kräver R-planen ADB-lösning?

SW: RP-projektet vänder sig i första hand till större företag. De större företagen har redan nu datorbaserade redovisningssystem, varför frågan ej är aktuell för dessa företag. Jag tror att alltfler företag kommer att ha ADB-redovisning i framtiden. Om mindre och medelstora företag har behov av avancerad redovisning kommer de att utnyttja servicebyråer, minidatorer o dyl. De har då tillgång till ADB.

Emellertid tycker jag att det är angeläget att poängtera att systematiken i R-planen i princip kan användas med olika maskinutrustning. Även om man väljer manuella system torde R-planen vara tillämplig.

Påverkar nya bokföringslagen R-planeförslaget?

SW: Inte alls. Det är till och med så att R-planen underlättar företagens möjligheter att uppfylla bokföringslagens krav på systemdokumentation.

Har R-planens tankegångar accepterats av näringslivet och av teoretikerna?

SW: Ja, det tycker jag man kan säga. Vi har i Mekanförbundets regi haft flera 3-dagars-seminarier om R-planen, med deltagare från näringsliv och läroanstalter. Vi har också direktkontakt med företag och några erfarenhetsgrupper igång. Härvid har bekräftats att tankegångarna är riktiga. Etapp 1 av R-planprojektet har således enligt min bedömning accepterats. R-planerapporten har t ex tagits in i tvåbetygsundervisningen i företagsekonomi vid Göteborgs Universitet och på trebetygsnivån vid Handelshögskolan i Stockholm.

Hur kommer utvecklingsarbetet att drivas fortsättningsvis?

SW: Projektets andra etapp går ut på att konkretisera tankegångarna i RP-projektet i ett praktikfall. Praktikfallet kommer att baseras på Atlas Copco MCT ABs utveckling av ett nytt redovisningssystem. Parallellt därmed fortsätter forskningsarbetet. För den andra etappen har vi anlitat Ingmar Claesson, Göteborgs Universitet, och Anders Gutenberg, EFI.

Hur kommer detta utvecklingsarbete inom Atlas Copco MCT att bedrivas?

SW: Vi har gjort en översiktlig analys och ställt krav på ett framtida redovisningssystem. Med denna som bas har vi utvärderat olika i marknaden befintliga ADB-system och valt ett av dessa för drift på egen ADB-central. Vi räknar därmed att vinna tid och kunna koncentrera oss på de redovisningsmässiga sakfrågorna i stället för själva ADB-utvecklingen.

Vi kommer att utgå ifrån nuvarande redovisningssystem. Vi har också beslutat att bibehålla större delen av den nuvarande kontoplanen. Dock kommer justeringar av strukturen i kontoplanen, samt tillägg av en del statistiska koder att genomföras. Detta syftar till en bättre enhetlighet i kodplanen.

Kontonumren är väl inarbetade. Det är tidsödande och irriterande för inblandade personer att gå över till helt nya sifferkombinationer. Vi anser inte att det eventuella informationstillskottet är värt en fullständig omarbetning av kontoplanen. De delar av R-planen som vårt arbete koncentreras till är transaktions-, lagrings- och rapportplanerna. Vi använder således evolutionsmetoden i stället för revolutionsmetoden.

Projektarbetet är väl förankrat i företagsledningen och drivs i samarbete med dataavdelningen vars resurser kan koncentreras på kopplingen med andra försystem såsom löner, produktionsplanering och fakturering. En fördel hos oss är att vi på ekonomiavdelningen har goda systemkunskaper och personalresurser, vilket underlättar införandet av ett nytt system.

Har Du några andra synpunkter Du vill passa på tillfället att framföra?

SW: En fördel med R-planen är också att om man inom svenskt näringsliv använder samma terminologi och samma redovisningsmodell underlättas diskussioner inom och mellan bolag. Likaså kan man räkna med att utbildningen i skolor och universitet förenklas och effektiviseras. Man kommer att erhålla ett enhetligt redovisningsspråk.

Ingvar Pramhäll, auktor revisor och Bodil Sjöö-Mårtensson.

Sifferkollen

Belopp

Basbelopp
År 2019 2020 2021
Prisbasbelopp 46 500 47 300 47 600
Förhöjt pbb. 47 400 48 300 48 600
Inkomstbasbelopp 64 400 66 800 68 200
Utdelning fåmansföretag
År 2019 2020 2021
Schablonbelopp 171 875 177 100 183 700

Räntesatser

Periodiseringsfond
År 2019 2020 2021
Räntesats 0,51 0,50 0,50

 

Referensränta
År 2016-07-01 2019-07-01 - 
Räntesats -0,5 0,0
Ränta på skattekontot
Period 2013-2016 2017 -
Intäkt 0,5625 0
Kostnad Låg 1,25 1,25
Kostnad Hög 16,25 16,25
Räntefördelning
Inkomstår 2019 2020 2021
Positiv 6,51 6,50 6,50
Negativ 1,51 1,50 1,50
Statslåneränta
År 2018 2019 2020
31 maj 0,49 0,05 -0,01
30 nov 0,51 -0,09 -0,10

Traktamenten

Bilresor
Inkomstår 2019 2020 2021
Egen bil 18,50 18,50 18,50
Förmånsbil, diesel 6,50 6,50 6,50
Förmånsbil, bensin 9,50 9,50 9,50
Kostförmån
År 2019 2020 2021
Frukost, lunch och middag 245 245 250
Lunch eller middag 98 98 100
Frukost 49 49 50
Skattefria gåvor
År 2019 2020 2021
Julgåva 450 450 500
Jubileumsgåva 1 350 1 350 1 500
Minnesgåva 15 000 15 000 15 000

Skattesatser

Bolagsskatt
År 2019 2020 2021
Skattesats 21,4% 21,4% 20,6%
Mervärdesskatt
År 2019 2020 2021
Normal

25 %

25 % 25 %
Livsmedel, krog m.m. 12 % 12 % 12 %
Persontransport, böcker m.m. 6 % 6 % 6 %
Arbetsgivaravgifter/egenaavgifter
Födda -1937 1938 - 1954 1955 -
Arb. avgifter 0 % 10,21% 31,42%
Egenavgifter 0 % 10,21% 28,97%

 

Visa mer...