Balans nr 6 1976

Förvärvsvärdemetod men hur?

I BALANS nr 5/76 fanns intaget en artikel av Arne Olsson om hur man skall gå till väga för att på ett rättvisande sätt upprätta koncernbalansräkning enligt förvärvsmetoden. Artikeln besvarades i samma nummer av Hans Edenhammar. Detta svar har föranlett nedanstående kommentarer.

Förvärvsvärdemetod men hur?

För den externe analytikern, särskilt för den som i likhet med mig inte har någon teoretisk skolning i företagsekonomi, är problemen kring konsolidering av koncerner besvärliga. Hans Edenhammar har troligen åstadkommit en tekniskt helt tillfredsställande lösning på Arne Olssons problem, men för den som utifrån skall analysera Morsan-koncernens balansräkning uppstår en oklarhet.

I utgångsläget har både moder- och dotterbolag utnyttjat lagernedskrivningsmöjligheterna helt ut. Men av Hans Edenhammars koncernbalansräkning verkar det som om koncernen plötsligt hade fått ett nedskrivningsutrymme på 240. Eftersom någon upplösning av lagerreserv med åtföljande beskattning inte ägt rum i samband med att Morsan övertog Storan måste väl det utrymmet skattemässigt bara vara skenbart?

Om jag har rätt i denna förmodan innebär det att analytikern riskerar att felbedöma Morsans möjligheter att självfinansiera sina investeringar – skatteavbränningarna blir i själva verket större än vad man med utgångspunkt från balansräkningen har anledning att räkna med.

Carl Swartz Svenska Dagbladet

Svar till Carl Swartz:

Svaret på Carl Swartz’ fråga är ja. Det finns inga outnyttjade lagernedskrivningsmöjligheter i koncernen, trots att koncernens lagerreserv är lägre än 60 % av lagervärdet. Skillnaden mellan detta värde (60 % av 1.200 = 720) och redovisad lagerreserv 480 är 240, vilket är lika med Storans eliminerade lagerreserv.

Analytikern kan alltså med tillämpning av denna koncernredovisningsmetod inte beräkna outnyttjade nedskrivningsmöjligheter på detta sätt. Det kan kanske vara en nackdel med metoden. Men det finns också andra skäl till att outnyttjade nedskrivningsmöjligheter inte kan schablonberäknas på detta sätt, t ex lager i utlandet, lager i form av byggnadsarbeten och andra pågående arbeten där andra regler för lagernedskrivning gäller. Vidare är det ju inget som hindrar företaget att i en not till t ex lagerreserven tala om hur mycket denna kan ytterligare ökas.

Hans Edenhammar

Sifferkollen

Belopp

Basbelopp
År 2019 2020 2021
Prisbasbelopp 46 500 47 300 47 600
Förhöjt pbb. 47 400 48 300 48 600
Inkomstbasbelopp 64 400 66 800 68 200
Utdelning fåmansföretag
År 2018 2019 2020
Schablonbelopp 169 125 171 875 177 100

Räntesatser

Periodiseringsfond
År 2018 2019 2020
Räntesats 0,36 0,51 0,50

 

Referensränta
År 2016-07-01 2019-07-01 - 
Räntesats -0,5 0,0
Ränta på skattekontot
Period 2013-2016 2017 -
Intäkt 0,5625 0
Kostnad Låg 1,25 1,25
Kostnad Hög 16,25 16,25
Räntefördelning
Inkomstår 2018 2019 2020
Positiv 6,49 6,51 6,50
Negativ 1,50 1,51 1,50
Statslåneränta
År 2018 2019 2020
31 maj 0,49 0,05 -0,01
30 nov 0,51 -0,09  

Traktamenten

Bilresor
Inkomstår 2018 2019 2020
Egen bil 18,50 18,50 18,50
Förmånsbil, diesel 6,50 6,50 6,50
Förmånsbil, bensin 9,50 9,50 9,50
Kostförmån
År 2018 2019 2020
Frukost, lunch och middag 235 245 245
Lunch eller middag 94 98 98
Frukost 47 49 49
Skattefria gåvor
År 2018 2019 2020
Julgåva 450 450 450
Jubileumsgåva 1 350 1 350 1 350
Minnesgåva 15 000 15 000 15 000

Skattesatser

Bolagsskatt
År 2018 2019 2020
Skattesats 22% 21,4% 21,4%
Mervärdesskatt
År 2018 2019 2020
Normal

25 %

25 % 25 %
Livsmedel, krog m.m. 12 % 12 % 12 %
Persontransport, böcker m.m. 6 % 6 % 6 %
Arbetsgivaravgifter/egenaavgifter
Födda -1937 1938 - 1954 1955 -
Arb. avgifter 0 % 10,21% 31,42%
Egenavgifter 0 % 10,21% 28,97%

 

Visa mer...