I BALANS nr 5/76 fanns intaget en artikel av Arne Olsson om hur man skall gå till väga för att på ett rättvisande sätt upprätta koncernbalansräkning enligt förvärvsmetoden. Artikeln besvarades i samma nummer av Hans Edenhammar. Detta svar har föranlett nedanstående kommentarer.

Förvärvsvärdemetod men hur?

För den externe analytikern, särskilt för den som i likhet med mig inte har någon teoretisk skolning i företagsekonomi, är problemen kring konsolidering av koncerner besvärliga. Hans Edenhammar har troligen åstadkommit en tekniskt helt tillfredsställande lösning på Arne Olssons problem, men för den som utifrån skall analysera Morsan-koncernens balansräkning uppstår en oklarhet.

I utgångsläget har både moder- och dotterbolag utnyttjat lagernedskrivningsmöjligheterna helt ut. Men av Hans Edenhammars koncernbalansräkning verkar det som om koncernen plötsligt hade fått ett nedskrivningsutrymme på 240. Eftersom någon upplösning av lagerreserv med åtföljande beskattning inte ägt rum i samband med att Morsan övertog Storan måste väl det utrymmet skattemässigt bara vara skenbart?

Om jag har rätt i denna förmodan innebär det att analytikern riskerar att felbedöma Morsans möjligheter att självfinansiera sina investeringar – skatteavbränningarna blir i själva verket större än vad man med utgångspunkt från balansräkningen har anledning att räkna med.

Carl Swartz Svenska Dagbladet

Svar till Carl Swartz:

Svaret på Carl Swartz’ fråga är ja. Det finns inga outnyttjade lagernedskrivningsmöjligheter i koncernen, trots att koncernens lagerreserv är lägre än 60 % av lagervärdet. Skillnaden mellan detta värde (60 % av 1.200 = 720) och redovisad lagerreserv 480 är 240, vilket är lika med Storans eliminerade lagerreserv.

Analytikern kan alltså med tillämpning av denna koncernredovisningsmetod inte beräkna outnyttjade nedskrivningsmöjligheter på detta sätt. Det kan kanske vara en nackdel med metoden. Men det finns också andra skäl till att outnyttjade nedskrivningsmöjligheter inte kan schablonberäknas på detta sätt, t ex lager i utlandet, lager i form av byggnadsarbeten och andra pågående arbeten där andra regler för lagernedskrivning gäller. Vidare är det ju inget som hindrar företaget att i en not till t ex lagerreserven tala om hur mycket denna kan ytterligare ökas.

Hans Edenhammar