Balans nr 8 1976

Förslag till ny utbildning för auktorisation och godkännande

Inom Kommerskollegium har ett förslag till nya utbildningskrav för erhållande av auktorisation och godkännande framtagits. Efter remissbehanding till bl a revisorsorganisationerna kommer förslagen att tillställas UHÄ med begäran om att en särskild utbildningslinje inrättas med det innehåll som krävs för auktorisation. Byrådirektör Paul Berger, Kommerskollegium, redogör här för förslaget.

När handhavandet av frågorna om auktorisation och godkännande av revisorer 1973 överfördes från handelskammarväsendet till kommerskollegium vidtogs endast mindre förändringar i de krav på praktisk och teoretisk utbildning som sedan länge gällt i huvudsak oförändrade. Att behov förelåg av längre gående förändringar var dock uppenbart. Inom kollegiet påbörjades därför en utredning för att ta fram förslag till ny utbildning. I det sammanhanget ”utsattes” bl a samtliga auktoriserade och godkända revisorer för en enkätundersökning för att kartlägga nuvarande och förväntade arbetsuppgifter, upplevda utbildningsbehov m m.

Arbetet har nu kommit så långt att ett förslag till nya utbildningskrav för erhållande av auktorisation och godkännande har framtagits. Detta har skett i samråd med bl a en av FAR tillsatt projektgrupp. Kollegiet kommer nu att genom remiss inhämta yttranden över förslaget från bl a revisorsorganisationerna. I det sammanhanget vill jag passa på tillfället att framföra den förhoppningen att vi även direkt från denna tidskrifts läsekrets kommer att få synpunkter och förslag till förbättringar. När sedan remissrundan är klar kommer förslagen att tillställas UHÄ (Universitets- och Högskoleämbetet) med begäran att det inrättas en särskild utbildningslinje med det utbildningsinnehåll som föreslås krävas för auktorisation.

Härefter skall jag relativt detaljerat redogöra för förslagets innehåll.

Huvudprinciper

Förslaget kan sägas bygga på följande sex grundläggande önskemål:

  1. Den teoretiska utbildningen för auktorisation och godkännande bör så långt möjligt utgöra en del av en allmän kvalificerad redovisningsinriktad ekonomiutbildning.

  2. Utbildningen skall vara tillräckligt omfattande även om detta medför utökade krav jämfört med dagsläget.

  3. Utbildningen bör – med beaktande av punkten 1 – yrkesanknytas starkare än idag.

  4. Stegad utbildning från godkännande till auktorisation.

  5. Utbildningen bör utformas så att den fortlöpande kan anpassas till förändringar i revisorernas arbetsuppgifter.

  6. Införande av fortlöpande vidareutbildning bör prövas.

Som en ytterligare grundläggande princip kan nämnas att utbildningen så långt möjligt bör täcka revisorernas bägge huvudsakliga verksamhetsområden, revision och rådgivning/konsultation.

Teoretisk utbildning för auktorisation

Kraven har helt lagts på akademisk nivå. Det har ej befunnits vara lämpligt att uppställa krav längre ned på utbildningsstegen, bl a då med hänsyn till rekryteringsunderlaget. Vad gäller frågan om vilka ämnesområden som skall ingå i utbildningen och i vilken omfattning de skall ingå har de uppfattningar som redovisats i svaren på den ovannämnda enkäten haft stor betydelse för förslagets utformning. Följande inriktning och omfattning föreslås.

Företagsekonomi

80 poäng

Handelsrätt

40 poäng

Nationalekonomi

5 poäng

Statistik

5 poäng

Informationsbehandling

5 poäng

Seminarium

5 poäng

Sammanlagt skulle alltså utbildningen komma att omfatta totalt 140 poäng, dvs 20 poäng eller en termins studier mer än vad som gäller för närvarande. Vad gäller de enskilda ämnesområdena betyder detta att kravet på företagsekonomi ökar med 20 poäng, att handelsrätten ej ändras, att nationalekonomi minskas med 15 poäng medan övriga ämnen är helt nya.

Enbart en kvantitativ utbyggnad av studierna på akademisk nivå har vi dock inte ansett vara tillräcklig för att uppnå en bättre anpassning av den teoretiska utbildningen till de krav som bör ställas på en auktoriserad revisor. Även de akademiska studiernas innehåll måste bättre anpassas till dessa krav. Utbildningen bör därför göras mera direkt yrkesanpassad. Detta tänkes ske på följande sätt.

Utbildningen meddelas i två huvuddelar, en ”grundutbildning” och en ”påbyggnadsutbildning”. Den första delen får därvid omfatta studier inom universitetens i huvudsak befintliga kursutbud på nivån, medan den andra delens studier bör ske inom för yrkesområdet redovisning och revision mera direkt anpassade kurser på företrädesvis C/D-nivå.

Grundutbildning

Grundutbildningen föreslås ha följande omfattning:

Nationalekonomi

5 poäng

Statistik

5 poäng

Företagsekonomi

40 poäng

Juridisk översiktskurs

10 poäng

Beskattningsrätt

10 poäng

70 poäng

Jag skall inte tynga framställningen med motiv och innehållsbeskrivning för de olika ämnena. Som kommer att visas längre fram överensstämmer grundutbildningen för auktorisation med ett av utbildningsalternativen för erhållande av godkännande som revisor. Härigenom tillgodoses ifråga om den teoretiska utbildningsdelen det tidigare nämnda önskemålet om stegad utbildning.

Påbyggnadsutbildning

När grundutbildningen genomgåtts vidtar så den yrkesinriktade påbyggnadsutbildningen. Denna bör utformas som ett system av delkurser. Härigenom skulle kunna integreras studier i företagsekonomi, informationsbehandling och juridik, vilket öppnar möjligheter för en långtgående yrkesinriktning. Delkurserna bör som ovan sagts i allmänhet ligga på C/D-nivå och alltså motsvara högt ställda krav på innehåll och omfattning. Vissa av kurserna torde få specialutvecklas för ifrågavarande utbildning.

Påbyggnadsutbildningen bör indelas i tre block. Grundutbildningen och de två första blocken i påbyggnadsutbildningen – sammanlagt 120 poäng – bör utformas som en för flera redovisningsinriktade yrkeskategorier – företagsanalytiker, ekonomichefer/direktörer, controller, kreditberedare, revisorer – gemensam utbildning. Härigenom vinns bl a fördelen att den studerandes yrkesval kan skjutas så långt fram i tiden som möjligt. Block III bör däremot vara direkt inriktat på revisorsyrket.

Påbyggnadsdelen bör omfatta följande block och kurser (varvid självfallet 2,5-poängskurserna kan slås samman till 5-poängskurser):

Block I

Praktisk redovisning

2,5 poäng

Redovisning

2,5 poäng

Informationsbehandling

5,0 poäng

Investering

2,5 poäng

Finansiering

2,5 poäng

Internredovisning

5,0 poäng

20,0 poäng

Block II

Organisationslära

2,5 poäng

Internationell ekonomi

5,0 poäng

Budgetering

2,5 poäng

Strategisk planering

2,5 poäng

Operationsanalys

2,5 poäng

Associationsrätt

5,0 poäng

Handelsrätt

5,0 poäng

Seminarium

5,0 poäng

30,0 poäng

Block III

Associationsrätt

5,0 poäng

Handelsrätt

5,0 poäng

Revision

5,0 poäng

Redovisning

5,0 poäng

20,0 poäng

Även i denna del lämnar jag detaljmotiveringar och innehållsbeskrivningar därhän. Det förtjänar emellertid påpekas att vi genom kursen Praktisk redovisning sökt tillmötesgå det ofta framförda önskemålet om praktisk redovisningsträning. Kursen i revision är på intet sätt avsedd att kunna ersätta den grundläggande utbildning på detta område som ges i FARs regi. Över huvud taget syftar den teoretiska utbildningen ej till att ge normativa kunskaper om hur revisorn skall bete sig i olika situationer utan till att ge tillgång till en kvalificerad teoretisk kunskapsmassa varefter det får bli den praktiska utbildningens uppgift att visa hur denna kunskap kan omsättas i praktiskt handlande. Det är också vår uppfattning att detta växelspel mellan teori och praktik bör komma till stånd redan på ett tidigt stadium. Det är därför angeläget att revisionsbyråerna kan bereda arbetsmöjligheter redan åt studerande som genomgått grundutbildningen.

En yrkesinriktad utbildning av detta slag skulle göra det möjligt för tillsynsmyndigheten att noggrant följa utbildningen och i samarbete med utbildningsväsendet och revisorsorganisationerna vidtaga åtgärder för att vid behov förändra och förbättra den.

Praktisk utbildning

Liksom för närvarande skall enligt förslaget fordras praktisk verksamhet i revisorsyrket under minst fem år. Denna bör dock schemaläggas på ett helt annat sätt än i dag.

Minst tre år av den praktiska verksamheten skall ha fullgjorts vid tjänstgöring hos auktoriserad revisor. För denna tjänstgöring gäller att den skall uppfylla följande minimikrav ifråga om tidsmässig sammansättning.

Revision

2.000 tim

(varav bokslutsrevision inkl förvaltningsrevision minst 1.000 tim och kvalificerad granskning av intern kontroll – även datorbaserade redovisningssystem – minst 500 tim)

Bokslutsarbete

400 tim

Skattekonsultationer

400 tim

Utredningar av kvalificerat slag

400 tim

3.200 tim

Vi har ansett det önskvärt att kvalificerande praktik i princip skall kunna erhållas hos samtliga yrkesverksamma auktoriserade revisorer. Det har dock invänts att vissa revisionsbyråer av hög standard ej åtar sig uppgifter av typen bokslutsarbete och direkt skattekonsultation. I dessa fall bör öppnas en möjlighet för den sökande att på annat sätt dokumentera sina kunskaper inom dessa områden, lämpligen då genom ytterligare teoretisk utbildning.

Det måste krävas att deltagandet i revisionsuppdrag hos auktoriserad revisor skall ha en kvalificerad och allsidig sammansättning. Som huvudkrav bör därför gälla:

  1. Årsrevisioner inklusive förvaltningsrevision avseende aktiebolag skall ingå med minst 500 timmar.

  2. Bokslutsrevision i tillverkningsföretag skall ingå med minst 500 timmar.

  3. Företag med annan verksamhetsinriktning än tillverkning skall ingå.

  4. Företag med mer än 50 anställda skall ingå.

De två ”fria” åren skall utöver tjänstgöring hos auktoriserad revisor även kunna fullgöras med kvalificerat revisionsarbete exempelvis hos länsstyrelse, riksrevisionsverket, utländsk revisionsbyrå, som internrevisor eller i egen verksamhet.

Förslaget innebär också att praktiken inte får vara alltför gammal – en gräns vid exempelvis 15 år bör sättas. Vi menar också att ett fullgott utbyte av praktiken hos auktoriserad revisor kan erhållas först när grundläggande teoretiska kunskaper förvärvats. Därför bör tid hos auktoriserad revisor få tillgodoräknas först sedan grundutbildningen genomgåtts. Dessutom skall minst ett år av praktiken hos auktoriserad revisor vara förlagd till tiden efter genomgången fullständig teoretisk utbildning.

Vidareutbildning

Att den snabbt föränderliga verkligheten förutsätter en fortlöpande utbildning även för revisorer tycks råda allmän enighet om. Ett stort antal auktoriserade revisorer genomgår redan i dagsläget på eget initiativ en ofta omfattande och kvalificerad vidareutbildning. Det förefaller dock klart att detta inte är förhållandet för samtliga. Då samtidigt den statliga auktorisationen allmänt uppfattas som en ”garanti” för att revisorns kunskaper är tillräckliga och ”moderna” har vi funnit att införande av obligatorisk vidareutbildning som förutsättning för förnyad auktorisation bör prövas.

Jag vill då omedelbart deklarera att ett system med genomgångna godkända kunskapsprov som förutsättning för förnyad auktorisation inte har någon aktualitet. Vad vi närmast tänkt oss är att den revisor som söker förnyad auktorisation under de närmaste föregående fem åren skall ha deltagit i vidareutbildningskurser av en viss omfattning, kanske motsvarande fem poängs universitetsutbildning. Vidareutbildningen bör ej vara specialinriktad på visst område utan skall syfta till en uppfräschning, modernisering och vidareutveckling av det kunskapsstoff som ingick i utbildningen fram till auktorisation.

Vidareutbildningen skulle kunna delas i två huvuddelar, en teoretisk och en praktisk, varvid den teoretiska delen kunde handhas av universiteten och presentera utvecklingen de senaste åren inom områdena redovisning, informationsbehandling m m. Den praktiska delen, som skulle kunna handhas av revisorsorganisationerna, kunde exempelvis utformas som ett praktikfall varigenom kunde demonstreras den senaste utvecklingen av revisionsmetoder, rapportering, arkivering m m.

Tankarna på obligatorisk vidareutbildning är mycket preliminära och kommer ej att kunna genomföras lika (förhoppningsvis) snabbt som övriga delar i utbildningspaketet. Detta leder mig över till frågan om när den föreslagna utbildningen kan förverkligas och vilka övergångsbestämmelser som därvid skall gälla.

Genomförandet

Det bör då först slås fast att vi ser det som en självklarhet att den som påbörjat sin praktiska och/eller teoretiska utbildning enligt de idag gällande reglerna under en väl tilltagen övergångstid skall kunna erhålla auktorisation om han/hon fyller de krav som gällde då utbildningen påbörjades.

Under förutsättning att man från utbildningsväsendets sida är villig och har möjlighet att ge en teoretisk utbildning med den här föreslagna utformningen borde det vara möjligt att ge grundutbildningskurser redan till hösten 1977 medan påbyggnadsutbildningen kanske får anstå till 1978.

Kraven på praktisk utbildning för auktorisation kan genomföras oberoende av förändringarna på den teoretiska sidan. Självfallet är det önskvärt med ett samtidigt genomförande men skulle problem uppkomma med den teoretiska delen får vi tänka oss ett fristående genomförande av praktikdelen.

Den obligatoriska vidareutbildningen slutligen fordrar som ovan framgått ytterligare överväganden i samråd med bl a revisorsorganisationerna och har således ingen omedelbar aktualitet. Det kan tilläggas att ett obligatorium skulle innebära något principiellt nytt och torde fordra ändring av gällande revisorsförordning.

Utbildningskrav för godkännande

Jag skall också säga några kortare ord om de förändringar ifråga om krav på godkännande som föreslås. Kraven ifråga av teoretisk utbildning innebär därvid en ganska kraftig skärpning jämfört med dagsläget. Utbildning inom den treåriga gymnasieskolans ram har inte befunnits vara tillräcklig utan utbildningen måste omfatta postgymnasiala studier. Vi har stannat för att föreslå att följande alternativa utbildningar kan godtas.

  1. Genomgången fullständig ekonomisk specialkurs, grenen ekonomi och revision, eller genomgånget treårigt gymnasium, ekonomisk linje, kameral gren, i förening med terminskurs tre av ekonomisk specialkurs, grenen ekonomi och revision.

  2. Genomgången fullständig kombinationsutbildning, redovisning och revision.

  3. Akademisk utbildning med följande inriktning

Företagsekonomi

40 poäng

Häri skall ingå specialkurs om med inriktning på redovisning

5 poäng

Juridisk översiktskurs

10 poäng

Beskattningsrätt

10 poäng

Nationalekonomi

5 poäng

Statistik

5 poäng

70 poäng

Även den praktiska utbildningen för godkännande bör schemaläggas på ett helt annat sätt än i dag. Liksom idag bör krävas minst fem års praktik i revisorsyrket, varav minst tre år skall ha fullgjorts vid tjänstgöring hos auktoriserad revisor eller godkänd revisor. Denna tjänstgöring skall uppfylla följande minimikrav:

Revision

1.500 tim

(varav bokslutsrevision inkl förvaltningsrevision minst 500 tim och kvalificerad granskning av intern kontroll – även datorbaserade redovisningssystem – minst 500 tim)

Bokslutsarbete

400 tim

Skattekonsultationer

400 tim

Utredning av kvalificerat slag

100 tim

2.400 tim

Deltagande i revisionsuppdrag hos auktoriserad revisor eller godkänd revisor bör ha en allsidig sammansättning. Som huvudkrav bör gälla:

  1. Årsrevision inklusive förvaltningsrevision avseende aktiebolag skall ingå med minst 500 timmar.

  2. Bokslutsrevision i tillverkningsföretag skall ingå med minst 250 timmar.

  3. Företag med annan verksamhetsinriktning än tillverkning skall ingå.

Krav på att praktiktiden skall vara förlagd till viss tid i förhållande till den teoretiska utbildningen bör ej uppställas.

Även för godkända revisorer har vi funnit att det finns skäl att pröva om en obligatorisk vidareutbildning kan införas. Denna skulle i så fall ges i princip samma utformning och inriktning som den för auktoriserade revisorer. Även här gäller dock att ytterligare överväganden erfordras.

Stegad utbildning

Ett av önskemålen vid utformningen av utbildningsförslaget har som tidigare sagts varit att öppna större möjligheter för stegad utbildning från godkännande till auktorisation. Den teoretiska utbildningen har därför som ovan framgått utformats så att den akademiska utbildningsvägen för godkänd revisor överensstämmer med grundutbildningen för auktoriserad revisor. Den godkände revisor som vill bli auktoriserad kan i detta fall utan komplettering direkt läsa vidare på påbyggnadsutbildningen. Däremot har vi ej kunnat tillgodose stegningsönskemålet beträffande de övriga två vägarna till godkännande.

Även vad gäller praktiken har vi tänkt oss en viss stegning.

Som huvudregel föreslås gälla att revisorn skall ha varit yrkesverksam under minst tre år efter godkännandet, varvid verksamheten skall ha varit inriktad på kvalificerad extern revision. Av dessa tre år skall åtminstone ett år avse tjänstgöring hos auktoriserad revisor eller i nära samarbete med sådan revisor. Detta år skall i tiden vara förlagt efter genomgången fullständig teoretisk utbildning för auktorisation. Under tiden hos auktoriserad revisor skall den godkände revisorn bl a ha utfört eller aktivt deltagit i bokslutsrevisioner under minst 500 timmar. Dessa skall innefatta minst tre revisioner av tillverkningsföretag som är aktiebolag och har minst 50 anställda. Även krav på utförande av kvalificerade utredningar bör ställas.

Går att påverka

Efter denna redovisning av huvuddragen i förslaget vill jag avslutningsvis betona att förslaget verkligen är ett förslag. Det är fortfarande i hög grad påverkbart. Vi ser därför med stort intresse fram emot de yrkesverksamma revisorernas synpunkter och reaktioner. Jag är också medveten om att en översiktlig redogörelse av den här karaktären kanske ger svar på några frågor men ger upphov till betydligt fler. Även i syfte att försöka undanröja ofullständigheter och oklarheter i denna artikel ser vi därför fram emot direktkontakter med berörda revisorer.

Paul Berger, byrådirektör, Kommerskollegium

Sifferkollen

Belopp

Basbelopp
År 2019 2020 2021
Prisbasbelopp 46 500 47 300 47 600
Förhöjt pbb. 47 400 48 300 48 600
Inkomstbasbelopp 64 400 66 800 68 200
Utdelning fåmansföretag
År 2018 2019 2020
Schablonbelopp 169 125 171 875 177 100

Räntesatser

Periodiseringsfond
År 2018 2019 2020
Räntesats 0,36 0,51 0,50

 

Referensränta
År 2016-07-01 2019-07-01 - 
Räntesats -0,5 0,0
Ränta på skattekontot
Period 2013-2016 2017 -
Intäkt 0,5625 0
Kostnad Låg 1,25 1,25
Kostnad Hög 16,25 16,25
Räntefördelning
Inkomstår 2018 2019 2020
Positiv 6,49 6,51 6,50
Negativ 1,50 1,51 1,50
Statslåneränta
År 2018 2019 2020
31 maj 0,49 0,05 -0,01
30 nov 0,51 -0,09  

Traktamenten

Bilresor
Inkomstår 2018 2019 2020
Egen bil 18,50 18,50 18,50
Förmånsbil, diesel 6,50 6,50 6,50
Förmånsbil, bensin 9,50 9,50 9,50
Kostförmån
År 2018 2019 2020
Frukost, lunch och middag 235 245 245
Lunch eller middag 94 98 98
Frukost 47 49 49
Skattefria gåvor
År 2018 2019 2020
Julgåva 450 450 450
Jubileumsgåva 1 350 1 350 1 350
Minnesgåva 15 000 15 000 15 000

Skattesatser

Bolagsskatt
År 2018 2019 2020
Skattesats 22% 21,4% 21,4%
Mervärdesskatt
År 2018 2019 2020
Normal

25 %

25 % 25 %
Livsmedel, krog m.m. 12 % 12 % 12 %
Persontransport, böcker m.m. 6 % 6 % 6 %
Arbetsgivaravgifter/egenaavgifter
Födda -1937 1938 - 1954 1955 -
Arb. avgifter 0 % 10,21% 31,42%
Egenavgifter 0 % 10,21% 28,97%

 

Visa mer...