FAR anordnar den 30 november 1976 kursen ”Arbetsrätt för revisorer och arbetstagarkonsulten. Kursledaren, auktor revisor Ulf Gometz, presenterar kursen och framhåller att kunskap om arbetsrätten är nödvändig för att rätt kunna förstå och tillämpa associationsrätten och andra lagar som reglerar företagsamheten.
”Arbetsgivare skall fortlöpande hålla arbetstagarorganisation i förhållande till vilken han är bunden av kollektivavtal underrättad om hur hans verksamhet utvecklas produktionsmässigt och ekonomiskt liksom om riktlinjerna för personalpolitiken. Arbetsgivaren skall dessutom bereda arbetstagarorganisationen tillfälle att granska böcker, räkenskaper och andra handlingar som rör arbetsgivarens verksamhet i den omfattning som organisationen behöver för att tillvarataga medlemmarnas gemensamma intressen i förhållandet till arbetsgivaren.”
Citatet ovan är hämtat ur Lagen om medbestämmande i arbetslivet; den lag som togs av riksdagen på våren 1976 med bred politisk uppslutning och vilken betraktas som den hittills största arbetsrättsliga reformen i vårt land. Den citerade bestämmelsen ingår i den 19:e paragrafen, som i sin tur ingår i den lagdel som bär rubriken ”Rätt till information”. Den citerade lagtexten ger tydligt besked om att det sannerligen inte är frågan om några mindre väsentliga nyheter med ett mer eller mindre perifert intresse för exempelvis bolagsrevisorerna i deras verksamhet – tvärtom. Ändå är det en annan bestämmelse som är den centrala i lagen, nämligen den omtalade 32:a paragrafen: ”Mellan parter som träffar kollektivavtal om löner och allmänna anställningsvillkor bör, om arbetstagarparten begär det, även träffas kollektivavtal om medbestämmanderätt för arbetstagarna i frågor som avser ingående och upphörande av anställningsavtal, ledningen och fördelningen av arbetet och verksamhetens bedrivande i övrigt.”
Revisorerna har denna höst (1976) att beakta och åtgärda ett osedvanligt stort utbildnings- och fortbildningsbehov, vilket i och för sig inte säger lite; förutom den löpande produktionen av nya författningar rörande skatter, avgifter m m står ikraftträdandet av en ny bokföringslag (den första sedan 1929) och en ny aktiebolagslag (den första sedan 1944) inför dörren. Tanken söker sig ju gärna i sådana situationer till prioritering, d v s uppskjutande av det inte absolut nödvändiga. Skulle måhända arbetslagstiftningen kunna sparas till nästa år........? Vid besvarande av den frågan bör bl a följande beaktas:
Den nya bokförings- och associationsrättsliga lagstiftningen är viktig och bedömes som sådan inte minst av oss revisorer. Den nya arbetsrätten bedömes sannolikt av de stora grupperna – allmänheten och flera av intressentgrupperna i företagen – som betydligt viktigare.
Den nya arbetsrätten hänger på många punkter så intimt samman med associationsrätten och andra lagar som reglerar företagsamheten att en viss grad av kunskap om den förra (arbetsrätten) är nödvändig för att man rätt skall kunna förstå och tillämpa de senare (jmfr de s k Åmanlagarna, lagen om styrelserepresentation för de anställda etc).
De allra flesta nu yrkesverksamma revisorerna har överhuvudtaget inte fått någon grundutbildning i arbetsrätt, ett lagstiftningsområde som successivt framträder som ett av de materiellt mest väsentliga i samhället och inom näringslivet i synnerhet. Fram till för något år sedan var också de kompletterande utbildningsmöjligheter som erbjöds mycket små.
Utbildningsbehov
Nej, vi måste inse att det är hög tid för revisorskåren att fylla vad som betänkligt liknar en kunskaps- och utbildningsbrist och att göra det snabbt. Handen på hjärtat – kan vi utan bekymmer svara på exempelvis följande frågor?
Vad innebär de s k Åmanlagarna i ekonomiskt avseende för ett visst företag då det gäller bedömning av ställning? lånekapacitet? driftsinskränknings- eller avvecklingsalternativ?
Vilka konsekvenser kan drabba ett företag/en, företagsledning vid försummelser att tillämpa lagbestämmelserna om anställningsskydd? medbestämmande? informationsgivning?
Har vi tillräckliga kunskaper om arbetsrätten för att kunna utföra den förvaltningsrevision lagen ålägger oss? För att kunna med gott samvete åtaga oss uppdrag som arbetstagarkonsulter? För att kunna som revisor medverka i en ekonomikommittés arbete?
Kan vi ifråga om den nya arbetsrätten uppfylla i synnerhet småföretagarnas förväntningar på oss i vår traditionella, konstruktiva roll som ”påminnare”?
Kurs om Arbetsrätt
I syfte att medverka till att fylla det utbildningsbehov för revisorer som i synnerhet de senaste årens arbetslagstiftning skapat har FAR i höst för första gången Arbetsrätt på utbildningsprogrammet. Vi kan glädja oss åt att till lärare på kursen ha fått två verkliga experter, nämligen hovrättsassessor Lars Lunning och ombudsman Sören Mannheimer.
Den som har läst de senaste årens utredningar på det arbetsrättsliga området eller förlagens kataloger över litteratur i ämnet har inte kunnat undgå att lägga märke till namnet Lars Lunning. Han har efter domarutbildning och praktisk verksamhet i arbetsdomstolen knutits såsom sakkunnig till arbetsmarknadsdepartementet. I den egenskapen har han i hög grad deltagit i de senaste årens utredningsarbete på det arbetsrättsliga området. Han är numera också vice ordförande i arbetsdomstolen.
Sören Mannheimer är ombudsman i Metallindustriarbetareförbundets just nu 80-årsjubilerande avdelning 41 i Göteborg (Metalls största avdelning). Han har tidigare bedrivit advokatverksamhet vilket innebär att han på arbetsrättens område förenar juridisk sakkunskap med erfarenhet från praktisk tillämpning ute på arbetsplatserna. Tillgången till dessa kunskaper och erfarenheter har gjort att det rent arbetsrättsliga programmet kompletterats med några inslag rörande arbetstagarkonsultavtalet och ”fackets” verksamhet i praktiken.
I programmet för kursen som äger rum 30 november 1976 ingår bl a följande punkter:
Samhällsbakgrund och utvecklingstendenser.
Översikt över arbetsrätten och över pågående lagstiftningsarbete. Avtalssystemets plats.
Åmanlagarna från revisorns synpunkt. Fackliga erfarenheter.
Arbetstagarkonsult: Vad vill arbetstagarna veta?
Sambandet aktiebolagslagen/medbestämmandelagen.
Vilket inflytande eftersträvar facket?
Specialfrågor ur medbestämmandelagen och kommentarer till förarbetena.
Högre revisionskurs
Behovet av utbildning i arbetsrätt måste givetvis slå igenom även i FARs grundutbildningsprogram för revisorer. Såsom framgår av utbildningsprogrammet för 1976/77 kommer den Högre revisionskursen för revisorer ”med ett år kvar till auktorisation” i år att arrangeras dels i stockholmstrakten (Hässelby Slott), dels i göteborgstrakten (Fars Hatt, Kungälv). En dag av internatveckorna ägnas åt arbetsrätt. Även i detta fall kan FAR glädja sig åt medverkan från en synnerligen väl kvalificerad föreläsare, nämligen jur kand Sten Zethraeus.
Sten Zethraeus var efter sin tingsutbildning under ett par år förbundsjurist hos SALF. Han inträdde därefter i Svea Hovrätt, där han blev hovrättsfiskal 1971. Han var biträdande sekreterare i Åmansutredningen och under ett par år sekreterare i Arbetsdomstolen. Numera har han övergått till verksamhet i Gunnar Linds Advokatbyrå, som lämnar juridisk rådgivning i arbetsrättsfrågor bl a till flera LO-förbund. Samtidigt är han sekreterare i 1974 års bolagskommitté.
Ulf Gometz, auktor revisor