Balans nr 9 1976

Synpunkter på revisionsberättelsen och revisorspåteckning av årsredovisningen enligt 1975 års aktiebolagslag (AL)

Innehållet i och formuleringen av revisionsberättelse och revisorspåteckning överväges f n av FARs Revisionskommitté med auktor revisor Sigvard

Lövgren som projektansvarig. I denna promemoria ges vissa kommentarer i anslutning till kommitténs preliminära förslag till revisorsuttalanden.

Den i december 1975 antagna aktiebolagslagen, (SFS 1975:1385), träder i kraft den 1 januari 1977. Denna nya lag får en rad konsekvenser även för revisorerna, deras granskningsarbete och rapporteringsåtgärder. Bestämmelserna om revision återfinnes i AL:s 10 kap. (I ett år 1976 framlagt förslag till ny lag om ekonomiska föreningar Ds Ju 1976:11 har en anpassning skett till AL 1975. Bl a har reglerna om revision och redovisning fått en i de flesta hänseenden identisk utformning. När det sålunda i det följande talas om aktiebolag, är synpunkterna också relevanta för ekonomiska föreningar. Bestämmelserna om revision av ekonomiska föreningar återfinnes i lagförslagets 7 kap.)

Revisorn måste vidtaga granskningsåtgärder av sådan omfattning och inriktning att han kan avge välgrundade uttalanden i sin berättelse. I 1975 års aktiebolagslag sägs (i 10 kap 7 §) ”Revisor skall i den omfattning god revisionssed bjuder granska bolagets årsredovisning jämte räkenskaperna samt styrelsens och verkställande direktörens förvaltning. Är bolaget moderbolag skall revisor även granska koncernredovisningen och koncernföretagens inbördes förhållanden i övrigt. Revisor skall följa de särskilda föreskrifter, som meddelas av bolagsstämma, såvida de icke strider mot lag, bolagsordning eller god revisionssed”.

Tolkningen av begreppet ”god revisionssed”, som ju inte är av statisk natur, har av lagstiftaren överlämnats åt revisionspraxis. Inom Föreningen Auktoriserade Revisorer (FAR) bedrivs sedan flera år ett utvecklingsarbete gällande rekommendationer även på revisionsområdet. Detta arbete har under senare tid intensifierats inom FARs Revisionskommitté.

Framställningen begränsas i det följande till revisorns rapportering enligt 10 kap 9–10 §§ i 1975 års AL, och gäller i första hand innehållet i och formen för s k ren revisionsberättelse (RB) för bolaget (koncernen) och revisors påteckning av årsredovisning (koncernredovisning). FARs Revisionskommitté avser att i januari 1977 publicera ett förslag till rekommendation gällande detta ämnesområde.

I REVISIONSBERÄTTELSENS INNEHÅLL ENLIGT AL 10 KAP 10 § (i tillämpliga delar även gällande den särskilda revisionsberättelsen för koncernen)

A Obligatoriska uttalanden

1

– huruvida årsredovisningen uppgjorts enligt AL. (Eftersom AL föreskriver att bokföringslagens bestämmelser därvid skall ha iakttagits kommer revisorns uttalande indirekt att beakta även den sistnämnda lagen.)

2

– angående

  1. fastställande av balansräkningen och resultaträkningen

  2. det i förvaltningsberättelsen framställda förslaget till dispositioner beträffande vinst eller förlust

  3. ansvarsfrihet för styrelseledamöterna och verkställande direktör (VD)

(I vissa fall:)

3

– att i årsredovisning inte har lämnats sådana upplysningar som enligt 11 kap är obligatoriska. I RB ges erforderlig komplettering, om detta kan ske.

4

– huruvida förteckning enligt 12 kap 9 § har upprättats.

5

  1. – att åtgärd eller försummelse, som kan föranleda ersättningsskyldighet ligger styrelseledamot eller VD till last, eller

  2. – att styrelseledamot eller VD eljest handlat i strid med AL eller bolagsordningen.

B Rättighet för revisor att lämna upplysningar i vissa fall

Utöver uttalanden, som krävs enligt moment A, har revisorn möjlighet att lämna andra upplysningar till aktieägarna där tystnadsplikten ej utgör hinder.

II REVISORS PÅTECKNING ENLIGT AL 10 KAP 9 §

Sedan revisor slutfört granskningen skall han på årsredovisningen och i moderbolag på koncernredovisningen teckna hänvisning till RB. Finner revisor att balansräkningen ej bör fastställas skall han göra anteckning även om det. I moderbolag gäller detsamma ifråga om koncernbalansräkningen.

III KOMMENTAR

Revisorn skall sålunda iakttaga god revisionssed och resultatet av hans arbete är RB, vars materiella innehåll enligt AL:s krav angivits ovan.

Vid ett studium av ett antal svenska RB kan någon möjligen förledas att tro, att revisorerna sällan reagerar mot de felaktigheter och brister, som enligt alla erfarenheter om mänskliga och andra faktorer rimligen kan tänkas ha uppkommit i många fall. I själva verket förhåller det sig så, att upptäckta fel eller brister påtalas och korrigeras redan innan årsredovisningen och RB framlägges.

Den klara preferensen för den kortfattade, standardiserade formuleringen i RB innebär möjligen en risk för uppkomsten av ett psykologiskt hinder för att i varje erforderligt fall avge ett nyanserat uttalande. Det bör emellertid kraftigt understrykas, att det allmänna önskemålet om en kortfattad RB självfallet inte får hindra publiceringen i RB av befogade anmärkningar.

Väsentlighetsprincipen bör vara normerande vid avgörandet om en anmärkning skall intagas i RB eller ej.

A Revisionsberättelsens formulering

Det kan konstateras, att formuleringen i RB för svenska aktiebolag för närvarande är standardiserad och sammanfaller – ifråga om föremål för och resultat av granskningen samt beträffande revisorns till- eller avstyrkanden – ej sällan med ordval och uttryckssätt i bestämmelserna om RB:s innehåll enligt 1944 års aktiebolagslag.

Det berättigade kravet från olika intressenter på information om det reviderade företaget och dess verksamhet skall tillgodoses i årsredovisningen från styrelsen och VD, som både enligt lag och praxis primärt har detta ansvar. Självfallet bör revisorerna verka för att en riktig och fullständig information lämnas i årsredovisningen. Styrelsen och VD har ett informationsansvar också i andra sammanhang, t ex i delårsrapporter.

Om styrelsens och företagsledningens skyldigheter i dessa avseenden fullgöres kan uttalandena i RB inskränkas till dels de obligatoriska momenten A 1–2, dels i förekommande fall till momenten A 4–5 enligt ovan.

Om inte särskilda omständigheter föreligger bör RB också i fortsättningen av flera skäl vara kortfattad och standardiserad. En av fördelarna härmed är att varje avvikelse från den korta standardiserade formen för RB blir omedelbart iögonfallande.

B Identifikation

Som framgår av specialmotiveringen till AL-propositionen lägger lagstiftaren stor vikt vid att identifikationskravet tillgodoses: ”För att identifiera årsredovisningen och koncernredovisningen såsom den vilken granskats vid revisionen skall revisor enligt paragrafen teckna hänvisning till revisionsberättelsen sedan han slutfört granskningen av redovisningen. Motsvarande bestämmelser finns i gällande lag. För att förebygga att en redovisning som revisor anser vara oriktig och inte bör fastställas ändå kan uppfattas såsom av honom godkänd, skall revisorn enligt nya bestämmelser i andra punkten göra anteckning på årsredovisningen, om han anser att balansräkningen eller resultaträkningen inte bör fastställas. I moderbolag görs motsvarande anteckningar på koncernredovisningen, om koncernbalansräkningen eller koncernresultaträkningen enligt revisorns uppfattning inte bör fastställas.”

Det kan möjligen diskuteras om inte identifikationskravet i Sverige har tillmätts alltför stor betydelse. I vart fall torde en påteckning inte ge något helt tillfredsställande skydd mot avsiktliga förvanskningar av årsredovisningen, vilka principiellt ändå skulle kunna genomföras med jämförelsevis enkla medel. I själva verket torde helt andra omständigheter i praktiken motverka eller förhindra utbyte eller annan obehörig påverkan av den av revisorn granskade årsredovisningen. I de fall årsredovisningshandlingarna tryckes har revisorn möjlighet att i efterhand ta del av deras innehåll, och vetskapen härom torde i princip ha en preventiv effekt. I det stora flertalet revisionsbyråer torde det vidare vara mycket vanligt att man som en serviceåtgärd för framför allt de mindre klientbolagen ombesörjer insändning till patentverket av såväl årsredovisning som RB, varigenom identifikationsproblemet vad gäller de officiella årsredovisningshandlingarna torde vara eliminerat. I en del fall brukar revisorn som en – låt vara ofullkomlig – identifikation av den granskade årsredovisningen i sin berättelse ange t ex omslutningssummor för balans- resp resultaträkning.

Intressenterna (aktieägare och borgenärer etc) tar ofta inte del av RB. Det har exempelvis förekommit att borgenärer i samband med gäldenärens konkurs frågat sig varför inte revisorerna reagerat. Det har då visat sig att en sådan reaktion funnits men att RB aldrig förelagts eller ej efterfrågats samtidigt med årsredovisningen. Denna nackdel elimineras till en del genom den nya AL, men anmärkning i revisorspåteckningen krävs dock endast för det fall att revisorn anser att balans- och/eller resultaträkning ej skall fastställas. I de fall, då revisorn endast anför annan typ av anmärkning eller erinran, eller lämnar upplysning, kräver AL alltså inte att detta sker i påteckningens form. Som en följd av en utvidgad, men ändå inte tillräcklig upplysningsplikt i påteckningen kan befaras, att intresset för RB kan komma att ytterligare minska och påteckningen på sina håll i praktiken uppfattas som en RB, vilket vore olyckligt. Å andra sidan bör läsaren av en årsredovisning trots allt också ta del av RB, ej blott av revisorspåteckningen.

Problemet skulle eljest kunna lösas genom en komplettering av påteckningen antingen med all information som revisorn bedömer som erforderlig eller med en särskild upplysning huruvida information utöver lagens formella krav återfinnes i RB eller inte.

Mest tillfredsställande vore kanske om man, som utomlands ofta sker, kunde intaga RB som en integrerad del av årsredovisningen. I de fall redaktionella eller andra skäl skulle utgöra hinder, skulle ett sammanförande av originalen av årsredovisning och RB kunna ske och förses med revisorns sigill. Eventuell tryckning bör göras av årsredovisning och revisionsberättelse tillsammans.

I den mån RB också i fortsättningen kommer att ses som en från årsredovisningen skild handling borde nackdelen härav i praktiken kunna minskas genom en ytterligare, men relativt enkel åtgärd. Patentverket borde till skillnad från som f n sker ej acceptera en beställning av enbart årsredovisningen för ett bolag utan att samtidigt också få expediera RB till beställaren ifråga.

C Koncern – RB

I koncernrevisionsberättelsen torde uttalanden enligt A 2 c, A 4 och A 5 ej bli aktuella. Detsamma torde gälla mom A 2 b, men man bör erinra om att även koncernens förhållanden skall beaktas vid beslut om vinstutdelning i moderbolaget (se nedan).

En lösning av identifikationsproblemen enligt ovan angivna riktlinjer kompliceras emellertid ytterligare av nya AL:s regler om RB och påteckning beträffande koncernredovisningen. Om inte moderbolagets och koncernens årsredovisningar kunde sammanföras till en enda handling, framtvingas ju två separata RB i de fall då påteckning utvidgats till en fullständig RB. Starka skäl talar emellertid för att revisorn i en och samma handling intar RB för moderbolag och koncern, vilket i lagmotiven också anges som acceptabelt. Därför bör väl i koncerner strävandena att helt integrera RB med årsredovisningen underordnas målsättningen att avge en gemensam RB. Hur långt strävandena efter en redaktionell integration av revisorsuttalandena här kan eller bör gå är en öppen fråga. Lagens formaliakrav leder kanske tanken till ett separat avsnitt inom den gemensamma revisionsberättelsens ram. Ett fullföljande av dessa intentioner ger emellertid upphov till vissa, låt vara mindre, men trots allt ej önskvärda språkliga återverkningar bl a upprepningar. Det kan dessutom ifrågasättas om inte en viss frihet i detta avseende borde kunna accepteras, om man ändå tillåter en gemensam RB.

D Vinstutdelning

Enligt AL 12 kap 2 § får vinstutdelning inte ske med så stort belopp att den ”med hänsyn till bolagets eller koncernens konsolideringsbehov, likviditet eller ställning i övrigt står i strid med god affärssed”.

I och för sig är bestämmelsen befogad för att stävja eventuella missbruk av vinstutdelningsmöjligheterna. Å andra sidan beträder man här ett område, där klara gränslinjer saknas, vilket i en del fall kan befaras medföra svårigheter vid den praktiska tillämpningen. För övrigt torde de risker, som lagstiftaren med denna bestämmelse avser att eliminera resp minska, i många fall ännu bättre motverkas av en konsolideringspolitik som innebär en återhållsamhet vid beslut ej blott om vinstutdelning utan även om vinstredovisning med utnyttjande av de lagliga nedskrivningsmöjligheterna.

E Låneförbudet

Enligt 12 kap 9 § skall RB alltid innehålla uttalande huruvida förteckning upprättats när skyldighet därtill förelegat. Det kan dock ifrågasättas, om inte yttrandet skulle kunna underlåtas om förteckningen inte innehåller i sammanhanget väsentlig information och om den inte ger anledning till anmärkning. Granskning av förteckningar ingår i god revisionssed och särskilt uttalande om denna granskning kunde därför i nämnda fall synas obehövligt. Å andra sidan torde sådan förteckning, och därmed behovet av revisorsuttalande, åtminstone på sikt bli allt mindre vanlig, eftersom tillåten nyutlåning endast avser dispenslån eller kommersiellt betingade lån. Med hänsyn till nedgången i frekvens blir en strikt efterlevnad av lagens formalistiska regel för revisorn kanske ej särskilt betungande.

Det kan ifrågasättas om inte väsentlighetsprincipen också bör tillämpas beträffande anmärkningar i RB ifråga om förbjudna lån till aktieägare m fl, även om ”toleransgränsen” för ett revisorsuttalande till följd av sådana lagöverträdelser möjligen bör vara lägre än i andra fall med hänsyn till lagstiftarens klart uttalade motiv till nuvarande 75 C §. Dessa hänsyn borde dock vara mindre angelägna om t ex en relativt bagatellartad överträdelse av låneförbudsregeln redovisas eller kommenteras i styrelsens och VD:s förvaltningsberättelse. I den mån de fiskala intressena utgjort motivet för regeln om revisorns upplysningsplikt i RB, torde dessa komma att bättre tillgodoses genom den beslutade utvidgningen av de s k fåmansbolagens upplysningsskyldighet i skattedeklarationen.

Det bör i förbigående erinras om att äldre lån, pantsättning och ansvarsförbindelser till förmån för personer, tillhörande den ”förbjudna kretsen”, regleras av övergångsbestämmelserna till lagen (SFS 1973:303) om ändring i 1944 års AL även efter det att AL 1975 trätt i kraft (se SFS 1975:1386).

F Flera revisorer

Ej sällan är mer än en revisor utsedd i bolaget. För det fall att dessa revisorer därvid inte skulle kunna enas om en gemensam RB bör ömsesidiga hänvisningar ske i deras separata RB.

G Utländsk praxis

Även i utländsk praxis är den kortfattade, standardiserade versionen av RB den förhärskande i de fall berättelsen ges en offentlig spridning. Av de övriga nordiska ländernas revisorsorganisationer rekommenderas i normalfallet en kort berättelse från revisorn. Detta har redan manifesterats i vägledande uttalanden från respektive revisorsorganisationer i Danmark och Norge i anslutning till införandet av ny AL även i dessa länder.

I danska och norska revisorskretsar föreslår man – i strid med deras nya AL:s formella krav – en RB, som samtidigt tjänstgör som påteckning av årsredovisningen. I de flesta andra länder torde antingen påteckningen göras så omfattande att en separat RB blir överflödig eller effekten av en påteckning enligt svensk modell genom bl a revisorns medverkan helt uppnås i form av en RB som mer eller mindre integreras med årsredovisningshandlingen.

Utländska revisorers berättelser innehåller i regel ett uttalande om riktigheten av bolagets officiellt redovisade ställning och resultat. I exempelvis Storbritannien används uttrycket ”give a true and fair view” och i USA och Canada ”present fairly”. I det förslag till en enhetlig revisionsberättelse, som utarbetats av UEC (= intresseorganisation för de europeiska ländernas revisorsföreningar), talas också om ”a true and fair view”. I Norge och Danmark rekommenderar revisorerna formuleringar av typen ”årsoppgjöret går etter vår mening et forsvarlig uttrykk for selskapets stilling og for resultatet av årets drift” respektive ”årsregnskapet indeholder efter vor opfattelse de oplysninger, som er nodvendige til bedommelse af selskabets okonomiske stilling”. Denna danska formulering, som ju formellt inte innefattar resultatredovisningen, har kritiserats för att revisorn, ehuru mest lämpad, här överlämnar åt en i regel mindre kunnig läsare av årsredovisningen att bedöma bolagets ställning (och resultat). Förhållandet har möjligen en grund i att den avlämnade årsredovisningen inte är så utförlig och upplysande att en motsvarighet till de anglosaxiska revisorsuttalandena är relevant.

I många länder torde emellertid redovisningspraxis liksom i Sverige inte för närvarande vara så utvecklad och fastlagd att revisorn – som i t ex England och USA – annat än mera sällan kan avge ett liknande värdeomdöme om bolagets redovisade ställning och resultat. En utveckling av även svensk praxis torde vara önskvärd.

IV SAMMANFATTNING

I de fall då särskilda uttalanden ej erfordras rekommenderas en kortfattad och standardiserad RB.

Den kortaste formen för RB kan bli tillämplig i de fall då det kan redaktionellt sammanfalla med revisorns påteckning på årsredovisningen. I övriga fall måste revisorn lämna en fristående RB, som då torde komma att omfatta följande moment:

  • Identifikation av bolag (koncern) och år (Alltid)

  • Uppdragsgivare

  • Föremål för granskning

  • Uttalande i de fall vissa i aktiebolagslagen (AL) angivna kriterier föreligger (Jfr AL 10 kap 10 §)

  • Eventuellt uttalande att årsredovisningen (koncernredovisningen) ger en tillfredsställande bild av bolagets (koncernens) resultat och ställning

  • Uttalande huruvida årsredovisningen (koncernredovisningen) uppgjorts enligt AL (Alltid)

  • Uttalanden angående (Alltid)

    • fastställandet av resultat- och balansräkningarna

    • det i förvaltningsberättelsen framlagda förslaget till dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust

    • ansvarsfrihet för styrelseledamöterna och verkställande direktören

I FARs tidskrift BALANS nr 5 år 1976 sid 14 fästes uppmärksamheten på ett övergångsproblem i vissa fall för revisorerna. Det påpekas, att ”medan lagen om införande av nya aktiebolagslagen har en övergångsbestämmelse, som gör det möjligt att under 1977 presentera årsredovisning för 1976 enligt gamla lagens krav, ingen motsvarande bestämmelse finns för revisionsberättelsens del. Revisorerna står alltså inför problemet att under 1977 i många fall utforma en revisionsberättelse som följer nya lagens krav men skall ansluta till en årsredovisning enligt gamla lagen. Detta leder särskilt till komplikationer i bolag som är moderbolag.”

Denna styrelsens och VD:s rätt att tillämpa AL 1944 efter 31 december 1976 torde gälla även vid s k brutet räkenskapsår, oavsett om detta löpt tillända under 1976 eller senare år. Valrätten synes kvarstå i sistnämnda fall även om redovisningen kommer att upprättas efter 1977 års utgång liksom också vid presentation av ny årsredovisning för här berörda räkenskapsår till följd av ändring av bolags bokslut, som undantagsvis förekommer.

Revisorn torde i praktiken få göra en viss anpassning. Om styrelsen och VD i berörda fall endast publicerar en koncernredogörelse eller en koncernbalansräkning – med eller utan koncernresultaträkning – enligt AL 1944 kan kraven på revisorn och hans berättelse enligt AL 1975 knappast vidhållas. Ej heller förefaller det bli aktuellt för bolagsstämman att fastställa koncernens resultat- och balansräkningar. Under alla omständigheter förefaller det då ändamålsenligt att revisorn i sin berättelse direkt anger att styrelsen och VD valt att presentera årsredovisningen resp koncernredovisningen enligt den gamla lagens krav. Självfallet måste revisorn även i nämnda situationer vad beträffar vinstutdelning från moderbolag göra den bedömning av bolagets och koncernens förhållanden, som stipuleras i AL 1975 12 kap 2 §. Det är möjligen ej opåkallat, att i RB för moderbolag i dessa övergångsfall till ledning för ordinarie bolagsstämma, som ju hålles efter 1976 års utgång, direkt uttalas, att vinstutdelningsförslaget ej står i strid med den nya aktiebolagslagens bestämmelser.

Det bör parentetiskt erinras om att revisorns uttalanden i fortsättningen också kommer att avse i årsredovisningen intagna sifferuppgifter gällande närmast föregående räkenskapsår och att övergångsårets jämförelsesiffror kanske inte redovisats och granskats tidigare.

Nedan återfinnes Revisionskommitténs preliminära förslag till formulering av revisionsberättelsen och revisors påteckning av årsredovisning resp av koncernredovisning.

Revisionsberättelse

för

............................... Aktiebolag

(Moderbolaget)

Bolagets årsredovisning för år 19..... är uppgjord enligt aktiebolagslagen (lagen 1944 om aktiebolag). x) xx)

Efter verkställd granskning tillstyrker jag (vi) att bolagsstämman

fastställer

resultaträkningen och balansräkningen,

godkänner

det i förvaltningsberättelsen framställda förslaget i anledning av bolagets vinst (förlust) samt

beviljar

styrelsens ledamöter (och verkställande direktören) ansvarsfrihet för den tid årsredovisningen omfattar.

(Koncernen)

Koncernredovisningen för år 19..... är uppgjord enligt aktiebolagslagen (lagen 1944 om aktiebolag). xx)

Efter verkställande granskning tillstyrker jag (vi) att bolagsstämman fastställer koncernresultaträkningen och koncernbalans- räkningen. (Detta stycke utgår om styrelsen och VD tillämpat 1944 års aktiebolagslag.)

Datum och underskrift

x)

I förekommande fall tillkommer uttalande beträffande förteckning enligt AL 12 kap 9 §:

Aktiebolagslagens föreskrifter angående förteckning över lån, ställda panter och ansvarsförbindelser avseende sådana personer, för vilka inskränkning i rätten till lån föreligger, har iakttagits.

xx)

Tillägg då förhållandena så medger:

Årsredovisningen (koncernredovisningen) ger på sidorna ..... enligt min (vår) uppfattning en rättvisande (och i väsentliga hänseenden klar) bild av bolagets (koncernens) resultat och ställning för räkenskapsåret ifråga.

Revisorspåteckning

Revisors påteckning av årsredovisningen och koncernredovisningen göres lämpligen omedelbart under styrelseledamöternas och verkställande direktörs underskrifter på dessa handlingar. I de fall i revisionsberättelsen tillstyrkes att resultat- och balansräkningarna fastställes, föreslås påteckningarna erhålla följande lydelser:

Min (vår) revisionsberättelse har den ...... avgivits beträffande denna årsredovisning (koncernredovisning).

Underskrift

Sigvard Lövgren, auktor revisor, projektansvarig i FARs Revisionskommitté

För erfarna

Välkommen! Hos oss hittar du alla ekonomiska regelverk du behöver samlat på en enda digital plats. Fördjupa dig i allt från EU-rätt till självreglering, tidskrifter eller använd Rättserien där experter guidar dig till snabba svar.
  • Regler

    Här hittar du uppdaterat rättsligt material inom EU-rätt, svenska lagar och myndighetsföreskrifter. Du kan även hitta historik från 2008 och framåt.

  • Avancerad sök

    Filtrera dina sökningar och hitta rätt dokument snabbare. Vet du att det är en lag du söker efter kan du välja att visa bara de träffarna.

  • Markera & Anteckna

    Här kan du smidigt markera, anteckna och dela de avsnitt av texterna som är viktigast för dig och dina kollegor.

  • Rättserien

    Här kan du bekräfta dina kunskaper och enkelt hitta nya vägar till andra områden.

  • Jag vill veta mer

och oerfarna

Välkommen! Det kan vara svårt att hitta rätt ibland, så därför har vi samlat allt inom ekonomiska regler på ett och samma ställe. Navigera, sök eller använd Rättserien för att få svar på dina frågor.
  • Rättserien

    Här hittar du tydliga förklaringar till tusentals termer och information om var och hur du kan fördjupa dig. Till Rättserien

  • Navigering

    Allt relevant material hittar du samlat inom respektive ämnesområde.

  • Anteckna

    Skapa egna anteckningar för hur du ska gå till väga vid komplicerade regeltolkningar. Dela gärna med dig eller spara tips från dina kollegor!

  • Markera

    Använd överstrykningspennan och hitta tillbaka till det viktigaste nästa gång.

  • Jag vill veta mer

Sifferkollen

Belopp

Basbelopp
År 2020 2021 2022
Prisbasbelopp 47 300 47 600 48 300
Förhöjt pbb. 48 300 48 600 49 300
Inkomstbasbelopp 66 800 68 200  
Utdelning fåmansföretag
År 2019 2020 2021
Schablonbelopp 171 875 177 100 183 700

Räntesatser

Periodiseringsfond
År 2019 2020 2021
Räntesats 0,51 0,50 0,50
Referensränta
År 2016-07-01 2019-07-01 - 
Räntesats -0,5 0,0
Ränta på skattekontot
Period 2013-2016 2017 -
Intäkt 0,5625 0
Kostnad Låg 1,25 1,25
Kostnad Hög 16,25 16,25
Räntefördelning
Inkomstår 2019 2020 2021
Positiv 6,51 6,50 6,50
Negativ 1,51 1,50 1,50
Statslåneränta
År 2019 2020 2021
31 maj 0,05 -0,01 0,28
30 nov -0,09 -0,10  

Traktamenten

Bilresor
Inkomstår 2019 2020 2021
Egen bil 18,50 18,50 18,50
Förmånsbil, diesel 6,50 6,50 6,50
Förmånsbil, bensin 9,50 9,50 9,50
Kostförmån
År 2019 2020 2021
Frukost, lunch och middag 245 245 250
Lunch eller middag 98 98 100
Frukost 49 49 50
Skattefria gåvor
År 2019 2020 2021
Julgåva 450 450 500
Jubileumsgåva 1 350 1 350 1 500
Minnesgåva 15 000 15 000 15 000

Skattesatser

Bolagsskatt
År 2019 2020 2021
Skattesats 21,4% 21,4% 20,6%
Mervärdesskatt
År 2019 2020 2021
Normal 25 % 25 % 25 %
Livsmedel, krog m.m. 12 % 12 % 12 %
Persontransport, böcker m.m. 6 % 6 % 6 %
Arbetsgivaravgifter/egenaavgifter
Födda -1937 1938 - 1955 1956 - 1998
Arb. avgifter 0 % 10,21% 31,42%
Egenavgifter 0 % 10,21% 28,97%

 

Visa mer...