Balans nr 1 1977

Kvalitetskontroll – igen!

Kvalitetskontroll är ett sätt att säkerställa en hög och professionell nivå på revisorernas arbete. Auktor revisor Ulf Hertzman betonar i denna artikel att det är angeläget att förutsättningar för kvalitetskontroll skapas hos de revisionsbyråer där de inte redan finns.

I BALANS nr 7/1976 fanns intaget ett referat som jag gjort av de kvalitetskontrollregler som AICPA utarbetat för CPA-byråerna i USA. När referatet skrevs i april månad antog jag att tankegångarna möjligen kunde verka främmande för svenska förhållanden, men att vi även ifråga om kvalitetskontroll ”så småningom” skulle komma att följa den amerikanska utvecklingen.

När vi nu nått slutet av år 1976 är frågan om kvalitetskontroll högaktuell. Såväl FAR som flera revisionsbyråer i Sverige har tillsatt projektgrupper för att studera frågan. Det torde idag stå klart att vi inom något eller några få år kommer att ha ganska omfattande interna kontrollprogram ”i drift” även i vårt land. Ett flertal byråer med internationell representation är för övrigt redan idag föremål för kontroll avseende uppdrag för sina samarbetspartners och det har inom dessa byråer fallit sig naturligt att överföra tankegångarna även på den svenska verksamheten.

Under den kurs som FAR i början av oktober anordnade i samarbete med The Institute of Chartered Accountants in England and Wales utgjorde frågorna kring kvalitetskontroll en viktig del. Nedanstående funderingar har tillkommit med utgångspunkt från innehållet i London-kursen.

1 Bakgrund

Anledningen till att frågan om kvalitetskontroll numera anses vara så väsentlig är ett ökat behov av ett system som tillförsäkrar en hög, jämn och enhetlig kvalitetsnivå för allt revisionsarbete.

Lika litet som införandet av bättre intern kontroll hos våra klientföretag behöver vara förorsakat av misstanke om begångna oegentligheter, är önskemålen om kvalitetskontroll förorsakade av misstanken att kvaliteten på revisionsarbetet nu skulle vara för låg på sina håll. Tvärtom är det så att likaväl som internkontroll hos klienterna syftar till att förebygga oavsiktliga och avsiktliga fel, så syftar ett kvalitetskontrollprogram till att förebygga yrkesinkurans.

2 Förutsättningar för kvalitetskontroll

Det ligger i sakens natur att varje form av kvalitetskontroll innebär en jämförelse av mål och måluppfyllelse. Därför är kontrollen ogenomförbar om inte målspecifikation/standards har upprättats. Vidare måste givetvis all revisionspersonal ha tillräckliga kunskaper och färdigheter för att uppnå de ställda kraven. Genom att organisera verksamheten inom revisionsbyrån på lämpligt sätt och genom att införa standardiserade metoder för arbetet skapas förutsättningar för att revisionen skall uppnå önskad kvalitet.

2.1 STANDARDISERADE METODER

Varje byrås arbetsmetoder bör standardiseras och dokumenteras samt därefter fortlöpande ses över och vidareutvecklas.

De interna instruktionerna, t ex samlade i en handbok, bör utgöra grundvalen för allt arbete. En intern handbok blir dock aldrig ”färdig” utan kommer efter hand att kompletteras och justeras. Detta är en huvuduppgift för den ”technical committee” som normalt finns i engelska och amerikanska byråer och som förordas även bland svenska byråer.

Med hänsyn till frågornas vikt och behovet av uppföljning av medarbetarnas arbetsmaterial bör den ”tekniska kommittén” ha tyngd och auktoritet. Man bör vidare tillse att – i princip – alla byråns kontor får någon form av representation i kommittén:

  1. för att tillgodose olika önskemål vid olika arbetsförhållanden

  2. för att bättre nå ut till de enskilda medarbetarna och

  3. för att suga upp idéer och uppslag från så många håll som möjligt.

Kopplingen mellan teknisk kommitté och utbildningskommitté är självfallet väsentlig.

2.2 PERSONAL

Revisionsbyråernas medarbetare måste självfallet vara väl informerade om och insatta i FARs och byråns standards/instruktioner. Frågorna om kvalifikationsnivå vid nyanställning och det fortlöpande utbildningsprogrammet är av avgörande betydelse för om byrån skall kunna nå upp till den avsedda kvalitetsnivån i arbetet. I utbildningspaketet för all revisionspersonal bör ingå följande komponenter

  1. externa kurser (t ex FARs introduktions-, grund- och högre revisionskurser)

  2. intern kursverksamhet/information (t ex diskussionsgrupper, praktikfall, erfarenhetsutbyte och genomgång av interna instruktioner)

  3. ”on the job training” (planerad, systematisk och målinriktad praktik).

Vidareutbildning är till stor del en fråga om information om nyheter och utvecklingstendenser. Revisionsbyråerna bör därför söka systematisera den professionella informationen inom byrån så att den på ett effektivt sätt når alla anställda.

Det bör betonas att även fortbildningen efter auktorisation bör systematiseras. Deltagande i FARs kurser är ett sätt att undvika yrkesinkurans, men givetvis kan även annan fortbildning vara matnyttig. Det väsentligaste bör vara att man på ett relativt systematiskt sätt bedömer vilka ämnesområden som är aktuella för kunskapskomplettering – annars finns risken att man deltar i kurser i de ämnesområden som är intressantast och att man glömmer andra områden som kan vara väl så angelägna från kvalitetskontrollsynpunkt.

Med den mångfald av ämnesområden som revisorer idag förutsätts kunna verka inom har det efter hand blivit nödvändigt att engagera specialister inom byråerna, t ex för skattefrågor och revision av datorbaserade redovisningssystem. Det är för upprätthållande av en hög professionell nivå väsentligt att dessa experter anlitas i alla de frågor där experthjälp kan antas höja kvaliteten på det utförda arbetet.

2.3 DOKUMENTATION

Det är självfallet angeläget att allt utfört revisionsarbete dokumenteras på ett sådant sätt att motiven för revisorns slutliga ställningstagande framgår.

Bland de syften med dokumentation (arbetspapper) som kan anges bör följande framhållas:

  • att möjliggöra för den klientansvarige revisorn att bedöma det arbete som utförts och de slutsatser som dragits av medhjälpare/assistenter (kvalitetskontroll!)

  • att kunna styrka vilket arbete som utförts. Detta är nödvändigt om revisorns arbete eller slutsatser i något sammanhang ifrågasätts

  • att underlätta motsvarande granskningsarbete för kommande år.

För att uppfylla kraven på dokumentation bör arbetsmaterialet vara systematiskt och enhetligt ordnat – det skall i princip vara möjligt för vem som helst av byråns revisionspersonal att utan särskilda extra instruktioner ta del av och förstå dokumentationen från samtliga byråns uppdrag.

Dokumentationen bör normalt omfatta följande

  1. Beskrivning och bedömning av klientens rutiner och interna kontroll.

  2. Detaljerat granskningsprogram, vilket skall vara anpassat till den enskilde klientens förhållanden.

  3. Test som visar att rutinerna i praktiken överensstämmer med rutinbeskrivningen samt att funktionen är acceptabel.

  4. Anteckningar som visar vilka granskningsmoment som utförts.

  5. Slutsatser av de olika granskningsmomenten, bedömning av den interna kontrollen i tillämpliga delar, beskrivning av vidtagna åtgärder inklusive rapporter och diskussioner med berörd personal samt sammanfattning av hur slutsatserna påverkar den slutliga bedömningen av bolagets årsredovisning och styrelsens förvaltning.

3 Kvalitetskontroll under löpande revisionsarbete

En väsentlig del av byråernas kvalitetskontroll kan utföras under revisionsarbetets gång i form av informella diskussioner. Grundprincipen är egentligen densamma som ifråga om intern kontroll hos klienten – arbete som utförts av en person följs upp av någon annan.

För att skapa förutsättningar för god revision på ett uppdrag bör arbetet i förväg planeras med avseende på personal (kunskaper), granskningsprogram, tidsinsats mm.

3.1 REVISIONENS GENOMFÖRANDE

Som framhållits tidigare förutsätter kvalitetskontrollen att standards för revisionsarbetet fastställts. Standardiseringen bör omfatta det tekniska genomförandet av de utvalda granskningsmomenten (själva urvalet av moment – granskningsprogrammet – måste dock vara individuellt för varje klient). Genom standardiseringen vinns bland annat en förenklad kontroll. Däremot är det angeläget att standardiseringen inte leder till minskat enskilt initiativtagande.

De ovan angivna kraven på dokumentation måste tillgodoses. Standardblanketter för detta ändamål är ett sätt att uppnå målet. Alla medarbetare måste vidare se det som en normal avslutning av varje granskning att slutsatser formuleras av den som utfört arbetet.

Revisionspersonal på alla nivåer är ansvariga för kvaliteten av det arbete som utförts av underordnad personal och för dokumentation och rapportering av granskningsresultatet. Genom att efter hand gå igenom och diskutera granskningen med medhjälparna erhålls en naturlig fortlöpande kvalitetskontroll.

3.2 UPPFÖLJNING AV UTFÖRD GRANSKNING

Den revisionsansvarige medarbetaren bör för varje uppdrag

  • övertyga sig om att alla underlydande medarbetare utfört granskningen enligt fastställt program

  • bilda sig en uppfattning om de angivna granskningsmomentens relevans för kommande år

  • sammanställa de väsentliga slutsatserna vilka skall rapporteras till den klientansvarige revisorn

  • övertyga sig om att medarbetarnas slutsatser är befogade.

Den klientansvarige revisorn bör härefter i normalfallet

  • ta del av medarbetarens slutsatser

  • i erforderlig omfattning ta del av innehållet i granskningsakterna för att bedöma det utförda granskningsarbetet

  • godkänna rapporter till klienten angående den interna kontrollen

  • diskutera de väsentliga synpunkterna med klienten.

4 Byråns interna kontrollprogram (post audit review)

Revisionsbyråns interna kvalitetskontrollprogram bör utformas och genomföras av en kontrollgrupp på delägarnivå.

4.1 KONTROLLGRUPPENS UPPGIFT

Kontrollgruppens uppgift bör inte ses som polisiär utan snarare som en kartläggning i konstruktivt syfte. Gruppen bör

  • undersöka i vilken mån utfört arbete överensstämmer med byråstandard

  • bedöma om granskningens omfattning och gjorda iakttagelser utgör tillräckligt underlag för de slutsatser som dragits

  • initiera förtydliganden och kompletteringar i de interna instruktionerna

  • påverka utformningen av den interna utbildningen för att täcka konstaterade kunskapsbrister

  • vidarebefordra uppslag och idéer som kan vara av värde för byrån.

Det bör särskilt betonas att avsikten inte är att granska enskilda revisorers arbete utan snarare att granska byråns policy och standards och att bidra till utvecklingen av byråns arbetsmetoder.

4.2 VILKA UPPDRAG BÖR BLI FÖREMÅL FÖR KVALITETSKONTROLL?

I första hand bör man inrikta sig på att granska ”normala” uppdrag. Av praktiska skäl kan det vara lämpligt att inte välja alltför stora företag eftersom detta kan bli tidsödande. Strävan bör vidare vara att täcka så många kontor och så många revisorer som möjligt (med revisorer avses här all revisionspersonal oavsett nivå).

Utöver dessa ”normala” kontroller kan det ibland finnas skäl att utföra speciella kontroller exempelvis av företag i utsatta branscher eller av speciella uppdrag vid sidan av den egentliga revisionsverksamheten.

4.3 SLUTSATSER FRÅN KONTROLLGRANSKNINGEN

Med hänvisning till det ovan angivna konstruktiva syftet är det angeläget att det fullständiga granskningsresultatet i princip stannar inom kontrollgruppen. Den lokalt ansvarige för kvalitetskontrollen bör dock få erforderlig information avseende sitt ansvarsområde. I anonymiserad och koncentrerad form bör resultatet därefter delges alla medarbetare.

5 Sammanfattning

Kvalitetskontrollen är ett sätt att säkerställa en hög professionell nivå i revisorernas arbete. Det är därför angeläget att de ovan skisserade förutsättningarna för kvalitetskontroll skapas där de inte redan finns. Vi bör vidare inom ramen för det löpande arbetet tillvarata möjligheterna att samtidigt instruera medarbetarna och utföra en informell kvalitetskontroll. Tillsättandet av byråinterna kontrollgrupper bör efter hand ske, men det konstruktiva syftet måste därvid betonas.

Att uppnå ett fullt utarbetat kontrollprogram kan vara ett omfattande arbete. Vi bör därför räkna med att det tar tid innan flertalet byråer uppfyller de önskemål som angivits ovan. Å andra sidan är det då desto mera angeläget att arbetet påbörjas.

Ulf Hertzman, auktor revisor

För erfarna

Välkommen! Hos oss hittar du alla ekonomiska regelverk du behöver samlat på en enda digital plats. Fördjupa dig i allt från EU-rätt till självreglering, tidskrifter eller använd Rättserien där experter guidar dig till snabba svar.
  • Regler

    Här hittar du uppdaterat rättsligt material inom EU-rätt, svenska lagar och myndighetsföreskrifter. Du kan även hitta historik från 2008 och framåt.

  • Avancerad sök

    Filtrera dina sökningar och hitta rätt dokument snabbare. Vet du att det är en lag du söker efter kan du välja att visa bara de träffarna.

  • Markera & Anteckna

    Här kan du smidigt markera, anteckna och dela de avsnitt av texterna som är viktigast för dig och dina kollegor.

  • Rättserien

    Här kan du bekräfta dina kunskaper och enkelt hitta nya vägar till andra områden.

  • Jag vill veta mer

och oerfarna

Välkommen! Det kan vara svårt att hitta rätt ibland, så därför har vi samlat allt inom ekonomiska regler på ett och samma ställe. Navigera, sök eller använd Rättserien för att få svar på dina frågor.
  • Rättserien

    Här hittar du tydliga förklaringar till tusentals termer och information om var och hur du kan fördjupa dig. Till Rättserien

  • Navigering

    Allt relevant material hittar du samlat inom respektive ämnesområde.

  • Anteckna

    Skapa egna anteckningar för hur du ska gå till väga vid komplicerade regeltolkningar. Dela gärna med dig eller spara tips från dina kollegor!

  • Markera

    Använd överstrykningspennan och hitta tillbaka till det viktigaste nästa gång.

  • Jag vill veta mer

Sifferkollen

Belopp

Basbelopp
År 2020 2021 2022
Prisbasbelopp 47 300 47 600 48 300
Förhöjt pbb. 48 300 48 600 49 300
Inkomstbasbelopp 66 800 68 200  
Utdelning fåmansföretag
År 2019 2020 2021
Schablonbelopp 171 875 177 100 183 700

Räntesatser

Periodiseringsfond
År 2019 2020 2021
Räntesats 0,51 0,50 0,50
Referensränta
År 2016-07-01 2019-07-01 - 
Räntesats -0,5 0,0
Ränta på skattekontot
Period 2013-2016 2017 -
Intäkt 0,5625 0
Kostnad Låg 1,25 1,25
Kostnad Hög 16,25 16,25
Räntefördelning
Inkomstår 2019 2020 2021
Positiv 6,51 6,50 6,50
Negativ 1,51 1,50 1,50
Statslåneränta
År 2019 2020 2021
31 maj 0,05 -0,01 0,28
30 nov -0,09 -0,10  

Traktamenten

Bilresor
Inkomstår 2019 2020 2021
Egen bil 18,50 18,50 18,50
Förmånsbil, diesel 6,50 6,50 6,50
Förmånsbil, bensin 9,50 9,50 9,50
Kostförmån
År 2019 2020 2021
Frukost, lunch och middag 245 245 250
Lunch eller middag 98 98 100
Frukost 49 49 50
Skattefria gåvor
År 2019 2020 2021
Julgåva 450 450 500
Jubileumsgåva 1 350 1 350 1 500
Minnesgåva 15 000 15 000 15 000

Skattesatser

Bolagsskatt
År 2019 2020 2021
Skattesats 21,4% 21,4% 20,6%
Mervärdesskatt
År 2019 2020 2021
Normal 25 % 25 % 25 %
Livsmedel, krog m.m. 12 % 12 % 12 %
Persontransport, böcker m.m. 6 % 6 % 6 %
Arbetsgivaravgifter/egenaavgifter
Födda -1937 1938 - 1955 1956 - 1998
Arb. avgifter 0 % 10,21% 31,42%
Egenavgifter 0 % 10,21% 28,97%

 

Visa mer...