Financial Accounting Standards Board började sin verksamhet 1973. Hittills har 14 statements och 15 interpretations utgivits. Auktor revisor Caj Nackstad lämnar här en redogörelse för varför organisationen bildades och hur den arbetar.

Redovisning och revision i USA omfattas av lagar för varje delstat, som i dessa avseenden har svaga om ens några krav. De regler för redovisning och revision som det amerikanska näringslivet i praktiken har att rätta sig efter utgår i stället från de krav som ställs på företag, vars aktier, obligationer etc är föremål för allmän handel, dvs börsnoterade företag.

I två federala lagar, Securities Act 1933 och Securities Exchange Act 1934, finns regler för redovisning och revision för börsnoterade företag. Lagarnas efterlevnad övervakas av Securities and Exchange Commission, SEC, som i stor utsträckning överlåtit utformningen av redovisnings- och revisionsstandards på revisorsorganisationen American Institute of Certified Public Accountants, AICPA. Den redovisningsmässiga begreppsapparat som närmast motsvarar svenska lagregler om redovisning och svensk god redovisningssed kallas Generally Accepted Accounting Principles, GAAP.

Reglerna för de börsnoterade företagen är i praktiken bindande också för andra amerikanska företag. Den amerikanska motsvarigheten till en auktoriserad revisor, en certified public accountant, CPA, skall nämligen enligt AICPA:s regler i sin revisionsberättelse ange om det reviderade företaget följt GAAP. Har GAAP inte följts skall anmärkning göras i revisionsberättelsen. Detta gäller alla reviderade företag, alltså även icke börsnoterade.

AICPA:s metoder för att fastställa de standards som utgör GAAP har varierat genom åren. 1936 – 1959 utarbetades Accounting Research Bulletins, ARB:s, av AICPA:s Committee on Accounting Procedure. Denna efterträddes av Accounting Principles Board, APB, som också var en kommitté inom AICPA, och som liksom sin företrädare bestod av yrkesutövande CPA:s. Under åren 1959 – 1973 utgav APB 31 olika APB Opinions. ARB:s och APB Opinions utgjorde, och utgör i de fall de ej ersatts av senare fastställda standards, dokumentation av GAAP.

Under slutet av 1960-talet uppstod stark kritik mot APB från många håll inom det amerikanska redovisningslivet. Kritiken gällde främst långsamhet i arbetet på nya opinions, en brist som kan tyckas naturlig med tanke på att ledamöterna i APB parallellt med sitt arbete där var yrkesutövande CPA:s, och bara kunde ägna begränsad tid åt APB. Ett av APB:s problem gällde arbetet på att stoppa missbruket av pooling-metoden vid koncernredovisning under 1960-talets senare del, och som tog mycket lång tid.

Kritiken ledde till att AICPA tillsatte en utredning, som efter sin ordförande benämndes the Wheat Commission. Utredningens förslag lades fram i mars 1972, och det antogs i stort sett utan ändringar. Detta ledde till att Financial Accounting Standards Board, FASB, började sin verksamhet i mars 1973. Som huvudman för FASB inrättades en stiftelse, Financial Accounting Foundation, FAF.

Financial Accounting Foundation

Stiftelsen har i huvudsak tre uppgifter: Att utse de sju ledamöterna i FASB, att utse ledamöterna i Financial Accounting Standards Advisory Council, (en rådgivande organisation med ett trettiotal ledamöter), samt att ombesörja finansieringen av dessa organs verksamhet. FAF:s styrelse består av nio personer, dels av AICPA:s president, dels av åtta medlemmar som utses av AICPA för en period av tre år. Av dessa åtta skall fyra vara yrkesutövande CPA:s, två högre tjänstemän inom redovisningsområdet, en finansanalytiker samt en lärare i redovisning.

FAF, liksom FASB och dess Advisory Council, är privata organisationer. Verksamheten, som har en budget kring 4 milj $ årligen, finansieras genom donationer till stiftelsen.

FASB:s produktion

FASB utger dels rekommendationer, statements, dels tolkningar av dessa, ARB:s och APB Opinions, interpretations. Hittills har man utgivit 14 statements och 15 interpretations. De utgör GAAP, tillsammans med de ARB:s och APB Opinions som alltjämt är gällande.

Bland omtalade statements märks följande:

  • Nr 2, Accounting for Research and Development Costs, enligt vilket kostnader för forskning och utveckling ej får aktiveras.

  • Nr 8, Accounting for the Translation of Foreign Currency Transactions and Foreign Currency Financial Statements. Detta statement föreskriver metoder för omräkning av fordringar och skulder samt bokslut i utländsk valuta. Fordringar och skulder skall omräknas till balansdagens kurs och omräkningarna skall påverka årets resultat.

  • Nr 13, Accounting for Leases, enligt vilket leasing under förhållanden som liknar ett köp av de leasade tillgångarna skall bokföras som ett sådant.

FASB:s organisation

FASB utgörs av sju heltidsarbetande ledamöter. De utses av FAF för en femårsperiod och får tjänstgöra under maximalt två mandatperioder. Fyra av ledamöterna skall väljas bland yrkesutövande CPA:s. De övriga tre behöver inte vara CPA:s men skall självfallet vara väl insatta och yrkesskickliga redovisningsmän. Årslöner för en FASB-ledamot är över $ 100 000.

Till sin hjälp har FASB ett tjugotal heltidsanställda tjänstemän i en teknisk division. Dessas uppgifter består av tekniskt bistånd och forskning i frågor under behandling, samt utarbetande av diskussionsunderlag, förslag till statements, statements och interpretations. Divisionen rekryterar tjänstemän främst bland yngre medarbetare på revisionsbyråer samt från den akademiska världen.

Vid behov upprättar FASB arbetsgrupper för frågor under behandling. Dessa består i allmänhet av någon eller några medlemmar ur FASB och den tekniska divisionen samt utomstående från berörda delar av näringslivet. Huvudansvaret för arbetet med diskussionsunderlag etc brukar övertas av dessa arbetsgrupper.

FASB har också hjälp av en Screening Committee on emerging Problems, bestående av 15 ledamöter, varav de flesta från AICPA:s redovisningskommitté. Dess uppgift är att för FASB framlägga förslag till problem som bör upptas till behandling samt prioritering mellan dessa problem.

Arbetsgång för statements

Något förenklat kan arbetet på ett normalt FASB-statement sammanfattas i följande arbetsmoment:

  • Problem identifieras

  • FASB beslutar ta upp problemet till behandling

  • Arbetsgrupp utses

  • Arbetsgruppen forskar kring problemet

  • Diskussionsunderlag upprättas och utsänds

  • Hearing

  • Förslag till statement upprättas och utsänds

  • Statement publiceras

Problem kan som nämnts identifieras av FASB:s Screening Committee, men initiativet kan självfallet också komma från FASB eller från allmänheten. FASB beslutar dock suveränt om vilka problem som skall behandlas samt om prioriteringen mellan dessa.

Hearings infördes av APB under dess sista verksamhetsår. Hos FASB har det blivit regel att offentlig hearing hålls under arbetet på varje statement. Hearingen skall utlysas senast två månader i förväg och kan pågå i flera dagar. Diskussionsunderlag, som inte innehåller förslag till lösningar av problemet, hålls tillgängliga eller utsänds. Intresserade erbjuds att lämna synpunkter på materialet i förväg, position papers, samt att göra föredragningar vid hearingen. Utskrifter tillhandahålls på begäran.

I och med hearingen är den förutsättningslösa undersökningsperioden avslutad och FASB kan börja arbeta på sitt statement.

När FASB kommit fram till en uppfattning utfärdas ett förslag till statement, exposure draft. Förslaget utsänds och intresserade erbjuds lämna synpunkter. Förslaget skall vila i minst två månader innan FASB får fatta beslut om publicering av ett statement. – Normalt betraktas beslutsfattandet från FASB:s sida som avslutat i och med publiceringen av förslaget, men om reaktionerna blir häftiga och oväntade kan förslaget göras om, eventuellt efter en ny hearing. I normalfallet går förslagen dock igenom med små eller inga ändringar.

Beslut om publicering av ett statement fattas om minst fem av de sju medlemmarna är eniga om detta. De som har avvikande mening har rätt att reservera sig och motivera sina reservationer i texten. Ett statement innehåller följande huvudavsnitt:

  • Bakgrund

  • Standard of accounting, dvs själva rekommendationen

  • Datum från vilket standarden gäller

  • Övergångsbestämmelser

  • Reservationer

  • Appendix

Normal ”produktionstid” för ett statement är 1 – 3 år.

Interpretations

Interpretations, som kan avse såväl FASB:s statements som alltjämt gällande ARB:s och APB Opinions, utfärdas då behov uppstår av detaljerade tekniska anvisningar för tillämpning av statements, ARB:s och Opinions. – Förfarandet är i regel enklare och snabbare än vid framställning av statements. Hearings och exposure drafts förekommer normalt inte.

Arbete på sammanfattning av grundläggande principer för redovisning

Under de år som redovisningsstandards utarbetats i USA har man på olika sätt förgäves försökt upprätta en sammanställning av syftet med och grundläggande principer för redovisning. FASB driver för närvarande, parallellt med arbetet på de redovisningsstandards som egentligen är tillämpningar av dessa grundläggande principer, ett Conceptual Framework Project. Ett diskussionsunderlag föreligger som skall behandlas vid en hearing i juni 1977.

Observera att man i detta sammanhang talar om principer och ej standards. Standards anses numera vara den korrekta benämningen på den praktiska tillämpningen av principerna.

Information om FASB:s arbete

FASB utger månadsvis en ”Status Report”, där man redovisar nyligen utgivna statements och interpretations samt läget för pågående projekt. Vidare utges som framgått diskussionsunderlag till hearings, exposure drafts, statements och interpretations. Prenumeration kan erhållas på detta material. Allt FASB:s arbetsmaterial såsom forskningsrapporter, arbetsgruppers rapporter, sammanträdesprotokoll, position papers, utskrifter från hearings, brev med kommentarer till exposure drafts etc är för övrigt offentligt.

Information och material kan erhållas från Publications Division, FASB, High Ridge Park, Stamford, Connecticut 06905, USA.

För den som mer översiktligt vill följa FASB:s arbete rekommenderas Journal of Accountancy, AICPA:s månatliga tidskrift, som utförligt redogör för FASB:s verksamhet.

Sammanfattning

Jämfört med APB anses FASB – tack vare att ledamöterna är heltidsanställda – kunna utföra ett snabbare och mer koncentrerat arbete. FASB:s produktion hittills har gått betydligt snabbare än APB:s. En annan fördel jämfört med APB anses vara att ansvaret för fastställande av standards som utgör GAAP nu har fördelats på även andra intressenter på redovisningsområdet än revisorer. De andra intressenternas inflytande har dessutom förbättrats genom obligatoriska hearings och förbättrat exposure draft-förfarande. Man hoppas att dessa förändringar skall överbrygga den förtroendeklyfta mellan allmänheten och redovisningsbranschen som uppkom under 1960-talets slut.

Förändringarna har kommit till stånd utan att revisorerna släppt ansvaret för och kontrollen över utvecklingen. Revisorernas löpande kontakt med sina klienter och det ansvar de åtar sig genom sin rapportering ansågs under den debatt som föregick FASB:s tillkomst som väsentlig för att föreskrivna standards skulle kunna genomföras i praktiken.

FASB har inte undgått kritik, främst från företrädare för företag och branscher som ansett sig och sina årsredovisningar orättvist behandlade på grund av utfärdade standards. Även gentemot SEC kan frontlinjer uppstå; SEC har i vissa fall krävt mer långtgående upplysningar från börsnoterade företag än vad som krävs av GAAP. Från representanter för FASB kommer också talrika uttalanden om betydelsen av att redovisningsbranschen sluter upp bakom FASB och dess arbete.

Caj Nackstad, auktor revisor