Balans nr 10 1977

Social redovisning (Social Accounting – Social Audit)

Vid den internationella revisorskongressen i München behandlades bl a frågan om årsredovisningens innehåll och det underströks att någon form av social redovisning borde inkluderas och granskas av revisorerna. Auktor revisor Bertil Jonsson redogör här för hur långt utvecklingen mot social redovisning kommit och ger exempel på hur den kan utformas.

I Sverige, liksom i många andra länder, har på senare år företagens verksamhet mer och mer börjat offentligt diskuteras. Många debattörer menar, att företagen inte främst skall vara inriktade på att ge så stor avkastning som möjligt till ägarna. Företagen är också en del i det samhälle de arbetar i, och har därmed en social funktion. Vid valet av verksamhetsformer måste därför även beaktas de sociala effekterna. Ordet social användes här i en vidsträckt betydelse, som närmare belyses längre fram. Detta synsätt kan ställas t ex mot nationalekonomen och nobelpristagaren Milton Friedmans uttalade uppfattning, att företagens främsta uppgift är att ge maximal vinst, och att de inte skall ha något socialt ansvar. Företagen skall inte bestämma socialpolitiken.

Utvecklingen av idéerna om ett socialt ansvar kan följas långt bakåt i tiden, ehuru det varit oklart vad begreppet står för, liksom att innebörden skiftat mellan olika tidpunkter. I detta sammanhang vill jag stanna vid en amerikan, Theodore J Kreps, professor vid Stanford University, som år 1940 skrev ”Measurement of the Social Performance of Business”.

En annan författare, som ställer relativt långt gående krav på företagens sociala ansvar och som även i andra avseenden påverkat företagsledares arbete är Peter Drucker.

Även den s k ”Åslingdoktrinen”, som präglats senaste året är ett led i den pågående utvecklingen.

Mitt intryck är dock att diskussionerna mer allmänt tycks ha börjat utomlands åren kring 1970 för att öka successivt. För närvarande är diskussionen livlig i många länder.

Det ökade intresset för en annan syn på företagen sammanhänger givetvis med att vi nått ett stadium, där de grundläggande behoven av mat, kläder etc tillgodosetts, och att medborgarna börjat rikta uppmärksamheten mot olika faktorer i miljön – naturens nedsmutsning (vatten och luft), förgiftningsrisker (strålskador, DDT etc), liksom förbrukningen av olika resurser (t ex metaller och olja). Debatten börjar handla om vad som ligger i begreppet ”Quality of life”.

DISKUSSION I SVERIGE

I Sverige har problemen kring social redovisning relativt nyligen börjat avhandlas. Jag uppfattar dock, att de bakomliggande tankegångarna om ett socialt ansvar för företagen sedan länge är accepterade både av ägare, ledare och anställda, och att man i stor utsträckning handlar i den andan och vill bara peka på mycket som gjorts inom t ex bruksföretagen. Jag har emellertid inte funnit några böcker av svenska författare i detta ämne. Ett par böcker av Rensis Likert finns översatta. Vidare finns en del tidningsartiklar. Sven Lindqvist skrev några under våren 1976 i Dagens Nyheter, som kritiserade Volvo och innehöll polemik med Pehr Gyllenhammar. Ekonomen har haft en del artiklar nyligen, liksom Tidningen Företagsekonomi.

Veckans Affärer hade redan 1969 en intervju med professor R Lee Brummet vid ett besök här, och har återkommit till ämnet några gånger, senast med ett inlägg av Olle Wästberg. En sammanställning av ämnet och av en del artiklar har hösten 1976 gjorts av Anders Ljung och Ole Oftedal vid EFI för Sveriges Personaladministrativa Förenings räkning.

Två forskare vid Stockholms Universitet, Agneta Stark och Jan Erik Gröjer, har i samband med sin doktorsavhandling, som beräknas läggas fram i början av år 1978, gjort undersökningar främst vid Gränges Nyby och Fortia för att presentera en social redovisning. Den för Fortia publicerades i våras och har refererats i dags- och fackpress. Stark – Gröjer har arbetat i nära samarbete med SNS (Studieförbundet Näringsliv och Samhälle).

Två studerande vid Stockholms Universitet, Sergio Maraldo och Hans Åkervall, har författat en seminarieuppsats, av vilken en sammanfattning gjorts i Ekonomen. De är bl a kritiska mot revisorskårens bristande intresse och skriver: ”en annan förklaring till revisorernas restriktiva hållning kan vara att de ännu inte är insatta i detta med social årsredovisning (SÅR). M a o genom att inte ha fördjupat sig i ämnet så har de inte heller fått insikt i alla de fördelar som föreligger, och de olika metoder, som framtagits för att söka lösa de förekommande problemen. Detta belyses med att FAR ännu inte sett SÅR vara utav någon nämnvärd betydelse, ex kan nämnas att inte något inlägg förekommer om detta i FARs egen tidskrift Balans”.

VAD ÄR SOCIAL?

De gångna årens diskussioner har visat på att effekterna av företagens olika åtgärder påverkar alla intressenter. De olika grupperna har därför behov av särskild information. De intressenter, som diskuteras är i allmänhet

  • företagsledningen

  • aktieägarna

  • anställda

  • kunder

  • samhället.

Av de exempel, som lämnas i litteraturen förstår man, att nästan varje åtgärd också har en social effekt, och hela området känns då ofantligt vagt, osäkert och ogripbart. Ett axplock ur litteraturen får illustrera

  • antalet timmar, som anställda ägnat åt studier arrangerade/betalda av företaget

  • kostnaden/värdet av att ett företag planterar träd kring en transformatorstation

  • antalet anställda ur olika minoritetsgrupper

  • antalet befordrade kvinnor

  • värdet av att avståndet mellan kraftledningsstolparnas ben görs tillräckligt stort för att underlätta plöjningen av åkrarna som de står på.

I och för sig förstår man som revisor, att allt detta kan vara viktigt, likaväl som det inte är svårt att finna ännu fler mer eller mindre långsökta, sociala effekter av olika åtgärder inom företagen. Men samtidigt är man tvivlande till att kunna mäta allt detta.

Innan jag övergår till att redogöra för dessa problem finns det dock anledning att något återgå till intressentmodellen, och de olika gruppernas behov av och önskemål om information.

Företagsledningen

Kort uttryckt kan man säga, att företagsledningen behöver få kännedom om problem ”innan de blir problem” för att kunna vidta åtgärder. De kan också behöva ha kunskaper om olika saker för att kunna bemöta kritik från olika håll.

Ägarna

Ägarna, både nuvarande och presumtiva, behöver få kunskap om olika förhållanden, som påverkar företagets framtida värde. Aktuellt exempel kan t ex vara giftavfallen vid BT-Kemi och i italienska Seveso. Andra har varit salmonellainfektionen av Sempers barnmjölkspulver och borttagandet av sötningsmedlet cyklamat. Andra områden gäller föroreningar av luft och vatten. Samhället har här vidtagit vissa övervakande åtgärder, t ex bildat Naturvårdsverket. Ytterligare andra kan gälla personalförhållanden och utveckling av nya produkter.

Anställda

Anställda behöver information bl a om åtgärder inom arbetarskyddsområdet, åtgärder för deras trivsel, åtgärder för att företagets produkter kan fortsätta att produceras, så att den framtida utkomsten säkras etc.

Kunder

Kunderna behöver t ex kunna lita på produkternas kvalitet och att påståenden om egenskaper etc är riktiga. Här har samhället genom Konsumentverket kommit till kundernas hjälp.

Samhället

De organ, som företräder samhället behöver information t ex om av företagen planerade personaländringar, ändrade produktionsförhållanden, resultatutveckling etc för att i sin tur kunna planera för dessa ändringar. På en del av dessa områden har vi här i Sverige fått lagstiftning.

UTVECKLINGEN I USA

Revisorer både här hemma och utomlands synes ha förhållit sig avvaktande till vart utvecklingen skulle gå. Den amerikanska revisorsorganisationen AICPA anordnade år 1973 ett seminarium från vilket avgavs en rapport ”Social Measurement”. År 1974 tillsattes en ny kommitté, vars rapport ”The Measurement of Corporate Social Performance” publicerades i våras. Den redogör för idéerna bakom den sociala redovisningen och analyserar och utvecklar de behov, som en sådan redovisning bör tillgodose. Man konstaterar att ämnet är väsentligt men besvärligt, och behandlar de olika områdena efter följande mall:

Först redogörs för hur det idealiska systemet borde vara, dvs om man kunde bortse från kostnader och alla praktiska svårigheter att ta fram och presentera uppgifterna. I allmänhet är önskemålet att kunna uttrycka värdet av de sociala effekterna i en resultat- och balansräkning.

Sedan konstateras att detta inte går att genomföra, varför förslag lämnas på vad man rimligen kan börja med.

Avslutningsvis förutspår man utvecklingen under de kommande 25 åren.

Ur sammanfattningar av hur större amerikanska bolags årsredovisningar är utformade framgår, att 70 – 80 % av de undersökta årsredovisningarna innehåller någon form av social redovisning. En del amerikanska företag har ägnat betydande arbete åt detta område och publicerat omfattande rapporter. Bland dessa företag kan särskilt nämnas Ford Motor, General Motors, Bank of America och Caterpillar Tractor.

Som exempel på innehåll kan väljas Bank of America. Banken redogör bl a för utvecklingen av sin satsning på lån i fastigheter, som ägs av medborgare med lägre inkomster. Banken har även kombinerat detta med att öppna kontor i dessa områden, för att ge bättre service. Man talar likaså om hur studielån med av sociala skäl satta lägre räntor utvecklats.

Ett annat bolag, som nämns i praktiskt taget all litteratur heter Abt Associates Inc. Det är ett konsultföretag, som ägs av Clark C Abt. De är verksamma bl a på området med social redovisning, och har sedan flera år kompletterat den vanliga årsredovisningen med en social resultat- och balansräkning. Ur Abts bok ”The social audit for Management” (som finns i FARs bibliotek) återges några sidor för att visa hur Clark C Abt tänkt sig utformningen. Hans beräkningsgrunder kan verkligen diskuteras, både när det gäller urval och värdering. Jag skall här bara nämna ett exempel, nämligen nedsmutsning genom bilarnas avgaser. ”Kostnaden” för avgaserna har beräknats till en cent per mile körsträcka för personalens resor till och från arbetet. Jag delar den bedömning, som görs i AICPA-kommitténs rapport att detta redovisningssätt varken för närvarande eller under de närmaste åren är möjligt att genomföra. Jag kan möjligen tänka mig, att mindre, närmast service- och kanske handelsföretag, kan tillämpa metoderna. Å andra sidan har de troligen varken intresse för eller egna kunskaper eller råd att köpa dessa tjänster, för att upprätta en sådan rapportering.

Utdrag ur Clark C Abts bok ”The Social Audit for Management”

SOCIAL COSTS

are social or economic resources that are consumed by company operations and are a cost, sacrifice or detriment to society.

Notes

1975

1975

Salaries Paid (Exclusive of Training Investment and Fringe Benefits

26

$ 5.707.000

$ 5.296.000

Training Investments in Staff

27

$ 766.000

$ 936.000

Direct cintract cost

28

$ 4.298.000

$ 5.529.000

Overhead/General Administrative Expenditures Not Itemized

29

1.823.000

1.796.000

Vacation and Holidays

30

763.000

719.000

Improvements in Space and Environment

31

127.000

137.000

Federal Taxes Paid

32

462.000

474.000

State Taxes Paid

32

109.000

130.000

Local Taxes Paid

32

118.000

78.000

Health, Dental and life insurance

33

252.000

256.000

Sick leave

34

185.000

185.000

Staff Food Service

35

73.000

67.000

Child Care Facilities

36

26.000

18.000

Tuition Reimbursement

37

23.000

15.000

Employee Stock Ownership Plan

38

30.000

0

Interest Payments

39

267.000

197.000

Income Foregone on Paid-In

Capital

40

306.000

265.000

Social Audit Development

41

4.000

14.000

Retirement Income Plan

42

118.000

50.000

Total Company/Stockholders Equity

$ 15.457.000

$ 16.161.000

Opportunity Cost of total Time worked

59

$ 7.509.000

$ 7.540.000

Absence of Retirement Income Plan

60

0

1.000

Layoffs and Involuntary Terminations

61

115.000

77.000

Inequality of Opportunity

62

1.000

1.000

Uncompensated Losses Through Theft

63

1.000

1.000

Reduced Parking Area

64

0

29.000

Total Staff Cost

$ 7.626.000

$ 7.540.000

Cost of Contract Work to Clients

70

$ 15.806.000

$ 16.423.000

Federal Services Consumed

71

253.000

262.000

State Services Consumed

71

95.000

104.000

Pollution to the Environment Caused by Company Operations:

72

Generation of Electricity

22

55.000

37.000

Staff Commuting

23

19.000

21.000

Paper Consumed

24

7.000

7.000

Total Cost to Clients

$ 16.235.000

$ 16.854.000

Increased Parking Area

77

$ 3.000

$ 0

Local Services Consumed

78

42.000

40.000

Total Cost to Community

$ 45.000

$ 40.000

Total

$ 39.363.000

$ 40.704.000

NET SOCIAL INCOME

or social profit is the social gain or loss to society resources that results frpm company operations.

1975

1974

Net social income is a social dividend paid out to company/stockholders, and it does not accrue the net social worth on the balance sheet.

Total Company/Stockholders

Equity (Note 43)

$ 894.000

$ 792.000

Net social income is a social dividend paid out to staff, and it does not accrue to the net social worth on the balance sheet.

Total staff Equity

$ 1.571.000

$ 1.064.000

Net social income is a social dividend paid out to clients/general public, and it does not accrue to the social net worth on the balance sheet.

Total Client Equity

$ 1.275.000

$ 1.513.000

Net social income is a dividend paid out to the community. and does not accrue to the social net worth the balance sheet.

Total Community

Equity

$ 106.000

$ 119.000

Total (Note 80)

$ 3.846.000

$ 3.488.000

Note 22: The company consumed 2,731,000 kwH of electric power in 1975 and 1,831 kwH in 1974. The cost of abatement of air pollution created by the production of this power is estimated åt $.02 per kwH.

Note 23: The company generated 1,894,464 commuting trip miles in 1975 and 2,079,450 miles in 1974 (4,784 and 4,037 per staff member). The cost of abatement of air pollution caused by automobile commuting is estimated at $.01 per mile.

Note 24: The company used 212 tons of paper in 1975 and 200 tons in 1974. The cost of abatement of water pollution created by the manufacture of this paper is estimated at $35 per ton.

Note 25: The company paid dividends of $74,000 in 1975 and $59,000 in 1974 which are treated as benefit to the stockholders and added for the first time this year.

Note 26: Salaries paid exclusive of training investment and fringe benefits are valued at total salaries earned by staff (1975: $6,473,000 and 1974: $6,231,000) less training investment (note 27).

Note 27: Training investment in staff is a social cost to the company and stockholders because time spent in training is not billable to contracts and results in less profit per staff member. The staff survey (note 3) indicates the amount of time staff spent in training and these percentages have been applied to total salaries for time worked (note 26) to delineate training investment.

Note 28: Figures taken from 1975 and 1974 financial income statement.

Note 29: Figures taken from 1975 and 1974 financial income statement and adjusted for itemized expenditures. The 1974 amount shown on the 1974 statement has been changed from $1,860,000 to $1,796,000 because social audit development and retirement income plan are now shown as itemized expenditures (notes 41 and 42).

Note 30: Vacation and holiday is part of the annual payroll for time worked and is valued at its cost to the company.

Note 31: Actual expenditures on building maintenance are a social and economic cost to the company and stockholders.

Note 32: Federal, state and local taxes paid by the company represent social and economic cost because they result in a direct loss of funds to the company. Valuation is based upon cost to the company.

Note 33: The cost of health, dental and life insurance purchased for staff is assumed to be equal to its cost to the company.

Note 34: Sick leave is part of the annual payroll for time worked and its cost is assumed to be equal to its cost to the company.

Note 35: Valuation of staff food service is assumed to be equal to its cost to the company of $47 ,000 for food and coffee provided and $26,000 for the value of space given up to provide eating facilities (4,000 sq. ft. at $6.50).

Note 36: Valuation of child care facility is based on its cost to the company of $26,000 for food and other miscellaneous services.

Not. 37: Valuation of tuition reimbursement is equal to its cost to the company.

Not. 38: Valuation of employee stock ownership plan is assumed to be equal to its cost to the company of $30.000 in 1975.

Note 39: Interest payments are a social and economic cost to the company and stockholders beceuse the amount spent to borrow money cannot be used for other purposes. Social cost is equal to the amount actually spent during the year.

UTVECKLINGEN I NÅGRA ANDRA LÄNDER

Av ovanstående framgår att utvecklingen tycks ha hunnit längst i USA. Detta kan bero på, dels att utvecklingen började där, och att amerikanska författare såsom David F Linowes, Raymond A Bauer, Dan H Fenn, Rensis Likert m fl ofta citeras och refereras, dels att vår språkinriktning mest går mot England och USA. Det visar sig dock, att det land, som torde hunnit längst med social rapportering är Frankrike.

Där finns numera en lagstiftning, som bl a föreskriver, att företag med mer än 300 anställda skall lämna en rapport till dem med beskrivning av vidtagna sociala åtgärder. Det företag, som för 1976 anses ha lämnat den bästa rapporten är ett dotterbolag till tyska Hoechst, Roussel – Uclaf S A. I rapporten, som omfattar ca 50 sidor, redogörs bl a för motiven till rapporten och målsättningen för företagets ”social policy”. Redogörelsen omfattar även vidtagna åtgärder t ex förbättringar av arbetsförhållandena, sysselsättningspolitiken, lönesättningen och informationen. En s k mervärdesanalys (valueadded, förädlingsvärde) göres. Kort uttryckt innebär detta att man från rörelseintäkterna drar bort köpta varor och tjänster samt avskrivningar. Resterande belopp är då i stort sett kostnader för arbetskraften, finansiella poster samt resultatet före skatter. Man lämnar vidare uppgift om t ex antal anställda fördelade på olika sätt (kategorier, arbetsställen och divisioner), åldersfördelning och anställningstid för män och kvinnor, personalomsättning, frånvaro, löneutveckling, insatser för hälsovård, lunchrum, idrott, bostäder etc.

Denna rapport vänder sig således till de anställda och täcker inte andra intressenters behov.

Även Norge har i sin från 1 januari 1977 gällande aktiebolagslag tagit in en föreskrift att aktiebolag med mer än 10 anställda i årsredovisningen skall tala om vidtagna miljöåtgärder.

UTVECKLINGEN I SVERIGE

I Sverige har vissa försök gjorts. Jag har tidigare nämnt Gränges Nyby och Fortia. Andra företag som tagit en del initiativ – åtminstone offentligt känt – är Volvo (1974), Monark och Statsföretag. Dessutom pågår en del utredningsarbete inom en del andra företag. Det är bekant att några arbetar inom den s k Batellegruppen.

Batelle Memorial Institute är ett amerikanskt forskningsinstitut, som sysslat med dessa frågor i ett antal år.

Det finns kanske anledning att helt kort redogöra för uppläggningen av Fortiarapporten. Den bygger på att komplettera en mervärdeanalys av bolagets resultat med vad de valda intressenterna får ut av bolaget. Dessa resultaträkningar bildar den sociala årsredovisningen. Av den tidigare redogörelsen bör tydligt ha framgått, att det icke är möjligt att täcka in alla sociala effekter, som påverkas av verksamheten. Man måste göra ett urval, och försöka få med sådant, som är viktigt och specifikt för det enskilda företaget. I Fortiarapporten har som intressenter valts de anställda, kommunerna, landstingen och staten samt den yttre miljön, aktieägarna och konsumenterna.

Ersättningar till, resp kostnader för de anställda har kompletterats med en värdering av deras upplevelser av arbetsmiljöförhållandena och arbetstillfredsställelsen. Från beloppen betalade till myndigheterna i form av skatter har dragits t ex beräknad andel i kostnader för brandförsvar, hälsovårdsnämnd, olycksfall och yttre miljökostnader, medan överskott på sjukförsäkringsavgifter etc återlagts. Uppgifterna om den yttre miljön avser huvudsakligen olika kvantitetsuppgifter om utsläpp etc av olika ämnen och avfall, såsom etanol, koksalt, kylvatten samt förbrukad energi och vatten.

ANDRA FORMER AV SOCIAL REPORTS

I anslutning härtill kan även nämnas, att upprättande av ”social reports” inte bara kan ske inom företagen, utan även utifrån. Institutioner, som avser att placera kapital i aktier kan samla uppgifter om företagen för att få underlag till en bedömning av om företagens verksamhet är sådan att den svarar mot/inte strider emot de värderingar, som placeraren har. Exempel utomlands finns på kyrkornas placeringar. Här i Sverige kan nämnas debatten om investeringar i och affärer med länder som Syd-Afrika, Chile och tidigare Grekland.

Likaväl, som företagen granskas på detta sätt, har naturligtvis även företagen behov av att värdera de institutioner, vilka de avser att lämna bidrag till. Den tidigare nämnda konsulten Clark C Abt visar i sin bok ett exempel på ett sådant formulär.

RAPPORTERINGSFORMER

Av den lämnade redogörelsen torde framgå, att de sociala effekterna är av mycket varierande karaktär. Detta måste självfallet också påverka presentationssättet.

Olika presentationssätt kan översiktligt indelas i följande grupper:

  1. Beloppsuppgifter, t ex kostnader för hälsovård, idrottsförening, subventionerad lunch, investerat belopp för avgasrening etc

  2. Kvantitetsuppgifter, t ex antal studietimmar, mängd avskiljd kol ur avgaser, minskat decibeltal etc

  3. Beskrivningar av olika åtgärder utan kvantifiering.

HUR KOMMER REVISORN IN?

I artiklar och litteratur talas om ”social accounting” och ”social audit”. Uppläggningen är alltså liknande som för den ekonomiska redovisningen. Likaväl som läsarna – användarna av ekonomiska rapporter innehållande resultat och balansräkningar – behöver ha någon oberoende person, som bekräftar, dels att de är riktiga, dels att de är upprättade i enlighet med bl a god redovisningssed, behöver även användarna av den sociala redovisningen ha ett sådant utlåtande från en oberoende, utomstående person, lämpligen revisorn, som känner till företaget och är van att bedöma olika uppgifter.

I den just avslutade internationella revisorskongressen i München var det ena av de två ämnen som avhandlades vid ”a plenary session” frågan om årsredovisningens innehåll. Det underströks hur viktigt man ansåg det vara, att någon form av ”social accounting” inkluderades och att uppgifterna skulle granskas och bekräftas.

SAMMANFATTNING

Efter att ha tagit del av en hel del litteratur, diskuterat problematiken med olika intresserade, både svenskar och utlänningar, samt åhört reaktionen i samband med revisorskongressen i München är min bedömning, att kraven på utvecklingen mot social redovisning kommer att öka. Många författare argumenterar för att revisorerna kraftigt skall engagera sig i att utveckla detta område.

Jag anser det vara viktigt att revisorerna sätter sig in i problematiken med social redovisning. Med vår vana att taga fram olika uppgifter och kritiskt bedöma erhållen information kan vi då aktivt hjälpa till att föra utvecklingen av dessa rapporter i sådana banor, att de blir meningsfulla för användarna och inte endast en onödig, ökad börda på företagen. Eftersom utvecklingen ännu bara är i början synes det mig riktigast, att Föreningens styrelse tillsätter en projektgrupp. Den skall söka kartlägga var den sociala redovisningen står här i Sverige och i utlandet, för att sedan följa utvecklingen och kunna initiera ytterligare åtgärder, när så bedöms erforderligt. En sådan åtgärd kan t ex vara att upprätta en förteckning över vilka uppgifter, som lämpligen kan ingå i en social redovisning och sedan låta företagen välja de, som för dem är mest relevanta.

Bertil Jonsson, auktor revisor

Sifferkollen

Belopp

Basbelopp
År 2019 2020 2021
Prisbasbelopp 46 500 47 300 47 600
Förhöjt pbb. 47 400 48 300 48 600
Inkomstbasbelopp 64 400 66 800 68 200
Utdelning fåmansföretag
År 2019 2020 2021
Schablonbelopp 171 875 177 100 183 700

Räntesatser

Periodiseringsfond
År 2019 2020 2021
Räntesats 0,51 0,50 0,50

 

Referensränta
År 2016-07-01 2019-07-01 - 
Räntesats -0,5 0,0
Ränta på skattekontot
Period 2013-2016 2017 -
Intäkt 0,5625 0
Kostnad Låg 1,25 1,25
Kostnad Hög 16,25 16,25
Räntefördelning
Inkomstår 2019 2020 2021
Positiv 6,51 6,50 6,50
Negativ 1,51 1,50 1,50
Statslåneränta
År 2018 2019 2020
31 maj 0,49 0,05 -0,01
30 nov 0,51 -0,09 -0,10

Traktamenten

Bilresor
Inkomstår 2019 2020 2021
Egen bil 18,50 18,50 18,50
Förmånsbil, diesel 6,50 6,50 6,50
Förmånsbil, bensin 9,50 9,50 9,50
Kostförmån
År 2019 2020 2021
Frukost, lunch och middag 245 245 250
Lunch eller middag 98 98 100
Frukost 49 49 50
Skattefria gåvor
År 2019 2020 2021
Julgåva 450 450 500
Jubileumsgåva 1 350 1 350 1 500
Minnesgåva 15 000 15 000 15 000

Skattesatser

Bolagsskatt
År 2019 2020 2021
Skattesats 21,4% 21,4% 20,6%
Mervärdesskatt
År 2019 2020 2021
Normal

25 %

25 % 25 %
Livsmedel, krog m.m. 12 % 12 % 12 %
Persontransport, böcker m.m. 6 % 6 % 6 %
Arbetsgivaravgifter/egenaavgifter
Födda -1937 1938 - 1954 1955 -
Arb. avgifter 0 % 10,21% 31,42%
Egenavgifter 0 % 10,21% 28,97%

 

Visa mer...