Balans nr 10 1977

Planerar företagen i räntabilitetstermer?

I vilken utsträckning använder större företag sig av räntabilitetsmått i den finansiella planeringen? Göran Tidström, Anders Ullberg och Per Wärnegård vid Ekonomiska Forskningsinstitutet vid Handelshögskolan i Stockholm har studerat denna fråga och kartlagt förekomsten av historiska räntabilitetstal i årsredovisningarna. Resultatet av studien redovisas i denna artikel.

Räntabilitet definieras som ett vinstmått relaterat till ett kapitalmått, varvid dessa mått beräknas på ett inbördes konsistent sätt. Begrepp som lönsamhet, avkastningsgrad etc bör i detta sammanhang undvikas emedan innebörden oftast är oklar utan närmare precisering.

Företagens räntabilitetsutveckling1 har kommit att uppmärksammas allt mer i den allmänekonomiska debatten. Insikten om räntabilitetens betydelse för upprätthållandet av en långsiktig tillväxttakt i kombination med en ur risksynpunkt acceptabel kapitalstruktur har ökat bland olika intressentgrupper. Förhoppningsvis bör detta även ha satt sina spår i företagens långsiktiga finansiella planering.

Som ett led i ett forskningsprojekt vid Ekonomiska Forskningsinstitutet vid Handelshögskolan i Stockholm (EFI) kring modeller och metoder för finansiell planering har en studie genomförts med syfte att kartlägga huruvida större företag använder sig av räntabilitetsmått i den finansiella planeringen. En indikator på detta är förekomsten av i årsredovisningar och emissionsprospekt uttalade målformuleringar i räntabilitetstermer. En annan, men svagare, indikator är förekomsten av historiska räntabilitetstal i årsredovisningarna. Utvecklingen för sistnämnda indikator bör dock även ha ett självständigt intresse för BALANS läsare. Dessa indikatorer har kartlagts medelst en genomgång av 1975 års redovisningar från de flesta större företag i Sverige samt av nyemissionsprospekt 1974, 75 och 76 (t o m okt) för börsnoterade bolag.

1 URVAL

Urvalet av bolag har omfattat alla bolag som hösten 1976 var börsnoterade på A- och fondhandlarlistorna (135 st) samt bland övriga företag de som finns bland de till omsättningen 50 största företagen, Veckans Affärer nr 26/1976, (19 st). Summa företag blev därmed 154.

Urvalet av nyemissionsprospekt har utgjorts av Klyemissionerna 1974, 75 och 76 (t o m okt) hos börsnoterade bolag på A- och fondhandlarlistan. Antalet nyemissioner under denna period var 56 st.

2 RESULTAT FRÅN ÅRSREDOVISNINGAR 1975

2.1 Redovisning av räntabilitetsmått

Innan studiens primära syfte, förekomsten av uttalade målformuleringar i räntabilitetstermer kommenteras skall utvecklingen vad gäller historisk räntabilitetsformation redovisas.

Vid jämförelse med en studie från 1973, Affärsvärlden nr 3/1975 (ref av undersökn av Olof Wesström), kan det konstateras att redovisningen av räntabilitetsmått ökat kraftigt. (Se tabell 1)

Tabell 1

Andel företag som redovisat räntabilitetsmått (%)

Årsredovisning

A-listan ind m fl

A-listan banker, förs bolag

A-listan invest

Fondlistan

Övriga

Total

1975

65

45

26

31

11

44

1973

42

Andel av undersökningens total

1975

45

7

12

24

12

100

I 1973 års årsredovisningar för A-listans ”industri m fl företag” fanns någon form av räntabilitetsmått hos 42 % av företagen, Affärsvärlden nr 3/1975 (ref av undersökn av Olof Wesström). 1975 är motsvarande andel 65 %.

En markant ökad redovisning av räntabilitet i någon form kan alltså skönjas. Vi kan dock konstatera att det fortfarande är långt kvar till enhetlighet i tillämpade mått och mätmetoder.

Detta sägs utan att närmare redovisa skillnaderna i hur man mäter, vilket framgår av den tidigare refererade undersökningen från 1973. Eftersom börsföretagen i ökad utsträckning mäter räntabilitet synes det angeläget att insikten om värdet av enhetlighet i beräkningarna också ökar. Initiativ till en standardisering av måtten skulle exempelvis kunna tas av bokföringsnämnden eller av de organisationer som finns inom redovisningsområdet, exempelvis FAR, SFF eller Börskommittén.

2.2 Framtidsinriktad information

Prognoser och/eller målsättningar för kommande år redovisas av de studerade bolagen i följande omfattning. (Se tabell 2)

Tabell 2

Antal företag som redovisat framtidsinformation

A-listan ind m fl

A-listan banker, förs bol

A-listan invest

Fondlistan

Övriga

Total

ant

%

ant

%

ant

%

ant

%

ant

%

ant

%

1 Resultat

52

75

3

27

6

32

18

50

5

26

84

55

2 Försäljning

26

38

2

18

3

16

4

11

1

5

36

23

3 Räntabilitet

5

7

3

16

8

5

4 Vinst/aktie

2

3

2

1

Genomsnittsföretaget redovisar enbart en försäljnings- (eller någon annan form av marknadsprognos) och/eller resultatprognos för det närmaste året. Ofta är prognoserna uttryckta i kvantitativa termer antingen som absolut belopp eller som en procentuell förändring. I ca 25 % av fallen är dock prognoserna inte kvantifierade utan är av typen ”omsättningen väntas öka något”, ”.... beräknas koncernen även i år väl kunna hävda sitt resultat.” Mer intressanta resultatprognoser ger t ex Boliden som visar på resultatets känslighet med avseende på olika nivå på råvarupriserna. Två banker (Wermlandsbanken och Upplandsbanken) redovisar sitt resultats känslighet för förändringar av diskontot.

Målsättningar och/eller prognoser för räntabiliteten förekommer som synes relativt sällan. Detsamma gäller det framförallt vid börsanalyser använda måttet ”vinst per aktie”. Våra iakttagelser från redovisningen av framtida räntabilitetsutveckling kommenteras vidare nedan.

2.3 Mål och prognoser avseende räntabilitetsutvecklingen

Då företagen i högre grad än tidigare redovisar och följaktligen även mäter historisk räntabilitet skulle detta kunna innebära att man också i ökad grad planerar i räntabilitetstermer. Men som nämnts ovan lyser redovisningen av denna eventuella planering med sin frånvaro. Undantag är för det studerade året, 1975, enbart Astra, Beijerinvest och Trelleborg. Vissa andra av de studerade företagen har dock under tidigare år redovisat mål eller prognoser för räntabilitetsutvecklingen. Detta gäller enligt vår kännedom åtminstone för PLM, Gränges och Höganäs vilka alla redovisade dylik information i 1974 års årsredovisning. I händelse av att informationen haft karaktären av en långsiktig målformulering kan det vara förståeligt att den ej upprepas varje år. Om det däremot varit fråga om ettårsprognoser synes det angeläget att utröna varför man upphört med räntabilitetsinformationen. Vår studie skulle därför kunna utökas till att omfatta flera år. Med denna reservation i minnet återgår vi till iakttagelserna för 1975.

5 industriföretag (7 %) och 3 investmentbolag (16 %) redovisade någon form, kvantitativ eller kvalitativ, av målsättning eller prognos i räntabilitetstermer eller angav annat uttalande som indikerar att företaget planerar i räntabilitetstermer. Av dessa åtta företag är det endast ovan nämnda tre företag som redovisar en målsättning/prognos i kvantitativa termer. Övriga fem företag (Billerud, Huskvarna, Borås Invest, Eiser och Ratos) skriver om sin framtida räntabilitet endast i allmänna ordalag.

Nedan citeras de åtta företagens uttalanden.

Kvantitativa uttalanden

  • Astra: I bilagan ”Hur man läser ASTRA-koncernens bokslut” anges målsättningen för räntabilitet på totalt kapital (före skatt) till 8 – 10 % och på eget kapital (efter skatt) till ca 18 %. I årsredovisningen redovisas i en figur prognoser för dessa räntabilitetstal till ca 6,6 % resp ca 13,2 %.

  • Beijerinvest; ”För att långsiktigt uppfylla ovannämnda krav på tillväxt och soliditet måste koncernen sträva efter att uppnå en genomsnittlig avkastning på det arbetande kapitalet på minst 20 % före skatt.”

  • Trelleborg: ”Vi kräver att varje resultatområde skall förränta sitt eget kapital med 20 %.”

Kvalitativa uttalanden

  • Huskvarna: ”Möjligheterna till omfördelning av kapital för att uppnå bästa effekt ur räntabilitets- och stabilitetssynpunkt är ett annat område som bevakas med största intresse.”

  • Billerud: ”Den tidigare bedömningen kvarstår dock, att räntabiliteten för hela koncernen, när den beräknas för en hel konjunkturcykel på fem år, bör bli tillfredsställande.”

  • Eiser Invest: ”Det är vidare helt klart att bolagets räntabilitet och därmed trygghetskravet för huvuddelen av de anställda nödvändiggör att långvarigt oräntabla delar omstruktureras, varvid tryggheten på sikt för arbetskraft i Sverige måste sättas i främsta rummet.”

  • Borås Invest (Borås Wäfveri): ”Bolagets långsiktiga planering förutsätter en förbättring av räntabiliteten. Förutsättningarna härför begränsades under föregående verksamhetsår genom ovannämnda ogynnsamt samverkande faktorer. I vilken takt en förbättring kan ske är f n inte möjligt att förutsäga.”

  • Ratos (Söderberg & Haak): ”Det innebär att avkastningen på såväl det totalt sysselsatta kapitalet som på eget kapital över en konjunkturcykel blir otillfredsställande. Detta kan komma att framtvinga fortsatta strukturförändringar inom Söderberg & Haak-koncernens verksamhetsområden.”

2.4 Framtidsinformation avseende företagets finansiering och kapitalstruktur

Vid given tillväxt i företagets totalkapital är räntabiliteten på eget kapital av avgörande betydelse för företagets framtida kapitalstruktur. Vi har därför kompletterat genomgången av den förekommande räntabilitetsinformationen med att studera förekomsten av uttalade målsättningar/prognoser avseende företagets kapitalstruktur samt dess likviditetsmässiga handlingsberedskap.

I tabell 3 visas ett försök till uppdelning av framtidsinformation som speciellt avser att ge intressenterna möjlighet att bedöma utvecklingen av företagets finansiering.

Tabell 3

Antal företag som redovisat framtidsinformation avseende företagets finansiering och kapitalstruktur

A-listan ind m fl

A-listan banker, förs bol

A-listan invest

Fondlistan

Övriga

Total

ant

%

ant

%

ant

%

ant

%

ant

%

ant

%

1 Allmänt om soliditet, lånemöjligheter, kapitalförsörjning för att möjliggöra önskad tillväxt

16

23

4

36

1

3

1

5

22

14

2 Allmänt om likviditet

9

13

1

9

1

5

2

6

13

8

3 Soliditet målsättning/prognos

2

3

2

1

4 Allmänt om utdelning

1

1

1

9

2

11

4

2

Den största gruppen, 1 ovan, är den där företagen i allmänna ordalag nämnt något om framtida finansiering/kapitalstruktur. Till övervägande delen har detta skett i samband med en förestående ny- eller fondemission. Några exempel: ”Nyemissioner tillför bolaget 16.2 mkr. Den kraftigt ökade internationella verksamheten medför krav på ökat rörelsekapital. Genom ökningen av det egna kapitalet förbättras bl a företagets möjligheter att erhålla lån på den utländska kreditmarknaden” (Balken). ”För att erhålla ett bättre förhållande mellan eget bundet kapital och främmande kapital avser styrelsen i AB Alfort & Cronholm att föreslå bolagsstämman att aktiekapitalet ökas från 12 mkr till 18 mkr genom fondemission”. ”Åtgärderna på finansieringssidan, bland vilka även ingår de omtalade ny- och fondemissionerna, innebär att utvecklingsprogrammet kan fullföljas även vid mycket försiktiga antaganden om vinstgenerering under de närmaste åren” (Uddeholm).

Förutom i samband med ny- och fondemissioner är andelen företag som redovisar något om sin framtida finansiering/kapitalstruktur mycket låg. Det kan observeras att få av företagen förutom A-listans industri- och bankföretag överhuvud redovisar någon framtidsinriktad information avseende den finansiella utvecklingen.

Allmänna uttalanden avseende framtida likviditet 2 är den näst vanligast förekommande kategorin av prognoser avseende finansiering och kapital struktur. Exempel ur denna grupp är Beijer, Gränges och Huskvarna. ”Koncernens likviditet skall vara hög, dels såsom handlingsberedskap för affärer, del såsom reserv för oväntade likviditetsbelastningar” (Beijer). ”Vi vill slå vakt om Gränges goda likviditet. För att dämpa effekterna på likviditeten av det försämrade resultatet har vissa investeringar 1976 och 1977 senarelagts i förhållande till planerna.” ”Det är viktigt för företaget att soliditeten förstärks och att likviditeten kan bibehållas på nuvarande nivå” (Huskvarna).

3 RESULTAT FRÅN NYEMISSIONSPROSPEKT 1974,75 OCH 76 (T O M OKT)

3.1 Redovisning av räntabilitetsmått

I nyemissionsprospekten återfinnes en ännu större ökning i redovisningen av historisk räntabilitet än vad vi fann i årsredovisningarna. Som tabellen nedan visar har en markant ökningförekomsten av räntabilitetsinformation skett i prospekten för 1976. Under detta år har nära hälften av företagen redovisat historiska räntabilitetsuppgifter. (Se tabell 4)

Tabell 4

Andel nyemissionsprospekt innehållande räntabilitetsmått

1974

1975

1976

ant

%

ant

%

ant

%

Räntabilitetsmått

2

15

3

13

9

47

Procentsatserna kan jämföras med 44 % i 1975 års årsredovisningar (för samtliga undersökta företag). Se tabell 1.

3.2 Mål och prognoser för framtiden

Jämfört med utvecklingen i årsredovisningarna finns vissa skillnader i emissionsprospekten vad gäller framtidsinformation. Förekomsten av alla studerade kategorier av information har således ökat i 1976 års emissionsprospekt både i jämförelse med 1974 och 1975 års prospekt och med 1975 års årsredovisningar. (Se tabell 5)

Tabell 5

Framtidsinformation i nyemissionsprospekt

1974

1975

1976

Jfr årsredovisn 1975 (se tabell 2)

totalt exkl övriga

ant

%

ant

%

ant

%

%

1 Resultat

7

54

8

33

12

63

59

2 Försäljning

2

15

5

21

9

47

26

3 Räntabilitet

2

15

3

16

6

4 Vinst/aktie

1

Av de tre företag som 1976 redovisar något om framtida räntabilitet i sina prospekt har två kvantifierat sin plan/prognos. Fagersta skriver: ”Resultat inkl prisvinster kommer i så fall (förväntat resultat ca 40 mkr) att motsvara ca 10 % av det justerade egna kapitalet vid årets ingång, vilket överensstämmer med beräkningarna enligt utvecklingsplanen för detta år”. ESAB redovisar räntabilitet på totalt kapital för fem år bakåt i tiden och anger målet: ”Koncernens 5-åriga långsiktsplan är baserad på kravet att ROA (Return on Assets) skall öka till 15 % 1979”. DN kvantifierar sitt räntabilitetskrav på sysselsatt kapital för enskilda investeringar (10 % för byggnader resp 15 % för maskiner, utrustning och allmänna diversifieringsinvesteringar). Vidare ges nyemissionsprospekt (tabell 6) oftare är i årsredovisningarna (tabell 3) information om framtida soliditet, framtida finansiell handlingsberedskap m m. Detta kan anses vara helt naturligt eftersom nyemissioner hänger samman med dessa begrepp.

Tabell 6

Framtidsinformation avseende finansiering och kapitalstruktur

1974

1975

1976

Jfr års redovisn 1975 (se tabell 3)

totalt exkl övriga

ant

%

ant

%

ant

%

%

1 Allmänt om soliditet, lånemöjligheter m m

7

54

7

29

14

74

16

2 Allmänt om likviditet

1

8

6

32

10

3 Utdelning

6

46

1

4

6

32

3

4 Data/aktie

10

77

9

38

15

79

Vidare nämns ofta något om framtida utdelning samt redovisas historiska data per aktie (kurs, utdelning, P/E, direktavkastning).

En grupp (se indelningen tabell 1) bland prospekten skiljer sig markant från övriga, nämligen bank och försäkringsbolag (endast banker har emitterat 1974, 75 el ler 76). Av 9 bankemissioner dessa tre år finns ingen information förutom formalia för själva emissionen redovisad. Enda undantaget är Sundsvallsbankens prospekt 1976 där man i de tre sista raderna med hänvisning till årsredovisningen 1975 anger föreslagen utdelning 1976 till 12 kr per aktie.

4 REDOVISAR SAMMA FÖRETAG RÄNTABILITET I ÅRSREDOVISNING OCH EMISSIONSPROSPEKT

Som ett komplement till ovanstående beskrivning kan det vara av intresse att utröna huruvida det är samma företag som redovisar räntabilitetsmått i årsredovisningen och i eventuella emissionsprospekt. En jämförelse har därför gjorts mellan årsredovisningarna för 1975 och emissionsprospekten under 1976. Valet av olika år motiveras av att 1975 års årsredovisningar ju utgives under 1976. (Se tabell 7)

Tabell 7

Räntabilitetsmått i årsredovisningar och nyemissioner 1975 respektive 1976

nyemission

1976

R-mått

ej R-mått

tot

R-mått

7

7

14

årsredovisning

1975

ej R-mått

2

3

5

tot

9

10

19

Av de 9 (av 19) företag som visar R-mått i emissionsprospektet 1976, visar 7 företag R-mått även i årsredovisningen 1975.

Av de företag som emitterat 1976 och har R-mått i årsredovisningen 1975 visar endast 50 % (7 av 14) R-måtten också emissionsprospektet.

Av denna jämförelse indikeras att företag som i emissionsprospekt redovisar räntabilitetsmått även gör det i årsredovisningen, medan det omvända förhållandet ej kan sägas gälla. Sistnämnda förhållande manar till eftertanke eftersom det kan indikera en uppfattning hos vissa företag av innebörd att räntabilitetsinformation är mindre väsentlig i emissionsprospekt än i årsredovisningar.

5 SAMBAND MELLAN FÖREKOMST AV RÄNTABILITETSMÅTT OCH AVSKRIVNINGSMETOD

Framtagande av räntabilitetsmått med utgångspunkt från de mått på kapitalets storlek som kan härledas ur företagens officiella balansräkningar kräver, om mätmetodologisk koncistens skall föreligga, att avskrivningar beräknas på historiska anskaffningsvärden (avskrivningar enligt plan) och ej på återanskaffningsvärden (kalkylmässiga avskrivningar). Andra skäl kan dock föreligga som talar för redovisning av kalkylmässiga avskrivningar. Det kan antagas att förekomsten av kalkylmässiga avskrivningar kan inverka negativt på möjligheterna och benägenheten att redovisa räntabilitetsinformationen. För att studera denna hypotes har vi studerat huruvida den ovan redovisade ökningen av räntabilitetsredovisande företag åtföljts av en övergång från redovisning av kalkylmässiga avskrivningar till avskrivningar enligt plan i företagens resultatredovisning.

Utvecklingen sedan 1973 för de 15 företag som under 1974 och 1975 börjat redovisa räntabilitet i årsredovisningen presenteras följande tabell.

Tabell 8

Avskrivningsmetod

Antal företag 1973

Antal företag 1975

Kalkylmässiga

5

5

Bokföringsmässiga

3

3

Enligt plan

7

7

15

15

Några förändringar totalt sett kan således ej konstateras. Bakom siffrorna döljer sig dock ett företag som gått över från kalkylmässiga avskrivningar till avskrivningar enligt plan (Huskvarna) samt ett som ändrat i motsatt riktning (Incentive).

Den tillämpade avskrivningsmetoden synes således ej ha någon inverkan på benägenheten att börja redovisa räntabilitetsuppgifter.

Studeras samtliga de företag (45 st) som redovisat räntabilitetsmått 1975 kan dock en förskjutning mot avskrivningar enligt plan konstateras.

Tabell 9

Avskrivningsmetod

Antal företag 1973

Antal företag 1975

Kalkylmässiga

11

8

Bokföringsmässiga

4

3

Enligt plan

29

33

Både kalkylmässiga och enligt plan

1

1

45

45

Om det finns något samband mellan lämnande av räntabilitetsinformation och val av avskrivningsmetod är detta snarare av karaktären att avskrivningsmetoden anpassas till att vara teoretiskt konsistent med räntabilitetsmåttet efter att det senare har börjat redovisas.

6 SAMMANFATTNING

Det primära syftet med föreliggande studie har varit att studera i vilken utsträckning större företag kan påvisas använda sig av räntabilitetsmått i den finansiella planeringen.

Genomgången har omfattat 154 större företags årsredovisningar 1975 samt 56 emissionsprospekt från börsnoterade företag 1974, 75 och 76 (t o m okt). Uttalanden angående mål och/eller prognoser i termer av räntabilitet har endast kunna konstateras i 8 av de undersökta företagens årsredovisningar och i 5 av företagens nyemissionsprospekt.

Med avseende på historisk information har dock användningen av räntabilitetsmått ökat mer markant, både i årsredovisningar och nyemissionsprospekt. Räntabilitetsmått redovisas för närvarande i 65 % av årsredovisningarna från industriföretagen på A-listan (jfr 1973:42 %) och i 44 % av årsredovisningarna från alla undersökta företag. I nyemissionsprospekten 1976 (t o m okt) redovisas historisk räntabilitet av 47 % av företagen jämfört med ca 15 % under 1974 och 75. Det kan dock konstateras att endast 50 % av de nyemitterande företagen som redovisat räntabilitetsmått i årsredovisningarna också gjort detta i emissionsprospekten.

Trots den ökade användningen av historisk räntabilitetsinformation ger undersökningen ej underlag för att verifiera generellt att de större företagen aktivt använder sig av räntabilitetsmått i den finansiella planeringen. Det synes emellertid sannolikt att den historiska informationen är kopplad till en framtida planering i likartade termer. Den knapphet på framtidsinriktad information som allmänt kan observeras i årsredovisningar med enbart redovisning av omsättnings och resultatprognoser för det kommande året kan ju knappast vara representativ för planeringen och den långsiktiga målinriktningen i företagen.

Som en fortsättning på den ökade historiska räntabilitetsredovisningen är det enligt vår mening sannolikt att en ökad information om målformuleringar och prognoser i räntabilitetstermer snart kommer att kunna konstateras i företagens årsredovisningar. Räntabilitetsinformationen bjuder även naturligt till en diskussion kring företagens kapitalstruktur och tillväxtmöjligheter som sammantaget skulle kunna ge en översiktlig bild av företagets framtida finansiella handlingsutrymme mot vilket den historiska informationen bättre skulle kunna bedömas än vad som idag är möjligt.

Göran Tidström, Anders Ullberg och Per Wärnegård vid Ekonomiska Forskningsinstitutet vid Handelshögskolan i Stockholm.

Sifferkollen

Belopp

Basbelopp
År 2019 2020 2021
Prisbasbelopp 46 500 47 300 47 600
Förhöjt pbb. 47 400 48 300 48 600
Inkomstbasbelopp 64 400 66 800 68 200
Utdelning fåmansföretag
År 2018 2019 2020
Schablonbelopp 169 125 171 875 177 100

Räntesatser

Periodiseringsfond
År 2018 2019 2020
Räntesats 0,36 0,51 0,50

 

Referensränta
År 2016-07-01 2019-07-01 - 
Räntesats -0,5 0,0
Ränta på skattekontot
Period 2013-2016 2017 -
Intäkt 0,5625 0
Kostnad Låg 1,25 1,25
Kostnad Hög 16,25 16,25
Räntefördelning
Inkomstår 2018 2019 2020
Positiv 6,49 6,51 6,50
Negativ 1,50 1,51 1,50
Statslåneränta
År 2018 2019 2020
31 maj 0,49 0,05 -0,01
30 nov 0,51 -0,09  

Traktamenten

Bilresor
Inkomstår 2018 2019 2020
Egen bil 18,50 18,50 18,50
Förmånsbil, diesel 6,50 6,50 6,50
Förmånsbil, bensin 9,50 9,50 9,50
Kostförmån
År 2018 2019 2020
Frukost, lunch och middag 235 245 245
Lunch eller middag 94 98 98
Frukost 47 49 49
Skattefria gåvor
År 2018 2019 2020
Julgåva 450 450 450
Jubileumsgåva 1 350 1 350 1 350
Minnesgåva 15 000 15 000 15 000

Skattesatser

Bolagsskatt
År 2018 2019 2020
Skattesats 22% 21,4% 21,4%
Mervärdesskatt
År 2018 2019 2020
Normal

25 %

25 % 25 %
Livsmedel, krog m.m. 12 % 12 % 12 %
Persontransport, böcker m.m. 6 % 6 % 6 %
Arbetsgivaravgifter/egenaavgifter
Födda -1937 1938 - 1954 1955 -
Arb. avgifter 0 % 10,21% 31,42%
Egenavgifter 0 % 10,21% 28,97%

 

Visa mer...