Balans nr 2 1977

Gemensam bokföring inom koncernen

Under vinjetten ”Problem & lösning” intogs i BALANS nr 10/1976 en fråga rörande i vilken utsträckning det är förenligt med nya bokföringslagen att flera företag inom samma koncern har gemensam bokföring. Auktor revisor Jan Hellström har med anledning härav inkommit med nedanstående synpunkter.

Koncernmodellen

Det finns olika modeller för organisation och administration av koncernverksamhet från modell D, decentraliserad, – där koncernbolagen fungerar självständigt och i praktiken sinsemellan oberoende, ja t o m understundom som konkurrenter, – till modell I, integrerad, där endast moderbolaget är självständigt och redovisar i det närmaste hela koncernens verksamhet, dess tillgångar och skulder samt resultatet. Dotterbolagen betraktas och behandlas i praktiken som mer eller mindre självständiga avdelningar till moderbolaget. De redovisar i sina årsredovisningar ingen eller förhållandevis ringa verksamhet, få tillgångar, skulder och ringa eller inget resultat, eftersom det mesta, om icke allt, av detta redan redovisats av dotterbolagen till moderbolaget före bokslutet. Jämför kommissionärsbolagsförhållandet.

Mellan ytterligheterna av modell D resp modell I finns utrymme för alla tänkbara kombinationsformer.

Kommissionärsbolagsmodellen

Denna modell hör till kategori modell I. Utmärkande för kommissionärsbolagen är att de i eget namn bedriver rörelse, förvärvar tillgångar (rättigheter) och ikläder sig skulder (skyldigheter). De har ofta, men icke alltid en egen administration, egna lokaler, egen personal m m.

Kommissionärsbolaget bedriver verksamheten för moderbolagets räkning. Moderbolaget är ägare till rörelsen och dit hörande tillgångar och skulder, vilka senare visserligen figurerar i kommissionärsbolagets bokföring, men senast vid bokslutet redovisas dessa till moderbolaget och förekommer därför ej i kommissionärsbolagets balans- eller resultaträkningar. Undantag sker endast för tillgångar och skulder som av civilrättsliga skäl ej låter sig utan komplikationer föras fram och tillbaka mellan moderbolag och kommissionärsbolag, t ex fast egendom, spärrkontomedel hos riksbanken, inteckningsskulder, skatteskulder. Redovisning till moderbolaget kan ske oftare än en gång om året och det torde också erfordras i framtiden med tanke på kraven på delårsrapporter.

Det finns en i mindre utsträckning tillämpad praxis att kommissionärsbolag skall som ansvarsförbindelse inom linjen ange summan av de skulder det iklätt sig, men som det redovisat till moderbolaget.

Kommissionärsbolagen bedriver onekligen rörelse och utgör obestridligen en viktig del av koncernorganisationen. De är därför i hög grad s k ”organisationsbolag”. Detta torde givetvis gälla även när kommissionärsbolaget redovisar hela rörelseresultatet till moderbolaget och självt icke redovisar något som helst rörelseresultat i sitt eget bokslut eller i sin egen årsredovisning. emellertid är skattemyndigheternas kriterium på ett organisationsbolag bl a att det skall redovisa ett rörelseresultat i sitt bokslut och därmed också i sin självdeklaration. Göres icke detta, så förlorar kommissionärsbolaget sin karaktär av organisationsbolag i fiskus ögon. Det är därför påkallat att låta kommissionärsbolaget behålla och redovisa en mindre del av resultatet som gottgörelse för sina tjänster. Då undviker man onödiga diskussioner vid taxeringen om huruvida kommissionärsbolaget driver rörelse eller ej, resp huruvida det är ett organisationsbolag eller ej.

Gemensam bokföring

Varje bolag, koncernbolag eller ej, måste ha ett i princip slutet redovisningssystem och följa lagar och förordningar därvidlag ävensom följa god redovisningssed. Detta är det primära kravet.

Varje koncernbildning påkallar gemensamma drag i bokföringen för resp koncernbolag, gemensamma redovisningsprinciper och i tillämpliga delar gemensamma redovisningssystem, rapporteringssystem och redovisningsrutiner i samordningens intresse. Detta är ett sekundärt krav, som måste underordnas det primära kravet ovan.

I Modell D-koncerner upprätthåller varje bolag en i möjligaste mån fullständig och rättvisande bokföring av alla affärshändelser hänförliga till sin verksamhet inklusive interndebitering mellan bolagen för varor och tjänster, för andelar i gemensamma koncernkostnader såsom koncernoverhead, interna räntedebiteringar och dylikt och varje bolag gör sina egna bokslutsdispositioner såsom lagernedskrivning, värdeminskningsavdrag, investeringsfondavsättningar etc.

I Modell I-koncernen har dotterbolagen en betydligt osjälvständigare ställning. Man nöjer sig med att redovisa till moderbolaget ett s k täckningsbidrag före vinstdispositioner. Dessa senare verkställer sedan moderbolaget i sin bokföring mot bakgrund av det där samlade resultatet och de hos moderbolaget samlade tillgångarna och skulderna inklusive de från dotterbolagen vid bokslutet till moderbolaget redovisade. Man bryr sig ofta icke om att fördela gemensamma overheadkostnader, finansieringskostnader, interna administrativa tjänster och dylikt. Det av dotterbolaget till moderbolaget redovisade täckningsbidraget utgör därför icke något representativt mått för ett rättvisande resultat av den av dotterbolaget bedrivna rörelsen och ett sådant rättvisande resultat för den av dotterbolaget i kommission bedrivna rörelsen renodlas sällan av moderbolaget i dess bokslut. Detta är av vikt att vara medveten om, vid fördelning av moderbolagets redovisade resultat på olika kommuner. I Modell I-koncernen (moderbolaget) strävar man efter ett rättvisande resultat för koncernen i dess helhet. Av de av individuella dotterbolagens redovisade täckningsbidragen och resultaten kan man därför i regel ej utan vidare dra några bärande slutsatser om lönsamheten i de individuella dotterbolagen. Härför erfordras ett målmedvetet merarbete som ofta eftersättes eller utföres undermåligt.

Koncernbolagens starka organisatoriska sammanbindning (”inre sammanhang”) skapar ett starkt beroende och redovisningsgemenskap, speciellt i Modell I-koncernen. Likväl anser jag att man ej kan ge avkall på primärkravet, inledningsvis anfört. Varje bolags bokföring måste utgöra ett principiellt slutet redovisningssystem, slutet bokföringssystem, med t ex avräkningskonton för övriga koncernbolag. Att varje sådant slutet och självständigt bokföringssystem utgör delar av en större gemenskap (koncernen och koncernredovisningen) får ej förleda till principiella övertramp, såsom att debitera i en bokföring (hos ett bolag) och kreditera hos ett annat bolag. Det är ofta svårt nog att få en fullständig avstämning av redovisningskontona mellan koncernbolagen. Överger man det principiella kravet och börjar ta ”genvägar” är man ute på mycket farliga vägar. Man tappar rätt snart överblicken över varje enskilt bolags redovisning och därmed kontrollen över det hela. Därmed riskerar man att räkenskaperna frånkännas vitsord, t ex. vid taxeringen eller i konkursfall. Detta kan medföra mycket grava anklagelser för att ej ha iakttagit lagens krav och för att ej ha följt vedertagna bokföringsgrunder och god redovisningssed.

Modell null (Modell 0)

Det är icke helt ovanligt, att ett koncernbolag ibland – för speciella ändamål, t ex marknadsföring av en eller flera speciella produkter eller tjänster, produktutveckling, försäljning på speciella kundkretsar eller distrikt och dylikt – önskar göra detta under en speciell beteckning eller en avvikande firma. Man har då hittills ibland löst detta genom att använda ett s k namnskyddsbolag, som icke har någon annan uppgift än att vara bärare av den valda firman. Alla i sammanhanget förekommande direkta affärshändelser bokföras därför direkt hos moderbolaget, understundom såsom en särskild avdelning, eller enbart såsom ett försäljningslittera eller dylikt. Någon som helst avsikt att helt eller delvis organisera, bedriva och administrera denna verksamhet separat i dotterbolaget föreligger i regel ej.

Denna typ av verksamhet ryms ej inom klassificeringen Modell D eller Modell I. Då det icke rör sig om koncernverksamhet i egentlig mening föreslås Modell null (av nullitet) som lämplig beteckning för att utmärka avståndstagandet från egentlig koncernverksamhet. Denna modell är för övrigt under avskrivning, då den nya aktiebolagslagen m fl lagar lägger hinder i vägen och den nya firma- och varumärkeslagstiftningen har skapat mera ändamålsenliga lösningar än via ett namnskyddsbolag.

Modell null berörs här med hänsyn till att verksamheten i bolagets namn överhuvudtaget ej inflyter i eller berör namnskyddsbolagets bokföring utan bokföringen sker direkt hos moderbolaget. Med hänsyn till det speciella syftet och konstruktionen kan man dock ej tala om gemensam bokföring. Konsekvent genomfört torde redovisning härav hos moderbolagets bokföring kunna accepteras.

Namnskyddsbolaget bör dock ej ha någon som helst annan egen verksamhet, ty då kan svåra gränsdragningar och komplikationer uppstå.

Sammanfattning

Av ovanstående synpunkter baserade på mina erfarenheter av koncernbolagens redovisningar framgår att en långtgående redovisningsgemenskap är en naturlig följd av koncernbildningen, men att därifrån ta steget över till en gemensam redovisning (gemensam bokföring) är uteslutet av principiella skäl, legala skäl och rent praktiska negativa konsekvenser, varav en del har antytts i BALANS problemanmälan.

Principen om ett slutet redovisningssystem (en egen bokföring) måste i det längsta upprätthållas i varje bokföringsskyldig (koncernbolag eller ej).

Jan Hellström, auktor revisor

För erfarna

Välkommen! Hos oss hittar du alla ekonomiska regelverk du behöver samlat på en enda digital plats. Fördjupa dig i allt från EU-rätt till självreglering, tidskrifter eller använd Rättserien där experter guidar dig till snabba svar.
  • Regler

    Här hittar du uppdaterat rättsligt material inom EU-rätt, svenska lagar och myndighetsföreskrifter. Du kan även hitta historik från 2008 och framåt.

  • Avancerad sök

    Filtrera dina sökningar och hitta rätt dokument snabbare. Vet du att det är en lag du söker efter kan du välja att visa bara de träffarna.

  • Markera & Anteckna

    Här kan du smidigt markera, anteckna och dela de avsnitt av texterna som är viktigast för dig och dina kollegor.

  • Rättserien

    Här kan du bekräfta dina kunskaper och enkelt hitta nya vägar till andra områden.

  • Jag vill veta mer

och oerfarna

Välkommen! Det kan vara svårt att hitta rätt ibland, så därför har vi samlat allt inom ekonomiska regler på ett och samma ställe. Navigera, sök eller använd Rättserien för att få svar på dina frågor.
  • Rättserien

    Här hittar du tydliga förklaringar till tusentals termer och information om var och hur du kan fördjupa dig. Till Rättserien

  • Navigering

    Allt relevant material hittar du samlat inom respektive ämnesområde.

  • Anteckna

    Skapa egna anteckningar för hur du ska gå till väga vid komplicerade regeltolkningar. Dela gärna med dig eller spara tips från dina kollegor!

  • Markera

    Använd överstrykningspennan och hitta tillbaka till det viktigaste nästa gång.

  • Jag vill veta mer

Sifferkollen

Belopp

Basbelopp
År 2020 2021 2022
Prisbasbelopp 47 300 47 600 48 300
Förhöjt pbb. 48 300 48 600 49 300
Inkomstbasbelopp 66 800 68 200  
Utdelning fåmansföretag
År 2019 2020 2021
Schablonbelopp 171 875 177 100 183 700

Räntesatser

Periodiseringsfond
År 2019 2020 2021
Räntesats 0,51 0,50 0,50
Referensränta
År 2016-07-01 2019-07-01 - 
Räntesats -0,5 0,0
Ränta på skattekontot
Period 2013-2016 2017 -
Intäkt 0,5625 0
Kostnad Låg 1,25 1,25
Kostnad Hög 16,25 16,25
Räntefördelning
Inkomstår 2019 2020 2021
Positiv 6,51 6,50 6,50
Negativ 1,51 1,50 1,50
Statslåneränta
År 2019 2020 2021
31 maj 0,05 -0,01 0,28
30 nov -0,09 -0,10  

Traktamenten

Bilresor
Inkomstår 2019 2020 2021
Egen bil 18,50 18,50 18,50
Förmånsbil, diesel 6,50 6,50 6,50
Förmånsbil, bensin 9,50 9,50 9,50
Kostförmån
År 2019 2020 2021
Frukost, lunch och middag 245 245 250
Lunch eller middag 98 98 100
Frukost 49 49 50
Skattefria gåvor
År 2019 2020 2021
Julgåva 450 450 500
Jubileumsgåva 1 350 1 350 1 500
Minnesgåva 15 000 15 000 15 000

Skattesatser

Bolagsskatt
År 2019 2020 2021
Skattesats 21,4% 21,4% 20,6%
Mervärdesskatt
År 2019 2020 2021
Normal 25 % 25 % 25 %
Livsmedel, krog m.m. 12 % 12 % 12 %
Persontransport, böcker m.m. 6 % 6 % 6 %
Arbetsgivaravgifter/egenaavgifter
Födda -1937 1938 - 1955 1956 - 1998
Arb. avgifter 0 % 10,21% 31,42%
Egenavgifter 0 % 10,21% 28,97%

 

Visa mer...