Balans nr 3 1977

Bokföringsnämndens arbete

BALANS har träffat kanslichefen för den nyinrättade bokföringsnämnden, Boris Carlsson, för att få några synpunkter på nämndens arbete. Intervjuare är redaktör Bodil Sjöö-Mårtenson och auktor revisor Ingvar Pramhäll.

Vem är Boris Carlsson?

Min dialekt avslöjar säkert att jag härstammar från Skåne. Jag kommer från näringslivet, där jag arbetat med administrativa och ekonomiska frågor. Närmast kommer jag från Astra där jag varit i tio år. Innan dess var jag nio år på Tetra Pak.

Vad var det som lockade Dig att ta jobbet i bokföringsnämnden?

Det var många faktorer. Ett skäl var att jag är intresserad av olika redovisningsfrågor och problem. Inom Astra arbetade jag bl a med att förbättra bolagets årsredovisning. Vi var med i ”elitserien” om den bästa årsredovisningen och blev svenska mästare 1975 för andra gången. Jag har i flera år haft kontakt med Industriförbundet i redovisningsfrågor. Jag tyckte, då jag blev tillfrågad, att det skulle vara stimulerande att vara en länk mellan lagstiftarens syn och näringslivets alla praktiska problem.

Hur är nämnden sammansatt?

Jag har en bild (se figur 1) som jag brukar använda då jag presenterar nämndens sammansättning. Nämnden består alltså av ordförande och nio andra ledamöter samt suppleanter för dessa. Av bilden framgår vilka organisationer som är företrädda i nämnden. Dessutom ingår Jan Bökmark som expert och slutligen jag själv. Nämnden är vald på tre år.

BOKFÖRINGSNÄMNDEN

Bo Jonas Sjönander (Ordf)

EXPERT Jan Bökmark

KANSLI Boris Carlsson

SIND Hans Fischerström

FAR Sune Carlsson (Vordf)

KK Paul Berger

FAR Hans Edenhammar

SRS Erik Danielsson

SI Åke Steineck

FONDBO Stig Algott

SI Nils Holmgren

SHIO Benny Norr

RSV Olle Roos

BANKFÖ Erik Henriksson

RSV Karl Erik Nord

RIKSDATA Ingemar Jonsson

LO Jan Erik Moreau

KÖPM Hans Wihlborg

LO Lennart Nyström

TCO Birgitta Isaksson Perez

TCO Kerstin Gustafsson

SIND = Statens Industriverk

SRS = Svenska Revisorsamfundet

SHIO = Sveriges Hantverks- och industriorganisation

RIKSDATA = Riksdataförbundet

KÖPM = Sveriges Köpmannaförbund

BANKFÖ = Svenska Bankföreningen

FONDBÖ = Fondbörsen

KK = Kommerskollegium

RSV = Riksskatteverket

SI = Sveriges Industriförbund

FAR = Föreningen Aukt Revisorer

Kan Du kort beskriva nämndens arbetsuppgifter?

Även på denna fråga kan jag hänvisa till det material jag använder vid presentation av nämndens arbete. Vi har utarbetat en fyrsidig broschyr som talar om vad vi sysslar med. Som ni ser har nämnden till uppgift att

  • med beaktande av att bokföringen skall bilda underlag för företagets egna bedömningar, för informationen till bl a kreditgivare och de anställda samt för den offentliga redovisningen lämna råd och anvisningar för hur bokföringsskyldigheten skall fullgöras i rörelser av olika slag och storlek

  • utarbeta rekommendationer beträffande företagens offentliga redovisning

  • lämna råd och anvisningar ifråga om datorbaserad redovisning

  • följa tillämpningen av utfärdade rekommendationer

  • uppmärksamma behoven av provningar av och normer för tekniska hjälpmedel på bokföringsområdet

  • följa och stödja olika organisationers insatser på bokförings- och redovisningsområdet.

Nämnden skall bl a lämna ”råd och anvisningar för hur bokföringsskyldigheten skall fullgöras i rörelser av olika slag och storlek”. Hur går detta rent praktiskt till?

Då jag började med det här jobbet kunde jag snabbt konstatera att det finns en mängd praktiska redovisningsproblem hos olika näringsidkare. Flera av frågeställningarna var kända för mig redan från mitt arbete i näringslivet, medan andra var föranledda av den nya bokföringslagen. Frågorna till kansliet och nämnden har varit många. Vi har haft upp till femtio telefonsamtal om dagen. Flera organisationer och företag har lämnat in skriftliga frågor till oss. Vid det här laget har vi fått mer än tusen frågor och begäran om information.

En del av frågorna kan vi besvara direkt från kansliet medan andra givetvis måste bearbetas här på kansliet eller av en arbetsgrupp inom nämnden. I inledningsskedet – vi startade faktiskt innan den officiella tidpunkten 1 juli 1976 – har vi haft fullt upp att svara på akuta problem. Nämnden sammanträder en eller två gånger i månaden. Hittills har nämnden tre anvisningar (de två första har publicerats i BALANS nr 10/1976). Den första anvisningen från nämnden berör frågan om grundbokföring av fordringar och skulder. Vi har i anvisningen försökt definiera begreppen ”ett mindre antal fakturor” samt ”ej avsevärda belopp” genom att knyta an till de begränsningsregler som används i bokföringslagen.

Ett förslag till anvisning behandlas på två eller flera sammanträden innan anvisningen är klar.

I fortsättningen kommer anvisningarna att utges i författningsform i Kommerskollegiets författningsserie (KFS). Rekvisition kan ske hos Liber Förlag.

Våra råd och rekommendationer i olika redovisningsfrågor samt svar på olika frågor som bedöms ha ett allmänt intresse kommer att publiceras i nämndens eget cirkulär ”God redovisningssed – råd och anvisningar från bokföringsnämnden”. Distributionen av dessa kommer i första hand att ske via branschorganisationerna.

Är anvisningarna obligatoriska för alla bokföringsskyldiga?

Svaret är ja. Anvisningarna är helt bindande. En jämförelse kan göras med RSVs anvisningar inom skatteområdet.

Blir det nämnden som i framtiden skapar god redovisningssed?

Jag vill poängtera att god redovisningspraxis skapas främst i näringslivet, nämnden kan sedan gärna bekräfta den praxis som finns om den bedöms vara ett uttryck för god redovisningssed. Jag tror att kansliet skall vara en liten organisation. Härigenom undviker man risken att vårt arbete blir byråkratiskt. Större frågor måste penetreras i arbetsgrupper, som kan bildas inom nämnden eller med hjälp av någon organisation, t ex FAR, som konsult.

FAR har ju givit ut flera rekommendationer i redovisningsfrågor. Jag tror det är viktigt att arbete av detta slag fortsätter i de olika organisationerna. Bokföringsnämnden kan på begäran bekräfta att t ex FARs rekommendationer är i överensstämmelse med god redovisningssed. Nämnden avser att i framtiden söka kontakt med olika organisationer för att starta en dialog i olika frågor.

Är det inte en risk att nämndens anvisningar och rekommendationer blir för generella om alla organisationerna i nämnden skall samlas runt ett gemensamt uttalande?

Frågeställningen är intressant. Jag tror dock att det är viktigare att komma ut med en lite vagt formulerad anvisning är att inte komma ut med någon alls. Man måste dessutom komma ihåg att våra anvisningar skall täcka näringsidkare, både stora och små, inom olika branscher vilket i sig kan innebära att en anvisning blir generellt formulerad. Nämnden har ju möjlighet att hela tiden flytta fram positionerna. Vidare kommer en utveckling att ske av redovisningspraxis vilket leder till krav på en successiv anpassning av nämndens anvisningar om god redovisningssed.

Jag tycker det är en styrka att ha med representanter från olika organisationer i nämnden. Härigenom får varje fråga en allsidig belysning samtidigt som nämndens uttalanden har en stark förankring. Den nya anvisningen om systemdokumentation och behandlingshistorik vid automatisk databehandling är ett exempel på det problem som er fråga gäller. Under arbetets gång hade vi bl a en ”hearing” där representanter från olika branscher och företag fick möjlighet att lämna synpunkter på ett förslag till anvisning. Den slutliga anvisningen har i flera avseenden påverkats av denna diskussion. Bl a framkom i detta konkreta fall behovet av att hålla sig på ett generellt plan. Anpassning till respektive bransch (t ex industri, banker, försäkringsbolag) får bli en senare fråga. Givetvis finns det möjlighet för en bransch att få ett specifikt uttalande från nämnden. Ett exempel härpå är fastighetsägarförbundet som till oss lämnat in en lång lista på frågor och förslag till svar på dessa. Vi arbetar nu med att ta fram anvisningar och rekommendationer för denna bransch.

Får nämnden förfrågningar att i ett konkret fall uttala sig om god redovisningssed följts?

Nej inte ännu. Vi befarar dock att man i samband med brott- och skattemål kommer att ställa sådana frågor till nämnden. En principfråga är då givetvis om vi skall svara på en fråga som är föremål för rättslig prövning. Jag tror att nämnden måste vara beredd att ge ett generellt svar om vilka regler som gäller beträffande redovisningen utan att ta ställning i det aktuella fallet.

Hur följer nämnden upp att anvisningarna följs?

Det har vi inte möjlighet att göra själva.

Här fyller ni revisorer en mycket viktig roll liksom kunnigt redovisningsfolk ute i företagen. Man kan därtill konstatera att det inte finns några direkta sanktioner i bokföringslagen om denna ej följs.

Vad håller ni på med just nu?

Förutom att besvara fastighetsägareförbundets frågor försöker vi systematiskt arbeta av de frågor som inkommit. Exempel på ämnen är definition av vad räkenskapsmaterial är, arkiveringsregler för räkenskapsmaterial (behöver man t ex arkivera arbetssedlar och materialsedlar i tio år?), redovisning av koncernbidrag. Beträffande den offentliga redovisningen finns en del nya bestämmelser som behöver belysas, t ex antalet anställda per arbetsställe, koncerninterna leveranser.

Redaktör Bodil Sjöö-Mårtenson och auktor revisor Ingvar Pramhäll

Sifferkollen

Belopp

Basbelopp
År 2019 2020 2021
Prisbasbelopp 46 500 47 300 47 600
Förhöjt pbb. 47 400 48 300 48 600
Inkomstbasbelopp 64 400 66 800 68 200
Utdelning fåmansföretag
År 2019 2020 2021
Schablonbelopp 171 875 177 100 183 700

Räntesatser

Periodiseringsfond
År 2019 2020 2021
Räntesats 0,51 0,50 0,50

 

Referensränta
År 2016-07-01 2019-07-01 - 
Räntesats -0,5 0,0
Ränta på skattekontot
Period 2013-2016 2017 -
Intäkt 0,5625 0
Kostnad Låg 1,25 1,25
Kostnad Hög 16,25 16,25
Räntefördelning
Inkomstår 2019 2020 2021
Positiv 6,51 6,50 6,50
Negativ 1,51 1,50 1,50
Statslåneränta
År 2018 2019 2020
31 maj 0,49 0,05 -0,01
30 nov 0,51 -0,09 -0,10

Traktamenten

Bilresor
Inkomstår 2019 2020 2021
Egen bil 18,50 18,50 18,50
Förmånsbil, diesel 6,50 6,50 6,50
Förmånsbil, bensin 9,50 9,50 9,50
Kostförmån
År 2019 2020 2021
Frukost, lunch och middag 245 245 250
Lunch eller middag 98 98 100
Frukost 49 49 50
Skattefria gåvor
År 2019 2020 2021
Julgåva 450 450 500
Jubileumsgåva 1 350 1 350 1 500
Minnesgåva 15 000 15 000 15 000

Skattesatser

Bolagsskatt
År 2019 2020 2021
Skattesats 21,4% 21,4% 20,6%
Mervärdesskatt
År 2019 2020 2021
Normal

25 %

25 % 25 %
Livsmedel, krog m.m. 12 % 12 % 12 %
Persontransport, böcker m.m. 6 % 6 % 6 %
Arbetsgivaravgifter/egenaavgifter
Födda -1937 1938 - 1954 1955 -
Arb. avgifter 0 % 10,21% 31,42%
Egenavgifter 0 % 10,21% 28,97%

 

Visa mer...