Balans nr 3 1977

Några synpunkter på redovisningen av vissa bidrag, lån och andra stödformer

Mot bakgrund av förekomsten av en mängd olika stödformer till näringslivet redogör auktor revisor Ulf Westlund i denna artikel för vilka olika metoder som kan tänkas för redovisningen av bidragen i resultat- och balansräkningarna.

Under de senaste åren har floran av olika stödformer till näringslivet ökat mycket snabbt. Åtskilligt finns skrivet om dessa stödformer vad beträffar ändamål, storlek, vem som kan komma i åtnjutande av stöd m m.

Vad gäller den redovisningsmässiga behandlingen synes däremot mycket litet vara skrivet.

1 OLIKA TYPER AV STÖDFORMER

Med hänsyn till i vilken form stöd utgår kan följande huvudtyper urskiljas:

  • Bidrag

  • Lån

  • Lånegaranti

  • Olika skattemässiga stödformer

Vissa typer av stöd hör inte renodlat till en viss huvudtyp av stödform utan utgör ett mellanting av flera. Exempel på sådant stöd är avskrivningslånen i vilka ingår både en låne- och en bidragsdel.

1.1 Exempel på olika stödformer

Bidrag

Regionalpolitiska:

  • Lokaliseringsbidrag (byggnad)

  • Norrlandsfonden (forsknings- och utvecklingsarbete)

  • Flyttningsbidrag

  • Sysselsättningsstöd

Arbetsmarknadspolitiska:

  • Särskilt lagerstöd (hel- och halvfabrikat av egen tillverkning)

  • Statsbidrag till nedläggningshotade företag

Forskning och utveckling:

  • Teknisk forskning och utveckling (Styrelsen för Teknisk Utveckling)

Särskilt investeringsbidrag

Lån

Regionalpolitiska:

  • Lokaliseringslån (maskiner)

  • Avskrivningslån (byggnader och maskiner)

  • Norrlandsfondens lån med villkorlig återbetalningsskyldighet (Produkt och metodutveckling)

  • Norrlandsfondens lån med viss ränte- och amorteringsfrihet (Industriell utbyggnad)

Forskning och utveckling (utveckling av nya produkter och processer):

  • Statens Utvecklingsfonds lån där återbetalningsskyldighet kan efterges.

Garantier

  • Strukturgarantier för lån med en löptid av högst 10 år (fusion)

  • Investeringsgarantier (Exportkreditnämnden)

Skattemässiga stödformer

  • Olika investeringsfonder

  • Särskilt investeringsavdrag (maskiner och övriga inventarier)

Eftersom alla typer av bidrag, lån, garantier och olika skattemässiga stödformer omöjligt kan behandlas i detta sammanhang har vissa i redovisningshänseende intressanta stödformer utvalts.

Investeringsfonder tas dock ej upp här enär den redovisningsmässiga behandlingen av dessa är klar.

2 SKATTEMÄSSIG BEHANDLING AV BIDRAG

Som bakgrund till efterföljande avsnitt redogörs här kortfattat först för den skattemässiga behandlingen av:

  1. Statsbidrag och avskrivningslån

  2. Bidrag från norrlandsfonden m m

2.1 Skattemässig behandling av statsbidrag enl anvisningar till KL 19 §. Gäller i tillämpliga delar även avskrivningslån

Den skattemässiga behandlingen av statsbidrag och avskrivningslån har numera reglerats. I huvuddrag gäller följande:

  1. Statsbidrag som använts för att bestrida kostnad som är på en gång avdragsgill vid taxeringen utgör skattepliktig intäkt.

  2. Har statsbidraget använts för att anskaffa tillgång, för vilken anskaffningskostnaden får avdragas genom årliga värdeminskningsavdrag, skall vid beräkning av värdeminskningsavdrag såsom anskaffningskostnad anses endast så stor del av kostnaden som icke täckts av bidraget (nettoanskaffningsvärde). Skattemässigt anses sålunda anskaffningsvärdet vara inköpspriset minus bidrag. Återbetalas sedermera statsbidrag som påverkat beräkningen av anskaffningskostnader, får tillgångens avskrivningsunderlag ökas med vad som återbetalats.

  3. Har statsbidraget använts för att skaffa lagertillgångar utgör bidraget skattepliktig intäkt, men skall å andra sidan den del av lagret för vilken anskaffningskostnaden täckts av bidraget icke medräknas vid lagervärderingen.

2.2 Skattemässig behandling bidrag från norrlandsfonden m.m. enl förordning nr 528 av år 1961

Huvuddragen i förordningen är följande:

  1. Förordningen äger tillämpning på medel, som utgår från norrlandsfonden eller malmfonden för forsknings- och utvecklingsarbete, antingen i form av bidrag eller lån för visst ändamål eller/och på grund av garanti för täckande av förlust på viss verksamhet (förlustgaranti).

  2. Medel, vilka utgår i form av bidrag för visst ändamål, skall icke utgöra skattepliktig inkomst för mottagaren.

  3. Utgifter, vilka bestridits med medel som erhållits i form av bidrag för visst ändamål, må icke vid taxeringen avdragas som driftskostnad. Har medlen använts för att anskaffa tillgång för stadigvarande bruk, skall vid beräkning av värdeminskningsavdrag såsom anskaffningskostnad för tillgången anses allenast så stor del av kostnaden, som icke täckts av nämnda medel (nettoanskaffningsvärde).

  4. Medel, vilka utgår på grund av förlustgaranti skall utgöra skattepliktig intäkt, dock icke till den del nämnda medel motsvarar utgifter i verksamheten, för vilka avdrag icke medgivas såsom för driftskostnad och vilka ej heller avser anskaffning av tillgång för stadigvarande bruk.

    Motsvarande tillämpning skall gälla om lån erhållits för visst ändamål och eftergift av återbetalningsskyldigheten medges.

  5. Har skattskyldig, vilken åtnjutit skattepliktig intäkt, enl punkt d ovan, i den med förlustgarantin avsedda verksamheten haft utgift för anskaffning av byggnad eller för ny-, till- eller ombyggnad i fastighet äger han tillgodoräkna sig utöver avdrag enligt avskrivningsplan, ett mot beloppet av den skattepliktiga intäkten svarande värdeminskningsavdrag.

Som framgår ovan är den stora principiella skillnaden i beskattningshänseende mellan statsbidrag och bidrag från norrlandsfonden hänförlig till det bidrag som används för att bestrida driftskostnad.

Statsbidrag som använts för att bestrida dylik kostnad, utgör skattepliktig intäkt och driftskostnaden avdragsgill kostnad.

Bidrag från norrlandsfonden utgör däremot icke skattepliktig intäkt och driftskostnaden i beskattningshänseende icke avdragsgill kostnad.

Beträffande tillgång för stadigvarande bruk gäller, både för statsbidrag och bidrag från norrlandsfonden, att vid beräkning av skattemässigt värdeminskningsavdrag såsom anskaffningskostnad skall anses endast så stor del av kostnaden som icke täckts av bidraget.

Bidrag till rörelseidkare från styrelsen för teknisk utveckling, för i rörelsen nedlagda avdragsgilla kostnader, anses enligt utslag från Kammarrätten i Göteborg (1976) vara skattepliktig intäkt. Detta oaktat anslaget under vissa förutsättningar kan vara förenat med återbetalningsskyldighet.

3 REDOVISNING AV BIDRAG

Vilka kostnader utom direkta kostnader som kan ingå i bidragsberättigat belopp är ej helt klarlagt. Nedan följer exempel på några sådana indirekta kostnader som torde kunna ingå (anvisningar från Naturvårdsverket):

Arbetsledning

Andel i projektadministration

Ritkontor

Förrådspålägg

Som framgår av exemplifieringen inledningsvis över olika typer av stödformer utgår bidrag för diverse olika ändamål nämligen:

  1. Ny till- eller ombyggnad av lokal eller annan anläggning nödvändig för industriell verksamhet (lokaliseringsbidrag).

  2. Anskaffning av maskiner och övriga inventarier (särskilt investeringsbidrag).

  3. Investeringar i lager (särskilt lagerstöd).

  4. Bidrag med syfte att minska en speciell kostnadsfördyring för bidragsföretaget (flyttningsbidrag, utbildningsstöd, sysselsättningsstöd m fl).

Bidragen utgår sålunda för att möjliggöra för bidragstagaren att:

  1. Anskaffa tillgångar vilka är föremål för avskrivning.

  2. Anskaffa tillgångar avsedda för omsättning eller förbrukning.

  3. Bestrida kostnader som är på en gång avdragsgilla.

Bidrag från Styrelsen för Teknisk Utveckling med villkorlig återbetalningsskyldighet behandlas separat längre fram.

3.1 Redovisning av bidrag för anskaffning av tillgångar vilka är föremål för avskrivning

Olika metoder kan tänkas för redovisning av bidragen i årsredovisningarnas resultat och balansräkningar.

  1. Bidraget redovisas varken i resultat eller balansräkning.

    Mottaget bidrag bokförs direkt mot anläggningstillgångar och redovisas sålunda ej i resultaträkningen. Företagets faktiska anskaffningskostnad anses vara inköpskostnaden minskad med bidraget (nettoanskaffningskostnad).

  2. Bidraget redovisas enbart såsom intäkt i resultaträkningen. Anläggningstillgångarnas värde i balansräkningen ej påverkat.

    Mottaget bidrag upptas som intäkt. Ingen motsvarande bokning sker på kostnadssidan. Anskaffningskostnadernas storlek påverkas i detta fall ej av det mottagna bidraget. Något förbud mot att redovisa mottaget bidrag på detta sätt torde ej finnas. Att ett bidrag mottaget för anskaffning av en viss anläggningstillgång hänförs till årets resultat utan att påverka värdet av anläggningstillgången torde dock knappast vara förenligt med god redovisningssed.

  3. Mottaget bidrag redovisas över resultaträkningen såsom intäkt och ett motsvarande belopp såsom kostnad – sambandet mellan bidrag och kostnad framgår klart i resultaträkningen. I balansräkningen avräknas bidraget mot anläggningstillgångarna som av- eller nedskrivning.

    Redovisas kostnaden som extra avskrivning får företagsledningen förutsättas ha ansett att bidragen skall inräknas i det belopp på vilket planenlig avskrivning skall beräknas (bruttoanskaffningsvärde). Redovisas bidraget i stället som extraordinär intäkt och avskrivningen som extraordinär kostnad utgår man vid den planenliga avskrivningen i stället från inköpskostnaden minskad med bidraget (nettoanskaffningsvärde).

    Som framgått ovan under avsnittet om den skattemässiga behandlingen av det statliga bidraget, skall vid beräkning av det skattemässiga värdeminskningsavdraget såsom anskaffningskostnad anses endast så stor del av kostnaden som icke täckts av bidraget (nettoanskaffningsvärde).

    I balansräkningen görs avskrivningen antingen direkt mot anläggningstillgången eller visas avskrivningsbeloppet som en korrektiv post på tillgångssidan.

Under förutsättning att bidraget är av väsentlig storlek torde den modell där bidraget i resultaträkningen öppet redovisas som en extraordinär intäkt och motsvarande belopp på kostnadssidan som extraordinär avskrivning vara att föredraga.

I balansräkningen bokförs bidraget lämpligen som en minskning av inköpskostnaden på tillgångssidan. Enligt denna modell är inköpskostnaden minskad med bidraget underlag för den planenliga avskrivningen.

3.1.1 Villkorliga bidrag som ansvarsförbindelse

Bidragen är ofta villkorliga. För lokaliseringsbidragen gäller bl a följande (§ 19 i Kungörelsen om statligt regionalpolitiskt stöd):

  1. Har bidragstagaren lämnat oriktig eller vilseledande uppgift kan bidraget åter krävas inom 10 år.

  2. Bidraget kan även återkrävas i bl a följande fall:

    1. Bidragstagaren avhänder sig den rörelse för vilken bidraget beviljats.

    2. Annan väsentlig ändring sker i äganderätten.

    3. Bidragstagaren använder sig utan den bidragsbeviljande myndighetens tillstånd av bidraget för annat ändamål än som avsetts.

Återkrav enligt punkt 2 får avse bidraget minskat med en femtedel för varje år som förflutit sedan rörelsen började drivas med stöd av bidraget.

För att upplysa om den återbetalningsskyldighet som kan uppstå inom fem år enligt punkt 2 ovan, är det lämpligt att inom linjen under rubriken Ansvarsförbindelser ange såsom villkorlig skuld till Arbetsmarknadsstyrelsen ett belopp motsvarande bidraget minskat med en femtedel för varje år som förflutit sedan rörelsen började drivas med stöd av bidraget.

Skulle någon av de förutsättningar inträffat som anges under 2 måste noggrant övervägas huruvida den del av bidraget som kan ifrågakomma för återbetalning skall skuldföras.

3.1.2 Några andra problem avseende redovisningen

Återbetalningsskyldighet inträder

Om återbetalningsskyldighet inträder och erhållet belopp helt eller delvis använts för nedskrivning torde det återbetalda beloppet kunna ses som en korrigering i efterhand av anskaffningspriset och icke en uppskrivning och därmed ingå i avskrivningsunderlaget.

Försiktighet måste dock iakttas vid en sådan korrigering. Har nämligen anläggningen varit i bruk ett antal år kan endast en del av återbetalningsbeloppet aktiveras. Utan bidrag hade ju årliga avskrivningar skett även på den bidragsberättigade delen av anläggningen.

Underlåtenhet att göra avskrivningar i räkenskaperna

Med hänsyn till vad ovan sagts bör årligen avskrivningar göras på anskaffningsvärde minus bidraget. Eftersom normalt anskaffningsvärde för en fastighet av denna typ på orten oftast torde vara just byggnadskostnaden minus bidraget är det nödvändigt att göra årliga värdeminskningsavdrag.

Värdering vid upprättande av likvidationsbalansräkning

I och för sig bör det icke föreligga någon skillnad mellan värderingen av en fastighet eller en annan maskin anskaffad med eller utan bidrag. Vägledande vid upprättandet av likvidationsbalansräkning bör vara det värde fastigheten eller maskinerna har för den fortsatta driften. I normalfallet torde värdet vara nettoanskaffningsvärdet minus erforderliga avskrivningar om detta är högre än försäljningsvärdet med avdrag för försäljningskostnaderna.

3.2 Redovisning av bidrag i form av lagerstöd

Inom FARs redovisningskommitté har frågan nyligen övervägts, varvid bl a följande synpunkter framkommit:

I och för sig är lagerstöd en extraordinär intäkt som emellertid får förutsättas kompenserad av extraordinära kostnader. Härav följer att intäkten i princip bör placeras på den nivå i resultaträkningen som drabbats av kostnaden.

Att rationellt fördela de med en lagerökning förenade kostnaderna mellan vissa kostnadsslag får normalt anses ogörligt.

Då det framstår som otillfredsställande att redovisa en uppdelning baserad på osäkra omdömen, torde redovisning på en enda plats vara nödvändig. Redovisning i eller i nära anslutning till rörelseresultatet framstår som det naturliga. Lagerstödets särskilda natur klargörs kanske bäst genom en särskild post placerad mellan ”rörelseresultat efter avskrivningar” och ”finansiella intäkter och kostnader”.

Att belasta resultaträkningen med ytterligare poster bidrar egentligen ej till att öka läsbarheten. Å andra sidan är det en värdefull upplysning om lagerstödsbelopp av väsentlig storlek redovisas i separat form. En alternativ väg är att låta lagerstödsbeloppet minska rörelsens kostnader. Om summan ej är oväsentlig i sammanhanget är det dock nödvändigt att kommentera rörelseresultatet i detta avseende.

Ovan har under avsnittet skattemässig behandling av statsbidrag angetts att bidraget utgör skattepliktig intäkt men skall å andra sidan den del av lagret för vilken anskaffningskostnaden täckts av bidraget icke medräknas vid värdesättningen av tillgångarna.

3.3 Redovisning av bidrag till kostnader som är på en gång avdragsgilla

Nedan behandlas redovisningen för två typer av bidrag vilka erhållits med syfte att minska en speciell kostnadsfördyring för bidragsföretaget.

  1. Flyttningsbidrag erhålls i samband med omlokalisering av en rörelse och bör redovisas som extraordinär intäkt och flyttningskostnaderna som extraordinär kostnad. Det torde vara en extraordinär händelse att ett företag omlokaliseras.

  2. Utbildningsstöd och sysselsättningsstöd är exempel på bidrag med syfte att minska speciella kostnadsfördyringar för bidragsföretaget. Bidragen bör därför i resultaträkningen redovisas bland övriga rörelseintäkter enligt schemat intaget i nya bokföringslagen. Om de är av betydande storlek bör särredovisning ske inom resultat.

4 BIDRAG FRÅN STYRELSEN FÖR TEKNISK UTVECKLING

Redovisning av bidrag med villkorlig återbetalningsskyldighet.

Styrelsen för Teknisk Utveckling (STU) lämnar bl a bidrag för olika utvecklingsprojekt. Under vissa förutsättningar kan bidragsmottagaren bli återbetalningsskyldig för det mottagna beloppet. Om projekt blir framgångsrikt och övergår i industriell produktion och marknadsföring äger STU besluta att bidraget helt eller delvis skall återbetalas.

Tidigare har nämnts att bidrag från STU enligt utslag i Kammarrätten 1976 är skattepliktig intäkt under förutsättning att bidragen använts för att bestrida i rörelsen nedlagda avdragsgilla kostnader.

Under utvecklingen av visst projekt bör från STU mottagna belopp upptagas som intäkt i resultaträkningen och häremot svarande utgifter för projektet kostnadsföras. Både intäkts- och kostnadsbeloppet bör särredovisas såsom extraordinär intäkt respektive kostnad.

I balansräkningen sker ingen bokning. Internt är det däremot helt nödvändigt att på projektet nedlagda kostnader redovisas.

Blir utvecklingen av projektet framgångsrikt och föranleder industriell produktion och marknadsföring, kan återbetalning av erhållna bidrag bli aktuell.

Sker återbetalning av bidragen i takt med exploateringen av projektet bör återförda bidrag kostnadsföras i takt med betalningarna.

Återbetalning av bidrag i form av engångsbelopp torde endast bli aktuell om exploateringsrätten till projektet avyttras.

Vid såväl successiv återbetalning av bidrag som vid återbetalning i form av engångsbelopp bör de återbetalda beloppen kostnadsföras i resultaträkningen som utvecklingskostnader och ingå i rörelsens kostnader.

Eftersom återbetalning av mottagna bidrag kan bli aktuell är det nödvändigt att det ackumulerade beloppet av möjlig återbetalning redovisas som villkorlig skuld till STU inom linjen under rubriken Ansvarsförbindelser.

5 REDOVISNING AV LÅN

Som framgått ovan gäller i tillämpliga delar samma skattemässiga regler för avskrivningslån som för statsbidrag.

5.1 Redovisning av avskrivningslån

Avskrivningslån utgår framför allt för

  1. Ny-, till- eller ombyggnad av lokal eller annan anläggning för industriell verksamhet och i någon mån för

  2. Anskaffning av maskiner och övriga inventarier.

I tidigare nämnda kungörelse om statligt regionalpolitiskt stöd sägs i § 20 om avskrivningslån:

Avskrivningslån är amorterings- och räntefritt och avskrives med en femtedel efter varje år som förflutit sedan verksamheten började drivas med stöd av lånet.

Låntagaren skall enligt nämnda kungörelse i sina räkenskaper årligen avskriva tillgångar, som anskaffats med stöd av lånet med belopp som motsvarar minst den årliga avskrivningen av lånet.

I resultaträkningen bör avskrivningen av lånet (den årliga bidragsdelen), om den utgör en i sammanhanget väsentlig post, redovisas som en separat intäktspost, extraordinär intäkt. Avskrivningen på maskiner och inventarier eller byggnad skall göras med samma belopp och lämpligen som extraordinär avskrivning.

Samtidigt redovisas planenliga avskrivningar. Underlag för dessa bör vara inköpskostnaden minskad med avskrivningslånet.

I balansräkningen bör lånet lämpligen redovisas som en långfristig skuld under egen rubrik med nästa års avskrivning bland kortfristiga skulder.

Avskrivningslånen är i likhet med lokaliseringsbidragen villkorade och kan under i stort sett samma förutsättningar som för dessa föranleda återbetalningsskyldighet. Föreligger förhållande motsvarande vad som ovan sagts om bidrag kan den del av lånet som icke redan avskrivits sägas upp till omedelbar betalning. Någon särskild markering i årsredovisningen av denna risk för omedelbar återbetalning synes icke nödvändig.

5.2 Redovisning av lån med villkorlig återbetalningsskyldighet

Statens Utvecklingsfond (STUFO) och Norrlandsfonden lämnar bl a lån för olika utvecklingsprojekt och med villkorlig återbetalningsskyldighet. Det innebär att om projektet är framgångsrikt och övergår i industriell produktion och marknadsföring blir lånet förenat med villkor, som gäller för den ordinarie kreditgivningen. Om projektet misslyckas kan lånen under vissa betingelser avskrivas. Under utvecklingstiden är lånet ränte- och amorteringsfritt.

Så länge utvecklingen av projektet pågår och detta bedöms bli framgångsrikt föreligger återbetalningsskyldighet och mottaget belopp upptages följaktligen i balansräkningen såsom låneskuld.

På tillgångssidan torde det för många låntagare bli nödvändigt att aktivera utvecklingskostnaderna inklusive eventuell ränta.

En förutsättning härför är dock att företagets ledning bedömer utvecklingsmöjligheterna för projektet positivt och det troliga resultatet så lönsamt vid en framtida exploatering att täckning för avskrivning av de aktiverade projektkostnaderna erhålles under den beräknade exploateringstiden.

Beaktas bör vidare i detta sammanhang bestämmelserna i bokföringslagen 17 § andra stycket:

”Sådan tillgång (aktiverade utvecklingskostnader) skall årligen avskrivas med skäligt belopp, dock minst en femtedel, om ej på grund av särskilda omständigheter avskrivning med en mindre del får anses överensstämma med god redovisningssed”.

I kungörelsen om Statens Utvecklingsfond sägs i 7 §:

”Styrelsen för Utvecklingsfonden får helt eller delvis efterge långivarens rätt om det är uppenbart att förutsättningar saknas för att resultatet av projektet för vilket lån beviljats ej kan utnyttjas lönsamt.

Enligt kungörelsen har styrelsen för fonden en rätt men ingen skyldighet att helt eller delvis efterge lånet när vissa förutsättningar föreligger. Låntagaren måste därför intill dess beslut (från fonden) om låneeftergift föreligger uppta lånet såsom skuld.”

Inom linjen till balansräkningen, i notform eller på annat lämpligt sätt anges att lånet från fonden inklusive ränteskulden under vissa förutsättningar kan efterges.

Läsaren av årsredovisningen får härigenom en upplysning om att bolagets ställning måhända är starkare än vad som framgår av själva balansräkningen.

5.3 Redovisning av lokaliseringslån

Lokaliseringslån utgår för:

  1. Ny-, till- eller ombyggnad av lokal eller annan anläggning för industriell verksamhet.

  2. Anskaffning av maskiner och övriga inventarier.

Dessa lån löper ofta på 10 år med ränte- och amorteringsfrihet under viss tid (maximalt 3 år). Lånen skall alltså redovisas på samma sätt som andra långfristiga lån i balansräkningen.

I resultaträkningen torde normalt ej räntefriheten komma fram som en intäkt. Att räntefrihet förekommer bör dock redovisas i årsredovisningen på ett eller annat sätt. Räntefriheten är ett bidrag företaget erhåller för täckning av inkörningskostnader. De senare är synnerligen svåra att beräkna och torde ej komma fram i resultaträkningen, men detta utgör ej något hinder att effekten av räntefrihet för lokaliseringslån anges.

6 LÅNEGARANTI

Denna stödform torde ej medföra några speciella problem. Är beloppen betydande kan det vara väsentligt att separatredovisa lånet för att visa att det ej intar en prioriterad ställning vid bolagets eventuella konkurs.

Ulf Westlund, auktor revisor

För erfarna

Välkommen! Hos oss hittar du alla ekonomiska regelverk du behöver samlat på en enda digital plats. Fördjupa dig i allt från EU-rätt till självreglering, tidskrifter eller använd Rättserien där experter guidar dig till snabba svar.
  • Regler

    Här hittar du uppdaterat rättsligt material inom EU-rätt, svenska lagar och myndighetsföreskrifter. Du kan även hitta historik från 2008 och framåt.

  • Avancerad sök

    Filtrera dina sökningar och hitta rätt dokument snabbare. Vet du att det är en lag du söker efter kan du välja att visa bara de träffarna.

  • Markera & Anteckna

    Här kan du smidigt markera, anteckna och dela de avsnitt av texterna som är viktigast för dig och dina kollegor.

  • Rättserien

    Här kan du bekräfta dina kunskaper och enkelt hitta nya vägar till andra områden.

  • Jag vill veta mer

och oerfarna

Välkommen! Det kan vara svårt att hitta rätt ibland, så därför har vi samlat allt inom ekonomiska regler på ett och samma ställe. Navigera, sök eller använd Rättserien för att få svar på dina frågor.
  • Rättserien

    Här hittar du tydliga förklaringar till tusentals termer och information om var och hur du kan fördjupa dig. Till Rättserien

  • Navigering

    Allt relevant material hittar du samlat inom respektive ämnesområde.

  • Anteckna

    Skapa egna anteckningar för hur du ska gå till väga vid komplicerade regeltolkningar. Dela gärna med dig eller spara tips från dina kollegor!

  • Markera

    Använd överstrykningspennan och hitta tillbaka till det viktigaste nästa gång.

  • Jag vill veta mer

Sifferkollen

Belopp

Basbelopp
År 2020 2021 2022
Prisbasbelopp 47 300 47 600 48 300
Förhöjt pbb. 48 300 48 600 49 300
Inkomstbasbelopp 66 800 68 200 71 000
Utdelning fåmansföretag
År 2019 2020 2021
Schablonbelopp 171 875 177 100 183 700

Räntesatser

Periodiseringsfond
År 2019 2020 2021
Räntesats 0,51 0,50 0,50
Referensränta
År 2016-07-01 2019-07-01 - 
Räntesats -0,5 0,0
Ränta på skattekontot
Period 2013-2016 2017 -
Intäkt 0,5625 0
Kostnad Låg 1,25 1,25
Kostnad Hög 16,25 16,25
Räntefördelning
Inkomstår 2019 2020 2021
Positiv 6,51 6,50 6,50
Negativ 1,51 1,50 1,50
Statslåneränta
År 2019 2020 2021
31 maj 0,05 -0,01 0,28
30 nov -0,09 -0,10  

Traktamenten

Bilresor
Inkomstår 2019 2020 2021
Egen bil 18,50 18,50 18,50
Förmånsbil, diesel 6,50 6,50 6,50
Förmånsbil, bensin 9,50 9,50 9,50
Kostförmån
År 2019 2020 2021
Frukost, lunch och middag 245 245 250
Lunch eller middag 98 98 100
Frukost 49 49 50
Skattefria gåvor
År 2019 2020 2021
Julgåva 450 450 500
Jubileumsgåva 1 350 1 350 1 500
Minnesgåva 15 000 15 000 15 000

Skattesatser

Bolagsskatt
År 2019 2020 2021
Skattesats 21,4% 21,4% 20,6%
Mervärdesskatt
År 2019 2020 2021
Normal 25 % 25 % 25 %
Livsmedel, krog m.m. 12 % 12 % 12 %
Persontransport, böcker m.m. 6 % 6 % 6 %
Arbetsgivaravgifter/egenaavgifter
Födda -1937 1938 - 1955 1956 - 1998
Arb. avgifter 0 % 10,21% 31,42%
Egenavgifter 0 % 10,21% 28,97%

 

Visa mer...