Balans nr 3 1977

Regler för god revisorssed

Nedanstående Regler för god revisorssed har fastställts av FARs föreningsstämma. FAR-ledamöterna skall enligt FARs stadgar följa dessa regler och också tillse att de följs av de medarbetare, som omfattas av ledamotens revisionsansvar.

INLEDNING

I samhället finns behov av en kår av oberoende revisorer som åtnjuter förtroende hos alla med intresse av god revision samt sund rådgivning och rapportering inom områdena för revisorernas yrkesutövning. Detta förtroende sammanhänger med kårens allmänna anseende och förmåga att uppfylla rättmätiga förväntningar. Den enskilde ledamotens och hela yrkeskårens intressen sammanfaller, och varje ledamot måste medverka i strävan att skapa och vidmakthålla förtroendet.

De krav som rimligen kan ställas på ledamöterna har sammanfattats i efterföljande regler för god revisorssed, vilka ledamot har att följa enligt FARs stadgar. Ledamot skall också tillse att reglerna följs av medarbetare, som omfattas av hans revisionsansvar, och i den utsträckning som rimligen kan begränsas, exempelvis genom instruktioner eller avtal, medverka till att de följs av anställda vid hans byrå. Vid bedömning av avvikelse från reglerna skall beaktas endast sådana fakta och förhållanden som var kända vid tiden för avvikelsen.

Regelsamlingen utgör en redogörelse för och utveckling av de lagbestämmelser och föreskrifter (exempelvis förordningen, SFS 1973:221, om auktorisation och godkännande av revisorer samt Kommerskollegiets revisorskungörelse) som reglerar de auktoriserade revisorernas verksamhet.

Reglerna, som är uppdelade i huvudregler och anvisningar, motsvarar dem som rekommenderats för de till Union Européenne des Experts Comptables Economiques et Financiers (UEC) anslutna revisorsorganisationerna, däribland FAR. Varje organisation kan komplettera dessa regler med de detaljer och preciseringar som kan befinnas önskvärda. Anvisningarna innehåller sådana kompletteringar.

Regelsamlingen kan givetvis inte lämna svar på alla de frågor som kan uppkomma i olika situationer under yrkesutövningen. I sådana frågor som inte med säkerhet kan bedömas med hjälp av regelsamlingen, har FARs styrelse rätt att lämna tolkningar. Sådana tolkningar meddelas samtliga ledamöter.

Ledamot som blir föremål för kritik har rätt att få sitt handlingssätt prövat av styrelsen.

Ifrågasatt avvikelse från föreskrifterna i denna regelsamling utredes genom styrelsens försorg. Ledamot som befinnes ha avvikit från sådan föreskrift eller av styrelsen meddelad tolkning har skyldighet att på anmodan av styrelsen förklara avvikelsen. Styrelsen beslutar i enlighet med FARs stadgar om disciplinära åtgärder gentemot ledamot som befunnits skyldig till överträdelse av bestämmelserna i regelsamlingen.

De här följande reglerna har den 21 februari 1977 fastställts av föreningsstämman, som det tillkommer att besluta om ändringar i dem. Det åligger styrelsen att fortlöpande se över reglerna samt att enligt 10 § FARs stadgar för behandling av föreningsstämma framlägga förslag till sådana ändringar som anses önskvärda.

DEFINITIONER

Följande definitioner gäller för terminologin i regelsamlingen.

Ledamot

Ledamot i FAR.

Byrå

Av ledamot personligen ägd revisionsfirma eller i 11 § revisorskungörelsen omnämnt bolag, i vilket ledamot är delägare, aktieägare eller anställd.

Klient

Den som anlitar ledamot, dennes byrå eller person som står under ledamots överinseende.

Företag

Person, företag, organisation eller myndighet, som är föremål för uppdrag.

Redovisningshandling

Förvaltningsberättelser, balans- och resultaträkningar med tillhörande noter och kommentarer samt andra ekonomiska redovisningar även om de icke bygger på fullständig bokföring.

Regel 1 – Yrkesmässigt uppträdande

Ledamot skall alltid visa sig värd det förtroende som yrket kräver. Han skall vid fullgörandet av sina yrkesuppgifter samvetsgrant iakttaga god revisorssed.

Anvisningar:

God revisorssed innebär att ledamot även inom andra områden än dem som behandlas i efterföljande regler skall uppträda på sådant sätt att han icke vanhedrar sig själv och sin yrkeskår. Såsom inledningsvis framhållits är det otänkbart att specificera alla de krav i olika avseenden som konstituerar god revisorssed. Här skall blott anföras ett fåtal tillämpningsföreskrifter.

Ledamot skall avhålla sig från uppförande och uppträdande som kan inverka menligt på förtroendet för yrkeskåren.

Yrkesverksamheten skall bedrivas i ordnade former och med en god redovisning och dokumentation av arbeten utförda för klienter.

Ledamot skall eftersträva ordnade ekonomiska förhållanden och iakttaga största försiktighet ifråga om borgensåtaganden.

Regel 2 – Oberoende

Ledamot skall utöva sitt yrke med självständighet och objektivitet. Han måste därför vid ett uppdrag alltid vara oberoende i sina ställningstaganden. Brister dessa förutsättningar, skall han avböja respektive avsäga sig uppdraget. Detta gäller likaledes då omständigheterna är sådana att de kan ge anledning till befogat tvivel om ledamotens oberoende.

Anvisningar:

Ledamot får icke göra yrkesmässiga uttalanden om han eller hans byrå enligt gällande bestämmelser är jäviga eller eljest står i sådant förhållande till klienten att detta kan antagas påverka hans bedömningar.

Här nedan återges ett antal situationer, där utomstående kan antagas ifrågasätta ledamots oberoende.

Beroendeförhållande skall exempelvis anses föreligga, om ledamoten eller dennes byrå under tid då uppdragsförhållande till klient råder:

  1. innehar eller avtalat att förvärva något som helst direkt eller i något hänseende väsentligt indirekt intresse i företaget.

  2. innehar ekonomiska engagemang tillsammans med företaget, hos detta anställd person, styrelseledamot eller huvudaktieägare i företaget, och engagemanget är väsentligt i förhållande till ledamotens eller hans byrås förmögenhet.

  3. gått i borgen för klient eller hos denne anställd person.

  4. innehar lån till eller från företaget, hos detta anställd person, styrelseledamot eller huvudaktieägare i företaget. Häri innefattas icke följande lån, som erhållits på normala villkor från låneinstitut, om detta enligt lag äger rätt att utlåna till revisor:

    1. lån upptagna av ledamot eller dennes byrå, om de är oväsentliga i förhållande till låntagarens förmögenhet.

    2. lån mot säkerhet av fastighetsinteckningar.

    3. övriga lån mot säkerhet, med undantag av lån mot säkerhet av borgen av ledamots byrå eller av pantförskrivning av andel eller aktier i denna.

  5. varit knuten till företaget i egenskap av styrelseledamot, anställd eller på annat sätt, som inneburit befogenheter av förvaltningskaraktär.

  6. befinner sig i sådant förhållande till person i företagets ledning, som enligt lag föranleder jäv, eller eljest står i en ställning av beroende till sådan person.

  7. medverkat vid företagets bokföring i en omfattning som icke står i överensstämmelse med innehållet i lag eller revisorskungörelsen. Även om medverkan överensstämmer med nyssnämnda stadgande, får detta ändå icke medföra begränsning av revisionens omfattning.

  8. mottagit sådan gåva som icke kan betraktas som normal minnes- eller hedersgåva.

  9. till övervägande del erhåller sina inkomster från klienten. Är ledamotens verksamhet nystartad, kan dock denna situation föreligga utan att beroende behöver förutsättas.

  10. erhåller subventioner direkt eller indirekt från kreditgivare till eller annan intressent i företaget, som är föremål för revision.

Regel 3 – Oförenlig verksamhet

Ledamot får icke ägna sig åt sådan annan verksamhet som är oförenlig med hans yrkesplikter som fristående revisor.

Anvisningar:

Ledamot är oförhindrad att driva verksamhet som konsult inom områden där han eller hans byrå besitter kompetens, exempelvis beskattning, organisation, databehandling inom redovisningsområdet och liknande revisorsyrket närstående områden, under förutsättning att han därvid efterkommer föreningens stadgar och dessa regler för god revisorssed.

Verksamhet eller uppdrag inom andra områden än nu sagts kan understundom vara förenliga med revisorsyrket under förutsättning att allmänhetens tilltro till ledamotens objektivitet icke därigenom rubbas. Ledamot får sålunda exempelvis:

inneha anställning som lärare vid statliga, kommunala eller andra allmänt erkända undervisningsanstalter, om han samtidigt utövar revisorsyrket i betydande omfattning,

förvalta egna förmögenhetsobjekt utanför yrkesverksamheten, om förvaltningen icke innebär aktiv affärsverksamhet.

Regel 4 – Yrkesutövningen

Ledamot skall omsorgsfullt genomföra sina yrkesuppgifter, så att han får ett tillfredsställande underlag för sina bedömningar.

Han är skyldig att beakta god redovisnings- och revisionssed.

Om ledamot enligt gällande lag eller med uppdragsgivares medgivande anlitar av honom eller byrån anställd medarbetare, sker detta på hans egen ansvar. Han måste vara medveten om sitt eget ansvar även vid samarbete med andra revisorer.

Anvisningar:

Vid utförande av revisioner måste ledamot givetvis noggrant efterkomma gällande lagstiftning, bestämmelser i bolagsordningar och sådana föreskrifter som i speciella fall kan vara utfärdade av myndigheter eller andra. Om sistnämnda föreskrifter innehåller bestämmelser som begränsar granskningens effektivitet eller på annat sätt i väsentlig grad försvårar den, bör detta påpekas i en rapport över granskningen, på ett sådant sätt att innehållet i rapporten eller i den granskade handlingen icke blir vilseledande för utomstående läsare.

Ledamot skall dessutom beakta av föreningen utfärdade rekommendationer ifråga om god redovisnings- och revisionssed. Om det i redovisningshandling förekommer avvikelse från god redovisningssed, som är av sådan art att handlingen blir vilseledande, eller om god revisionssed av någon anledning, exempelvis bristande information, icke kunnat följas, måste detta påpekas i rapport till det organ som har att besluta om fastställelse av ekonomisk redovisning och/eller ansvarsfrihet. Skulle sådant organ ej finnas, skall rapporten avges till uppdragsgivaren.

Det är av särskild vikt att för ledamot bekant förhållande, som icke beaktats i av honom granskad redovisningshandling, vilken därigenom kan bli i väsentlig grad vilseledande, påpekas i sådan form att handlingen icke kan utnyttjas i obehörigt syfte.

Vad ovan sagts gäller i tillämpliga delar också utlåtanden i samband med värderingar mm.

I avgiven rapport skall anges vilka avgränsningar uppdraget haft.

Ledamot får icke tillåta att hans namn används i samband med prognoser och framtida transaktioner på sådant sätt att det ger anledning att antaga att han styrker sannolikheten hos framtidsbedömningen. Ledamot är emellertid oförhindrad att i övrigt inom ramen för sin kompetens medverka vid det tekniska upprättandet av prognoser och andra framtidsbedömningar. Vid sådan medverkan måste det förutsättas att framtidsbedömningarna kommer att användas av andra än klienten. Bedömningarna måste därför innehålla redogörelse för källmaterial som använts vid upprättandet, de viktigaste antagandena, omfattningen av ledamotens medverkan och ansvar.

Vid samarbete med annan ledamot kan granskningsarbetet inom ett uppdrag fördelas. Varje ledamot måste emellertid deltaga i bedömningen av resultatet av annan ledamots granskningsarbete. Vid samarbete med annan revisor ankommer det på ledamoten att bedöma vilka granskningsarbeten som lämpligen kan överlåtas på denne.

Beträffande jävsbestämmelserna i aktiebolagslagen och föreningslagen bör uppmärksammas att ledamot bör meddela styrelsen om medrevisor skulle vara jävig, då varje revisor är skyldig tillse att bestämmelserna i dessa lagar följs.

Ledamot som skall bedöma en tveksam åtgärd eller underlåtenhet bör till ledning för sitt handlande alltid överväga vilka befogade synpunkter som kan framkomma vid en efterföljande kritisk granskning. Han bör tydligt ange sitt ställningstagande.

Regel 5 – Tystnadsplikt

Ledamot får icke för utomstående röja sakförhållanden eller upplysningar, som han fått kännedom om under sitt arbete, såframt icke laglig upplysningsplikt föreligger eller uppdragsgivaren givit sitt tillstånd därtill. Han får ej heller till fördel för sig eller till skada eller gagn för annan utnyttja vetskapen om sådana sakförhållanden och upplysningar.

Anvisningar:

Offentlig myndighet (t ex domstol, åklagarmyndighet, polismyndighet eller taxeringsmyndighet) har enligt lag eller annan författning vissa möjligheter att tvinga en auktoriserad revisor att lämna upplysningar eller tillhandahålla handlingar, även om klienten inte vill ge sitt tillstånd därtill.

Enligt RB 36:5 första stycket, sådant detta lagrum lyder enligt lag den 26 juni 1975, som trätt i kraft den 1 januari 1976, får ej någon höras som vittne angående något, som han enligt lag eller annan författning är pliktig att hemlighålla, med mindre den, till vilkens förmån tystnadsplikten gäller, samtycker därtill. Lagbestämmelse om tystnadsplikt för revisor i aktiebolag finns i 10 kap 13 § 1975 års aktiebolagslag. För auktoriserade revisorer gäller bestämmelsen i 8 § förordningen om auktorisation och godkännande av revisorer. Under hänvisning till nu nämnda bestämmelser synes en auktoriserad revisor ha betydande möjligheter att hävda att han inte utan huvudmannens samtycke får höras som vittne angående något som omfattas av tystnadsplikten. Vidare är att observera stadgandet i RB 36:6, enligt vilket ett vittne kan vägra att som vittne avge utsaga, varigenom yrkeshemlighet skulle uppenbaras, om ej synnerlig anledning förekommer att vittnet höres därom. Jfr angående beslag RB 27:2 och angående editionsföreläggande RB 38:2 andra stycket.

Det är att rekommendera att ledamot, när fråga uppkommer om vittnesförhör med honom, om beslag eller om editionsföreläggande, och klienten inte vill samtycka, till rättens avgörande hänskjuter frågan om vilka skyldigheter som åvilar honom.

Gentemot taxeringsmyndigheterna är en revisor inte skyddad i motsvarande grad. Enligt 56 § 4 mom taxeringslagen får den som verkställer s k taxeringsrevision ta del av handlingar av betydelse för revisionen utan hinder av att den, hos vilken revisionen sker, har att iakttaga tystnad om deras innehåll, låt vara att skatterätten på framställning av den hos vilken revisionen sker kan besluta att viss handling skall undantas från revisionen; förutsättningen för bifall till sådan framställning är emellertid att synnerliga skäl föranleder därtill. Enligt bevissäkringslagen för skatte- och avgiftsprocessen den 27 november 1975, som trätt i kraft den 23 december samma år, får s k säkringsåtgärd (beslag, försegling och eftersökning) beslutas utan annan förutsättning än att risk föreligger för att ett bevismedel kommer att undanhållas eller förvanskas. Visserligen kan den som blir föremål för åtgärden göra skriftlig framställning hos länsskatterätten om undantagande av visst bevismedel från granskning, om han har tystnadsplikt beträffande innehållet i handlingen eller anser att innehållet på grund av särskilda omständigheter ej bör komma till annans kännedom, men sådan framställning får bifallas endast om synnerliga skäl föreligger.

Anteckningar som förs av ledamot i samband med uppdrag och kopior av handlingar som utgör dokumentation, är hans respektive hans byrås egendom och får inte utan laglig skyldighet utlämnas till annan. I händelse av beslag eller editionsföreläggande bör ledamot respektive hans byrå, då det är genomförbart, behålla kopior av sådana anteckningar och handlingar.

Regel 6 – Förhållandet till kolleger

Ledamot skall verka för goda relationer inom yrkeskåren.

Anvisningar:

Innan ledamot riktar kritik mot kollegas handlande eller underlåtenhet, måste han beakta de omständigheter som förelåg då kollegan gjorde sina överväganden. Kritik som riktas mot kollega, skall ha värdig form och bör underställas denne, innan den framförs.

Regel 7 – Publicitet och ackvisition

Ledamot får icke göra sitt namn och sina kvalifikationer kända hos allmänheten på ett sätt som kan misskreditera yrket.

Han får ej genom andra än i stadgarna medgivna reklamåtgärder eller genom direkt ackvisition söka värva uppdrag.

Anvisningar:

Grundläggande för revisorns yrkesutövning är en strävan efter objektivitet. Subjektivt färgad publicitet rörande den egna personen eller verksamheten motsvarar följaktligen ej god revisorssed.

Regel 8 – Arvodesdebitering

Arvode skall vara skäligt med hänsyn till de kunskaper och den erfarenhet som ledamoten kan utnyttja i sin yrkesverksamhet och med hänsyn till det enskilda uppdragets natur och omfattning.

Ledamot får icke överenskomma om arvode beräknat efter andra grunder än ovan sagts eller debitera arvode som görs beroende av resultatet av hans arbete.

Anvisningar:

Klienter är berättigade att på begäran få en approximativ uppgift om arvodet för ett visst uppdrag, så att arvodet på förhand kan bedömas. Om detta icke är möjligt, skall klienten på begäran hållas underrättad om nedlagda kostnader i den takt arbetet fortskrider.

Sifferkollen

Belopp

Basbelopp
År 2019 2020 2021
Prisbasbelopp 46 500 47 300 47 600
Förhöjt pbb. 47 400 48 300 48 600
Inkomstbasbelopp 64 400 66 800 68 200
Utdelning fåmansföretag
År 2018 2019 2020
Schablonbelopp 169 125 171 875 177 100

Räntesatser

Periodiseringsfond
År 2018 2019 2020
Räntesats 0,36 0,51 0,50

 

Referensränta
År 2016-07-01 2019-07-01 - 
Räntesats -0,5 0,0
Ränta på skattekontot
Period 2013-2016 2017 -
Intäkt 0,5625 0
Kostnad Låg 1,25 1,25
Kostnad Hög 16,25 16,25
Räntefördelning
Inkomstår 2018 2019 2020
Positiv 6,49 6,51 6,50
Negativ 1,50 1,51 1,50
Statslåneränta
År 2018 2019 2020
31 maj 0,49 0,05 -0,01
30 nov 0,51 -0,09  

Traktamenten

Bilresor
Inkomstår 2018 2019 2020
Egen bil 18,50 18,50 18,50
Förmånsbil, diesel 6,50 6,50 6,50
Förmånsbil, bensin 9,50 9,50 9,50
Kostförmån
År 2018 2019 2020
Frukost, lunch och middag 235 245 245
Lunch eller middag 94 98 98
Frukost 47 49 49
Skattefria gåvor
År 2018 2019 2020
Julgåva 450 450 450
Jubileumsgåva 1 350 1 350 1 350
Minnesgåva 15 000 15 000 15 000

Skattesatser

Bolagsskatt
År 2018 2019 2020
Skattesats 22% 21,4% 21,4%
Mervärdesskatt
År 2018 2019 2020
Normal

25 %

25 % 25 %
Livsmedel, krog m.m. 12 % 12 % 12 %
Persontransport, böcker m.m. 6 % 6 % 6 %
Arbetsgivaravgifter/egenaavgifter
Födda -1937 1938 - 1954 1955 -
Arb. avgifter 0 % 10,21% 31,42%
Egenavgifter 0 % 10,21% 28,97%

 

Visa mer...