Balans nr 5 1977

Revisorn som samhällsstöd

”Slutlig ansökan om statsbidrag till lagerökning” är benämningen på den blankett som utgivits av Arbetsmarknadsstyrelsen och vars uppgifter skall bestyrkas av auktoriserad eller godkänd revisor. Auktor revisor Ulf Gometz tar här upp frågan om revisorsintygens innebörd och framhåller vikten av att intygsformuleringarna uttrycker vad som efter rimlig granskning verkligen kan verifieras.

”A-stad 23 mars 1977

Ovanstående uppgifter bestyrkes.

xx

Auktoriserad/godkänd revisor”

Praktiskt taget samtliga auktoriserade och godkända revisorer torde under 1977 komma att konfronteras med blanketten ”Slutlig ansökan om statsbidrag till lagerökning” (lagerstöd). Enligt den i sammanhanget gällande författningen skall nämligen det sökande företaget ”förete resultat av lagerinventeringar och annan tillförlitlig utredning, som utvisar att lagret har ökat och att antalet sysselsatta i företaget inte har minskat och som bestyrkts av auktoriserad eller godkänd revisor” (SFS 1975:1276 § 4). På Arbetsmarknadsstyrelsens blankett som innehåller en lika kortfattad som ekonomiskt betydelsefull lager- och personalredovisning är revisorns intygande lakoniskt utformat som i ovanstående inledning:

”Ovanstående uppgifter bestyrkes”.

Bestyrka – vad är det?

Vad innebär i detta sammanhang ”bestyrka”? Den som söker något förtydligande i anslutning till blanketten letar förgäves. Den som söker i författningen likaså. Förarbetena ger ingen ledning. Den som ringer AMS får svaret att revisorn skall ”intyga att uppgifterna är riktiga” och det sistnämnda uttrycket stämmer väl med ordböckernas synonymer: bekräfta, intyga. Det måste finnas fler än jag, som måst förtränga den försiktighetsprincip som framlever i djupet av varje revisorssjäl då han/hon insett

att varje felräkning om 100 tkr innebär att antingen staten eller företaget bedrages på 20 tkr och samtidigt insett

att miljonbelopp i detta sammanhang är marginella då det gäller större företag.

Är det över huvud taget möjligt i fråga om större företag, t ex börsbolag, att med rimlig arbetsinsats på det villkorslösa sätt som blanketten anger bestyrka riktigheten av återanskaffningsvärden (från en tidpunkt) på hel- och halvfabrikatslagrens storlek vid 3 – 4 bokslutstillfällen jämte personalredovisning, på visst sätt specificerad för varje arbetsställe?

Växande flora av intyg

Som nämnts ovan synes frågan om revisorsintygets reella innebörd inte ha varit föremål för något särskilt intresse vare sig från lagstiftarens sida eller i annat sammanhang. Det kan mot den bakgrunden förefalla onödigt att över huvud taget ta upp frågan om intygens innebörd till diskussion; kanske innebär det att slå in redan öppna dörrar. Innan den bedömningen göres skulle jag emellertid vilja peka på några omständigheter:

I Lagerstödet är långt ifrån det enda fall där lagstiftare eller myndigheter kräver auktoriserad eller godkänd revisors intyg som en förutsättning för utgivande av stöd, bidrag eller näringstillstånd. Här må som exempel nämnas intyg i samband med exportstöd för teko- och glasindustrien, bidrag till miljövårdsinvesteringar, resebyrågarantier och trafiktillstånd för åkerier. Tendensen synes vara att antalet dylika fall ökar. Ibland föreskrivs intygandet i lag eller författning (t ex lagerstödet), ibland har den bidragsgivande myndigheten själv lämnat föreskriften (t ex Kommerskollegium ifråga om exportstöd).

2 I vissa fall är den uppgift som skall verifieras tämligen lättdefinierad (t ex miljövårdsinvesteringar), ofta är det fråga om svåra bedömningar (t ex trafikföretagens budget!). I fråga om lagerstödet är det bl a fråga om att fastställa ett ”återanskaffningsvärde”. Alla som sysslat med verkställande eller granskning av lagervärdering vet att ”återanskaffningsvärde” långt ifrån är något entydigt begrepp. Är det alltid fråga om viss nivå av en självkostnadskalkyl eller skall självkostnadsberäkningen ersättas av ett anskaffningsvärde utifrån om detta är lägre än självkostnaden? Vilka kostnader skall ingå i självkostnadskalkylen vid beräkning av återanskaffningsvärdet?

Frågorna är verkligen inte betydelselösa, vilket torde framgå av följande exempel ur praktiken:

Ett medelstort produktionsföretag har p g a besvärligheter i produktionen 1975 ett återanskaffningsvärde enligt självkostnadsmetoden å 500 kronor/enhet 31 december 1975 och 450 kronor/enhet 31 december 1976. Verkligt värde (i detta fall = återanskaffningsvärdet utifrån) 31 december 1975 var 400 kronor/enhet. Lagerökningen är volymmässigt sådan att den beloppsmässigt ligger i storleksordningen 10 Mkr. Valet mellan 400 kronor och 500 kronor per enhet innebär en skillnad ifråga om stödets storlek om ca 400 tkr (20 % x 20 Mkr).

Auktoriserad eller godkänd revisor

3 Bestyrkande av uppgifterna i ansökan om lagerstöd skall lämnas av auktoriserad eller godkänd revisor. Alla företag har som bekant inte auktoriserad eller godkänd revisor. Detta betyder att intyget i många fall måste lämnas av revisorer som inte har revisionsuppdrag för det ansökande företaget. Vad detta innebär ifråga om minskad grundkännedom om företagets förhållanden vet varje yrkesman.

Myndigheternas uppfattning

4 Det är i sammanhanget viktigt att veta vad de bidragsgivande myndigheterna har för uppfattning om revisorsintygens innebörd. En del kollegor har vid diskussion sagt sig utgå ifrån att ”myndigheterna måste inse att det är fråga om rimlighetsbedömningar och att uttalandet snarare innebär att anledning till anmärkningar inte föreligger än en garanti för att bidragskraven uppfyllts”. Jag ifrågasätter om detta inte är en alltför sangvinisk inställning. Min uppfattning grundar sig bl a på myndighetskontakterna vid behandlingen av ett exportstödsärende. Kommerskollegium föreskriver i sådana fall: ”För utbetalning krävs att företaget företer en specificerad redovisning över de totala kostnader som företaget haft för de angivna exportfrämjande åtgärderna. Kostnaderna skall ha verifierats av auktoriserad revisor”. Efter att ha gått igenom handlingarna i ärendet för en klient – en processteknisk industri – kontaktade jag den handläggande tjänstemannen hos myndigheten. Då det enligt min uppfattning i detta fall förekom en del svårbedömbara poster hade jag rått klienten att till ansökan foga kopior av verifikationerna. Därjämte ville jag övertyga mig om att myndigheten med ”verifiera” avsåg ett intygande av att utbetalningarna verkligen verkställts i enlighet med allegat. De besked jag fick var emellertid, dels att verifikationer inte borde insändas till myndigheten – avsikten, med revisorsintyget var just att myndigheten skulle slippa detta kontrollarbete som man inte hade resurser för – dels att revisorsintyget inte endast ansågs verifiera utbetalningarna utan förutsattes inbegripa att även alla andra förutsättningar för bidragets utgivande var uppfyllda. Handläggaren hade inledningsvis svårt att förstå att man inte i samtliga fall direkt av verifikationer kunde se att bidragskraven var uppfyllda. (Exportåtgärderna innefattade kostnader för produkter delvis tillverkade av företaget självt, delvis av andra företag varav en del var avsedda för att visas på mässor utomlands, andra för ren försäljning. Vidare förekom anpassning av tillverkningsprocesser för vissa exportmarknader etc.) Mitt intyg fick i detta liksom i flera liknande fall ungefärligen följande formulering: ”De uppgivna kostnaderna överensstämmer med av mig granskat underlag i form av utbetalningsallegat, materialrekvisitioner och tillverkningskalkyler. Av underlagen kan inte alltid direkt utläsas huruvida kostnaden i fråga är av exportfrämjande art. Vid min granskning har emellertid inte framkommit något som motsäger bolagets uppgifter härvidlag.”

Ett av Kommerskollegiums s k tillsynsärenden tangerar den här behandlade problematiken. Ärendet rörde revisionen av en skola. Vid Riksrevisionsverkets granskning hade man funnit att skolan p g a en bristfällig regeltillämpning oriktigt hade fått vissa statsbidrag. I samband därmed hade kritik riktats mot skolans (stiftelsens) revisorer då dessa bedömdes inte ha i tillräcklig utsträckning granskat förutsättningarna för de utbetalade statsbidragen. Kontrollen skulle ha gått ut på att bl a granska rekvisitionerna i förhållande till det fastställda antalet tjänster, rätt inplacering av lärare i lönegrader och löneklasser m m samt att rätta lönebelopp utbetalas med hänsyn till tjänstgöringsförhållanden etc. Revisorerna hade anfört att man hade haft uppfattningen att detaljkontroll av det slag som nämnts ankommit på statliga myndigheter och att anvisningar och information om regelsystemet och granskningens omfattning inte hade meddelats revisorerna. Kommerskollegium meddelade emellertid att det hade ankommit på revisorerna i skolan att göra sig väl förtrogna med de för uppdraget gällande förutsättningarna. ”Det förhållandet att de bestämmelser som reglerar revisionens omfattning i detta fall är svåröverskådliga och inte helt lättolkade för den som inte har omfattande erfarenhet från uppdrag av det slag varom här är fråga utgjorde snarast ytterligare skäl för revisorerna att exempelvis genom kontakter med expertis på området klargöra förutsättningarna för uppdraget”.

Företagsrevision i allmänhet

5 Då det gäller företagsrevisionen i allmänhet föreskrivs att denna skall utföras enligt god revisionssed. Stor möda nedlägges på att genom rekommendationer ge innehåll åt begreppet god revisionssed. Det utförda, ofta mycket omfattande revisionsarbetet utmynnar i ett konstaterande att revisionen utförts i enlighet med god revisionssed, varefter i regel balansräkningens fastställande, ansvarsfrihet för styrelsen och förslaget till resultatdisposition tillstyrkes. Så som jag uppfattat saken syftar denna uppläggning dels till att säkerställa att revisorn inte uttalar sig om mer än han har täckning för, dels att ge revisionsintressenterna ”varukännedom”, dvs en uppfattning om vad revisionsberättelsen innebär. Hur stämmer denna bakomliggande filosofi med de lakoniska ”bestyrkandena” och ”verifieringarna” av samhällsbidragsförutsättningarna? Hur stämmer intygsformuleringarna och det arbete som föregått dessa med principerna om väsentlighet och relativ risk?

Viktig samhällsuppgift

Vad ovan sagts får inte tolkas som en negativ inställning till de auktoriserade revisorernas medverkan då det gäller administreringen av samhällsstöd till näringslivet. Tvärtom: vi har en skyldighet att göra en insats på detta område, en insats som jag är övertygad om kommer att få en ökande betydelse. Insatsen kan också ses i ett betydligt större perspektiv, nämligen revisorerna som en oberoende instans för kontroll av de synnerligen väsentliga ekonomiska mellanhavandena samhälle/företag över huvud taget. Det bör också vara en källa till tillfredsställelse för oss att vårt anseende och förtroendet för oss uppenbarligen är så gott att man från många olika håll vill anlita oss som kontrollinstans. Det är emellertid enligt min mening lika viktigt att detta anseende inte äventyras genom att vi av bara farten – ”rutan i blanketten måste fyllas i” – förleds att skriva på intyg av stor ekonomisk betydelse utan att vi har full täckning för vad vi säger. Jag vill därför föreslå följande:

  • FAR och SRS (eller Kommerskollegium?) bör verka för att intygsformuleringarna – eller anvisningar till dessa – uttrycker vad som efter rimlig granskning verkligen kan verifieras. Detta torde bl a förutsätta att FAR och SRS för yttrande får lagförslag m m i vilka föreskrifter om revisorsattestering ingår.

  • En registrering av alla de fall där auktoriserade eller godkända revisorers intyg eller attestering utgör bidrags- eller tillståndsförutsättning e dyl bör göras genom revisorsorganisationerna eller Kommerskollegium och tillställas revisorerna. Som nämnts synes de avsedda fallen öka i antal och det är svårt för den enskilde att ha grepp på dem alla. Det gäller för övrigt inte endast myndighetsföreskrifter; även i andra sammanhang finns föreskrifter om revisorsuttalanden (jmfr exempelvis försäkringsbolagens regler för brandavbrottsförsäkring med premiereglering i efterhand).

  • I oklara fall; tveka inte att lämna för bedömningen erforderlig tilläggsinformation eller att omformulera intyget!

Ulf Gometz, auktor revisor

För erfarna

Välkommen! Hos oss hittar du alla ekonomiska regelverk du behöver samlat på en enda digital plats. Fördjupa dig i allt från EU-rätt till självreglering, tidskrifter eller använd Rättserien där experter guidar dig till snabba svar.
  • Regler

    Här hittar du uppdaterat rättsligt material inom EU-rätt, svenska lagar och myndighetsföreskrifter. Du kan även hitta historik från 2008 och framåt.

  • Avancerad sök

    Filtrera dina sökningar och hitta rätt dokument snabbare. Vet du att det är en lag du söker efter kan du välja att visa bara de träffarna.

  • Markera & Anteckna

    Här kan du smidigt markera, anteckna och dela de avsnitt av texterna som är viktigast för dig och dina kollegor.

  • Rättserien

    Här kan du bekräfta dina kunskaper och enkelt hitta nya vägar till andra områden.

  • Jag vill veta mer

och oerfarna

Välkommen! Det kan vara svårt att hitta rätt ibland, så därför har vi samlat allt inom ekonomiska regler på ett och samma ställe. Navigera, sök eller använd Rättserien för att få svar på dina frågor.
  • Rättserien

    Här hittar du tydliga förklaringar till tusentals termer och information om var och hur du kan fördjupa dig. Till Rättserien

  • Navigering

    Allt relevant material hittar du samlat inom respektive ämnesområde.

  • Anteckna

    Skapa egna anteckningar för hur du ska gå till väga vid komplicerade regeltolkningar. Dela gärna med dig eller spara tips från dina kollegor!

  • Markera

    Använd överstrykningspennan och hitta tillbaka till det viktigaste nästa gång.

  • Jag vill veta mer

Sifferkollen

Belopp

Basbelopp
År 2020 2021 2022
Prisbasbelopp 47 300 47 600 48 300
Förhöjt pbb. 48 300 48 600 49 300
Inkomstbasbelopp 66 800 68 200  
Utdelning fåmansföretag
År 2019 2020 2021
Schablonbelopp 171 875 177 100 183 700

Räntesatser

Periodiseringsfond
År 2019 2020 2021
Räntesats 0,51 0,50 0,50
Referensränta
År 2016-07-01 2019-07-01 - 
Räntesats -0,5 0,0
Ränta på skattekontot
Period 2013-2016 2017 -
Intäkt 0,5625 0
Kostnad Låg 1,25 1,25
Kostnad Hög 16,25 16,25
Räntefördelning
Inkomstår 2019 2020 2021
Positiv 6,51 6,50 6,50
Negativ 1,51 1,50 1,50
Statslåneränta
År 2019 2020 2021
31 maj 0,05 -0,01 0,28
30 nov -0,09 -0,10  

Traktamenten

Bilresor
Inkomstår 2019 2020 2021
Egen bil 18,50 18,50 18,50
Förmånsbil, diesel 6,50 6,50 6,50
Förmånsbil, bensin 9,50 9,50 9,50
Kostförmån
År 2019 2020 2021
Frukost, lunch och middag 245 245 250
Lunch eller middag 98 98 100
Frukost 49 49 50
Skattefria gåvor
År 2019 2020 2021
Julgåva 450 450 500
Jubileumsgåva 1 350 1 350 1 500
Minnesgåva 15 000 15 000 15 000

Skattesatser

Bolagsskatt
År 2019 2020 2021
Skattesats 21,4% 21,4% 20,6%
Mervärdesskatt
År 2019 2020 2021
Normal 25 % 25 % 25 %
Livsmedel, krog m.m. 12 % 12 % 12 %
Persontransport, böcker m.m. 6 % 6 % 6 %
Arbetsgivaravgifter/egenaavgifter
Födda -1937 1938 - 1955 1956 - 1998
Arb. avgifter 0 % 10,21% 31,42%
Egenavgifter 0 % 10,21% 28,97%

 

Visa mer...