Balans nr 5 1977

Orealiserade kursvinster vid uppgörande av koncernredovisning

Vid beräkning och behandling av orealiserade kursvinster vid uppgörande av koncernredovisning har FAR anvisat användande av monetary-nonmonetary-metoden. FARs rekommendationsförslag innebär att differens som uppkommer som kursförlust alltid skall beaktas medan kursvinst tas med först när den anses realiserad. Auktor revisor Per A Åkerström diskuterar i denna artikel frågan om när en kursvinst kan anses realiserad.

BAKGRUND

Syftet med koncernredovisningen skall vara att så långt möjligt redovisa koncernens ställning så som den skulle ha redovisats om den utgjort en juridisk enhet. Särskilda problem uppstår då ifråga om omräkning av utländska dotterbolags balans- och resultaträkningar och FAR har i ett förslag till rekommendation anvisat användandet av monetary-nonmonetary-metoden. Denna metod innebär i korthet att monetära tillgångar och skulder skall omräknas till kursen på balansdagen medan övriga tillgångar och skulder samt eget kapital omräknas till investeringskurs. I resultaträkningen omräknas alla monetära poster till genomsnittskurs under året och avskrivningar till respektive anläggningstillgångs investeringskurs. Genom att man använder olika kurser för omräkningen uppstår en differens mellan vinsten (= skillnaden mellan tillgångar å ena sidan och skulder och ingående eget kapital å andra sidan) enligt balansräkningen och vinsten enligt resultaträkningen. Differensen kan framkomma antingen som kursvinst eller som kursförlust. Enligt FASB nr 8 skall hela kursdifferensen påverka årsresultatet, oberoende av om den utgör vinst eller förlust och oberoende av om den är realiserad eller ej.

Enligt FARs förslag till rekommendation skall förlusten alltid tas med medan kursvinster skall tas med först det år de anses realiserade. Närmare anvisningar om när kursvinster skall anses realiserade saknas dock. Denna artikel avser att diskutera detta problemområde.

BERÄKNING OCH ANALYS AV KURSVINST/KURSFÖRLUST

Differensen mellan vinsten enligt balansräkningen och vinsten enligt resultaträkningen utgör summan av kursförändringen för saldot av de ingående monetära posterna och av ändringen av det monetära nettot under året gånger skillnaden mellan balansdagskursen och den i resultaträkningen använda genomsnittskursen. Vid analysen bör posterna uppdelas i kortfristiga och långfristiga varjämte särskild hänsyn bör tas till koncernmellanhavanden.

För att underlätta analysen har en av våra klienter tagit fram en utmärkt blankett som ställts till förfogande för denna artikel.

ANALYS OM OMRÄKNINGSDIFFERENSER

Div upplysningar: Belopp anges i utländsk valuta. I övriga kolumner avser beloppet tkr.

Div upplysningar: Belopp anges i utländsk valuta. I övriga kolumner avser beloppet tkr.

Företag

År

Valuta

Ing.balans x diff A

Förändring x diff. B

Åtgärder i bokslutet

Balansräkningens monetära poster

Ing.balans1

Kursvinst

Kursförlust

Förändring under året 1(ökning +) (minskning -)

Kursvinst

Kursförlust

Kursvinst = extraordinär intäkt

Kursförlust = extraordinär kostnad

Orealiserad kursvinst som avsättes i RR

Kursförluster som belastar årets resultat

Kortfristig nettofordr. KB

Kortfristig nettofordr. övr.

Kortfristig nettoskuld KB

Kortfristig nettoskuld övr.

Summa

Långfristig nettofordr. KB

Långfristig nettofordr. övr.

Långfristig nettoskuld KB

Långfristig nettoskuld övr.

Summa

Vid stigande kurser gäller:

Vid fallande kurser gäller:

Balansdagskurs föregående år

:

Tillgångsposter

Skulder

Tillgångsposter

Skulder

Balansdagskurs innevarande år

:

Differens A

:

I B – Kursvinst

I B – Kursförlust

I B – Kursförlust

I B – Kursvinst

Ökning – Kursvinst

Ökning – Kursvinst

Ökning – Kursförlust

Ökning – Kursvinst

Genomsnittskurs

:

Balansdagskurs innevarande år

:

Minskning – Kursvinst

Minskning – Kursvinst

Minskning – Kursvinst

Minskning – Kursförlust

Differens B

:

KORTFRISTIGA MONETÄRA TILLGÅNGAR OCH SKULDER

Frågan om när en eventuell kursvinst kan anses realiserad kan besvaras på två helt olika sätt beroende på vilken grundsyn man har på koncernredovisningens funktion.

  1. En kursvinst anses realiserad först när den tagits hem till moderlandet. Orealiserade kursvinster kan dock tas i anspråk för att täcka uppkommande kursförluster i samma bolag.

    Bakgrunden till denna distinktion är ett försiktighetsresonemang. Kursvinster skall icke få påverka koncernens disponibla medel förrän den dag de är disponibla i moderbolag. Mot detta resonemang vill jag invända, att i alla andra koncernredovisningssammanhang redovisas vinster för koncernen utan att de har överförts till moderbolaget och det synes inte finnas någon anledning att särbehandla just denna typ av vinster. Vidare medför systemet att under förlustår kommer upplösning av tidigare reserverade orealiserade vinstmedel att innebära ett förskönande av årsresultatet utan att saklig grund härför finnes.

    Metoden synes mig icke vara förenlig med det inledningsvis framförda syftet med koncernredovisningen.

  2. En kursvinst anses realiserad när de tillgångar och skulder som kursvinsten hänför sig till har avyttrats resp betalts, oavsett om detta inneburit några penningtransaktioner mellan värdlandet och moderlandet eller ej.

    Om detta resonemang följes återstår problemet att finna en lämplig metod att uppskatta tidpunkten för avyttring resp betalning och till detta får jag återkomma nedan.

    Fördelen med att knyta realisationsbegreppet till omsättning inom värdlandet är enligt min åsikt att man därigenom direkt anknyter till AL:s värderingsregler. I balansräkningen upptages tillgångar och skulder till den kurs till vilken koncernen har anskaffat tillgången resp ådragit sig skulden eller till balansdagskursen (= återanskaffningskostnaden) om denna är oförmånligare.

    Då det gäller att avgöra tidpunkten för när omsättningen av tillgångar och skulder skall anses ha ägt rum bör man enligt min uppfattning kunna anknyta till begreppen omsättningstillgång resp kortfristig skuld. Rent definitionsmässigt avser dessa begrepp poster med en förfallotid inom 12 månader och det vore därför logiskt att betrakta omsättningstillgångar och kortfristiga skulder såsom anskaffade under året till den i resultaträkningsomräkningen använda genomsnittskursen. Detta skulle innebära att den kursvinst eller kursförlust som framkommer som mellanskillnad mellan genomsnittskurs och balansdagskurs, applicerad på utgående balansen, betraktas som orealiserad och därför om det är kursvinst reserveras till påföljande år då den anses realiserad.

  3. Det har framkommit ett alternativt sätt att beräkna orealiserade kursvinster som tar mer hänsyn till den av svenska revisorer omhuldade försiktighetsprincipen. Detta alternativ innebär att som orealiserad kursvinst anses kursstegringen under året på ingående balanser justerad med vinst eller förlust på årets förändring av det monetära nettot. Man kan också uttrycka det så, att den kursvinst som framräknas för visst år anses realiserad om den bekräftas av kursvinst eller oförändrade kurser även påföljande år.

Förslag

Med utgångspunkt från ovanstående resonemang föreslår jag beträffande kortfristiga monetära tillgångar och skulder kursvinsten på utgående balansen framräknad som skillnaden mellan värdet enligt balansdagskursen och enligt genomsnittskursen anses som orealiserad, medan kursförändringen applicerad på ingående balansen anses som realiserad. I de fall en mer försiktig attityd anses erforderlig föreslår jag att kursvinsten på ingående balansen anses realiserad först om den bekräftas av påföljande års kursutveckling.

LÅNGFRISTIGA MONETÄRA TILLGÅNGAR OCH SKULDER

Enligt FASB nr 8 görs ingen skillnad mellan kursvinster på långfristiga och kortfristiga tillgångar/skulder. Såväl enligt försiktighetsprincipen som enligt ett logiskt resonemang synes det dock inte vara möjligt att i Sverige acceptera att kursvinster på långfristiga engagemang gottskrives koncernens resultat omedelbart, utan måste en bedömning göras av i vilken takt vinsterna kan anses vara realiserade. (Enligt det logiska resonemanget skulle samma förfaringssätt tillämpas beträffande kursförluster, men där har FAR i sitt förslag till rekommendation sagt att försiktighetsprincipen skall ta överhanden.)

I enstaka fall, där utvecklingen av de enskilda tillgångarna/skulderna lätt kan följas synes det lämpligt att knyta realisationstidpunkten till tidpunkten för avbetalningen på de enskilda lånen. För de flesta koncerner torde denna metod emellertid vara svårgenomförbar genom dels mångfalden av olika tillgångar/skulder hos dotterbolagen, dels svårigheterna för koncernekonomifunktionen att från dotterbolagen få underlag för erforderliga analyser. Det blir därför i regel nödvändigt med någon form av schablonregel och här följer ett förslag till en sådan, för enkelhetens skull baserat endast på förekomsten av långfristiga skulder, men naturligtvis tillämpning även på långfristiga fordringar.

Alla kursvinster under året, beräknade som summan av skillnaden mellan balansdagskurserna vid årets början och slut gånger skulden vid årets början och av skillnaden mellan årets genomsnittskurs och balansdagskursen vid årets slut gånger årets ändring i skulden överföres till ett reservkonto. Detta konto avräknas påföljande år med en andel som beräknas motsvara återstående löptid på dotterbolagets lån. Av försiktighetsskäl kan man då göra så, att om bolagets långfristiga upplåning normalt sker med löptiden på 10 år upplöses kursvinstreserven med 1/10 varje år. Eventuella kursförluster skall enligt FARs förslag tas omedelbart, och detta bör då i första hand ske genom avräkning mot från tidigare år kvarstående reserverade kursvinster enligt LIFO-metoden.

Ett enligt ovanstående modell tillämpat avräkningsförfarande kommer att innebära att kursvinstreserven beräknas i överkant och den bör därför stämmas av mot de kvarstående skulderna så att den inte blir orimligt stor. I så fall måste en extraordinär upplösning av reserven ske.

Redovisning

De under året framkomna kursvinsterna och kursförlusterna bör ingå i koncernens resultat före dispositioner varefter ändringen av reserven för orealiserade kursvinster redovisas som särskild post under bokslutsdispositioner. Själva reserven bör särredovisas under rubriken ”obeskattade reserver”.

Slutord

En uppretad ekonomichef har frågat mig om de av FAR och andra revisorsorganisationer (FASB m fl) förespråkade koncernredovisningsmetoderna, såväl i avseende å förvärvsvärdemetoden som valutaomräkningsmetoder, verkligen innebär några så väsentliga fördelar ifråga om aktieägarnas insyn i koncernens verkliga ställning eller ifråga om koncernledningens styrmöjligheter att de motiverar allt det extraarbete för koncernens ekonomifunktion som de innebär eller om hela diskussionen om koncernredovisningen endast syftar till att ge ”revisorer och andra teoretiker” möjlighet till ordrika utsvävningar i olika tidskrifter. Jag blev honom tyvärr svaret skyldig.

Per A Åkerström, auktor revisor

Sifferkollen

Belopp

Basbelopp
År 2019 2020 2021
Prisbasbelopp 46 500 47 300 47 600
Förhöjt pbb. 47 400 48 300 48 600
Inkomstbasbelopp 64 400 66 800 68 200
Utdelning fåmansföretag
År 2019 2020 2021
Schablonbelopp 171 875 177 100 183 700

Räntesatser

Periodiseringsfond
År 2019 2020 2021
Räntesats 0,51 0,50 0,50

 

Referensränta
År 2016-07-01 2019-07-01 - 
Räntesats -0,5 0,0
Ränta på skattekontot
Period 2013-2016 2017 -
Intäkt 0,5625 0
Kostnad Låg 1,25 1,25
Kostnad Hög 16,25 16,25
Räntefördelning
Inkomstår 2019 2020 2021
Positiv 6,51 6,50 6,50
Negativ 1,51 1,50 1,50
Statslåneränta
År 2018 2019 2020
31 maj 0,49 0,05 -0,01
30 nov 0,51 -0,09 -0,10

Traktamenten

Bilresor
Inkomstår 2019 2020 2021
Egen bil 18,50 18,50 18,50
Förmånsbil, diesel 6,50 6,50 6,50
Förmånsbil, bensin 9,50 9,50 9,50
Kostförmån
År 2019 2020 2021
Frukost, lunch och middag 245 245 250
Lunch eller middag 98 98 100
Frukost 49 49 50
Skattefria gåvor
År 2019 2020 2021
Julgåva 450 450 500
Jubileumsgåva 1 350 1 350 1 500
Minnesgåva 15 000 15 000 15 000

Skattesatser

Bolagsskatt
År 2019 2020 2021
Skattesats 21,4% 21,4% 20,6%
Mervärdesskatt
År 2019 2020 2021
Normal

25 %

25 % 25 %
Livsmedel, krog m.m. 12 % 12 % 12 %
Persontransport, böcker m.m. 6 % 6 % 6 %
Arbetsgivaravgifter/egenaavgifter
Födda -1937 1938 - 1954 1955 -
Arb. avgifter 0 % 10,21% 31,42%
Egenavgifter 0 % 10,21% 28,97%

 

Visa mer...