Balans nr 6 1977

Standardredovisningssystem i mindre och medelstora företag

Introduktion och användande av standardredovisningssystem i de mindre och medelstora företagen medför problem rörande personalens utbildning och erfarenhet, kalkylering av datakostnader samt utnyttjande av den information som produceras av systemet. Denna artikel är ett sammandrag av en uppsats av Gun Carlsson och Peter Fröman som lagts fram vid Handelshögskolan i Stockholm våren 1977.

Syftet med vår undersökning är att studera och beskriva problem vid introduktion och användande av ett standardredovisningssystem för mindre och medelstora företag.

Studien har avgränsats till att omfatta ett standardredovisningssystem, som är väl representerat på marknaden. Systemet marknadsförs till småföretagen via redovisningsbyråer. Undersökningen görs i ett tiotal företag, som är kunder hos tre redovisningsbyråer.

Litteraturen som tar upp det problemområde vi belyser, är knapphändig. För att fördjupa oss i problemställningen gjorde vi parallellt med studierna intervjuer med personer på redovisningsbyråer, som gav värdefulla aspekter på problemområdet. De största problemen för mindre och medelstora företag, som framkommit i litteraturen och vid diskussionerna med redovisningsbyråerna, har vi funnit ligga inom tre områden, som vi i uppsatsen tar upp under rubrikerna

  • utbildning och erfarenhet

  • lönsamhetsbedömning

  • informationsvärde

Den metod vi använt oss av vid undersökningen, är en muntlig intervju i diskussionsform, där vi har haft en i förväg uppgjord intervjuguide som diskussionsunderlag.

PROBLEMOMRÅDE

ADB har, sedan ett 20-tal år tillbaka, anpassats till användarna inom näringslivet. Den har blivit ett effektivt hjälpmedel vid rationalisering och effektivisering av olika rutiner. Det som framför allt väckt företagens intresse för datatekniken är t ex.

  • att företaget har haft en snabb expansion, varigenom de datamängder, som måste behandlas, ökat och de tidigare resurserna inte räckt till

  • att företaget behöver förbättra sina beslutsunderlag eller

  • att företaget behöver rationalisera en specifik rutin, t ex lagerhanteringen.

Redovisningens uppgifter är enligt Vagn-Madsen att ge underlag för

  • registrering

  • beräkning av överskott

  • kalkylering – prissättning

  • kontroll

  • alternativbedömning

  • budgets

Eftersom det råder ett visst samband mellan dessa uppgifter, är datatekniken en rationell och effektiv lösning för redovisningsfunktionen. Den företagsgrupp där datatekniken som hjälpmedel är mest utbredd, är företag med mer än 200 anställda. Företag med 50 – 200 anställda utnyttjar också ADB-tekniken i relativt stor utsträckning medan de mindre företagen, mindre än 50 anställda, ännu inte övergått till datorbaserade rutiner i någon större omfattning. Vi har valt att studera 2:a och 3:e gruppen, eftersom det i dessa tycks uppstå flest problem vid införandet av ADB.

Det finns olika lösningar av redovisningsproblemen med hjälp av ADB, mer eller mindre bra anpassade till företagsstorleken. De olika alternativen är

  • egen ADB-anläggning

  • del i ADB-anläggning

  • dataservicebyrå

  • dataterminaler

  • minidator

Med hänsyn till marknadsförhållandena valde vi ut tre representativa redovisningsbyråer. De har alla en nära anknytning till en revisionsbyrå och en separat ADB-avdelning.

Antalet företag som medverkat i undersökningen är ett tiotal, utvalda ur redovisningsbyråernas kundregister. Vi har ställt kravet på företagen vid urvalet att de skulle ha minst 20 anställda (med något undantag).

Studien omfattar endast företagens problem vid anskaffning och användning av standardsystem och kontakten med redovisningsbyråerna i detta sammanhang. Eventuell direktkontakt mellan företaget och systemkonstruktören bortses från i denna undersökning.

MARKNADEN

Detta avsnitt om marknaden för datorbaserade standardredovisningssystem har medtagits för att ge en bakgrund till undersökningen och en uppfattning om storleken av marknaden då det gäller antal företag och användare. Dessutom vill vi ge en bild av den aktuella marknadssituationen.

Systemkonstruktören

Det finns i dag ett tiotal leverantörer av datorbaserade standardredovisningssystem. Systemen har vissa skillnader och de vänder sig till olika segment på marknaden beroende på ambitionsnivå och det mål som tillverkaren har med att erbjuda sina tjänster. Då tänker vi närmast på om man vill sälja maskiner eller om man även vill sälja maskintjänster.

Den marknad för mindre och medelstora företag, som vi koncentrerat oss på, är dominerad av två stora företag som har likartade system och likartad marknadsföring. Med likartad marknadsföring menar vi att man marknadsför sina system via redovisningsbyråer. Man har alltså inte någon direktkontakt med de slutliga användarna.

Det finns i dag ca 1 200 redovisningsbyråer i landet. Utav dessa använder 800 ADB. 94 % av byråerna använder sig av servicebyråer. De återstående 6 % har egen dator.

70 000 företag redovisar genom 800 redovisningsbyråer med ADB-möjlighet som till 94 % går genom servicebyråer.

Totalt ca 205 000 företag

Totalt ca 1 200 redovisning byråer

Typ av ADB-redovisnings

70 000

800 med ADB

94 % genom servicebyrå

genom redovisningsbyråer

400 utan ADB

6 % genom egen dator

Varför servicebyrå?

Ett företag som ska lägga över sin redovisning på ADB har ett flertal olika alternativ att beakta. Bland de möjligheter företaget har finns

  • egen ADB-anläggning

  • del i ADB-anläggning

  • servicebyrå med standardsystem

  • terminalanslutning

  • minidatorer

De olika alternativen passar mer eller mindre bra för olika företagstyper. Avgörande betydelse för valet har

  • företagsstorleken (antalet anställda)

  • omsättningen (antalet transaktioner)

  • datakunskap

  • informationsbehov (beslutsunderlag)

  • expansionstakt

För mindre och medelstora företag med relativt få anställda, liten omsättning och ringa datakunskap, erbjuder servicebyråalternativet de attraktivaste möjligheterna. Fördelarna med detta alternativ är att

  • det minskar initialkostnaderna

  • det har låga utbildningskostnader för företaget

  • företaget inte behöver anskaffa större lokalutrymmen för datorn

  • företaget exakt vet vilka priser datakörningarna betingar

  • tiden att komma i gång med den nya tekniken är relativt kort, eftersom erfarenhet om standardsystemet finns hos dem som introducerar systemet på företaget

  • det finns möjligheter för företaget att successivt bygga ut ADB-användningen

  • företaget kan köpa externa konsulttjänster

  • företaget har möjlighet att skaffa sig förtrogenhet med tekniken på avstånd för att eventuellt senare utvidga sin ADB-verksamhet själva. Man slipper så att säga att betala för dyrköpt erfarenhet

  • personalbesparingar

Servicebyråalternativet har emellertid också nackdelar, av vilka de största är att

  • det är svårt att påverka prioritering av körningar på servicebyrån

  • frekventa körningar kan kräva längre genomloppstid i behandlingsgången än vid andra bearbetningsalternativ

Det finns alltså många företag som utnyttjar system som de inte själva kunnat utveckla och maskiner som de inte har förutsättningar att anskaffa. De köper samtidigt konsulttjänster, för att anpassa systemet till företaget. Men företaget kan inte köpa allt. Själva måste de

  • göra utvärderingar och bedöma om lösningen motsvarar företagets behov

  • klara av förberedelsearbetet, t ex utbildning av personalen, så att systemet snabbt anpassas till företagets rutiner

  • ta hand om och utnyttja de rapporter man får från ADB-rutinerna

  • följa upp och studera hur tillämpningen fungerar och arbeta på att vidareutveckla systemet

RESULTATREDOVISNING

För att få en uppfattning om företagens motiv till övergången till standardredovisningssystemet, redogör vi för några frågor som mötte företagen vid tidpunkten för inköpsbeslutet.

Målsättning

Företagen angav olika motiv varför man introducerade det datorbaserade standardredovisningssystemet. De flesta angav förenkling av rutinerna, personalbesparing och påverkan från redovisningsbyrån som de viktigaste orsakerna. Företagen hade ingen specifik målsättning eller kvantifierbart mål. De eftersträvade endast ett enkelt, snabbt och billigt system.

Hälften av företagen ställde inga speciella krav på systemet. Bland de önskemål företagen hade stod bl a lätthanterlighet och utländsk text i rapporterna högst på listan.

Nedan följer en lista över angivna orsaker till valet av ett standardiserat ADB-redovisningssystem:

Antal

förenkling av rutinerna

8

personalbesparing

4

påverkan från redovisningsbyrån

3

snabbare rapportering

2

större tillförlitlighet i redovisningsmaterialet

2

fler rapporter

1

anpassning till svenska lagbestämmelser

1

(bokförings- och aktiebolagslagen)

Andra alternativ

Majoriteten av företagen accepterade det nya redovisningssystemet utan större tanke på andra alternativ.

4

företag uppgav att de tänkte fortsätta manuellt med oförändrad arbetsstyrka

3

företag tänkte utöka sin personal

3

funderade på annan form av ADB-användning

Ingen kalkylerade på konkurrerande standardredovisningssystem. Detta beror på att företagens bankförbindelser, redovisningsbyråerna eller revisorn i företaget själva är knutna till systemet, och därmed rekommenderat majoriteten av företagen samma system.

Utbildning och erfarenhet

FÖRHÅLLANDEN FÖRE DATAINTRODUKTIONEN

Majoriteten av de tillfrågade företagen uppger att ingen anställd hade erfarenhet av eller utbildning för ADB-systemet. Man hade inte heller tillgång till experthjälp. I enstaka fall har den ansvarige för ekonomifunktionen på företaget haft kunskaper i ämnet.

FÖRHÅLLANDEN EFTER INTRODUKTIONEN

Företagen uppvisar ett annat mönster, sedan man börjat använda systemet. Sex av de tillfrågade företagen har gett sin personal eller delar av personalen någon form av orientering inom dataområdet. Detta har skett i varierande former. Svaren fördelar sig enligt följande:

3

externa kurser

2

med tidigare erfarenhet inom området

1

redovisningsbyrån utbildade

4

ingen utbildning

Inget av företagen uppgav att det hade en planlagd utbildningsstrategi för sin personal.

FÖRHÅLLANDEN UNDER DATAINTRODUKTIONEN

Samtliga företag fick information av redovisningsbyrån om de förändringar som införandet av standardredovisningssystemet skulle medföra. Ianspråktagen tid för ändamålet varierade från företag till företag, men i genomsnitt hjälpte redovisningsbyrån till en dag. I de flesta fall berördes inte hela personalen av informationen, utan oftast var det en person i ledande ställning inom ekonomifunktionen, som fick uppgifter om hur det nya systemet fungerar.

Lönsamhetsbedömning

Inget av de tillfrågade företagen kunde presentera en väl genomarbetad kalkyl, som underlag för sitt inköpsbeslut. 25 % av företagen hade gjort uppskattningar om vad dataövergången skulle kosta, där man jämfört tidsbesparingen och personalkostnaderna med den offert redovisningsbyrån presenterade. 75 % av företagen hade ingen uppfattning om vad införandet av standardredovisningssystemet skulle medföra för kostnader.

De företag som arbetat med kostnadsuppskattningar har också gjort överslag på vad andra alternativ skulle medföra för belastningar på verksamheten. De möjligheter, som företagen har beaktat, är att anställa fler, skaffa eget system, hyra in sig på annan anläggning eller införa minidator på företaget.

Alla företagen uppger att deras erfarenheter av kostnadsavvikelserna endast är positiva. Kostnaderna har omfördelats på så sätt att lönekostnaderna minskat samtidigt som datakostnaderna ökat. Företagen menar också att besparingen genom ADB kan uppdelas i två delar, nämligen dels tack vare att man fått bättre rutiner och dels tack vare personalbesparingar. Fördelningen av besparingarna mellan grupperna kunde företagen inte uppskatta.

Nedan följer en uppställning över företagens angivna besparingar:

Sparat 1/2–1 1/2tjänst

4

Lägre kostnader än kalkyl

1

Ej gjort några uppskattningar

5

Åtta av de tillfrågade företagen angav att kostnaderna för databehandlingen var specificerade på fakturorna från redovisningsbyrån. Därmed ansåg de sig själva vara väl medvetna om de kostnader som systemet åsamkar företaget. Inget av företagen visste vilken påläggsprocent redovisningsbyrån använder. Sålunda känner företagen inte till de rena databehandlingskostnaderna, och de kostnader som tjänsterna från redovisningsbyrån betingar.

Vi frågade några företag huruvida de garderat sig mot de kostnader och det besvär en eventuell förlust av redovisningsmaterialet hos servicebyrån skulle medföra för företaget. Ingen hade över huvud taget beaktat risken och därmed inte heller tagit någon försäkring mot förlusten.

Informationsvärde

Majoriteten av företagen omtalar att de erhåller bättre beslutsunderlag i form av nya rapporter i och med införandet av systemet. Fyra av företagen bestämde själva vilka rapporter de ville ha. I fyra av fallen hade redovisningsbyrån avgörandet i sin hand, medan man i två företag samarbetade med redovisningsbyrån. Valet av rapporter är inte helt fritt, då den svenska lagstiftningen ställer vissa krav på företagens informationsplikt. Företagen ställde inga speciella krav på rapporternas innehåll och lay-out.

Extra information

Informationen, som företagen erhåller ur systemet, kommer i vissa företag in i deras planering såsom underlag för budgetering och skatteplanering. Svarsmönstret är följande:

3

underlag för budgetering

1

skatteplanering

4

kommer ej in i företagets planering

75 % av företagen menar att de fått bättre beslutsunderlag i och med införandet av systemet. I detta begrepp lägger de snabbare rapportering, mer information, bättre företagsanpassat material och bättre kontrollmöjligheter. Resten av företagen har inte märkt någon förändring. De tillfällen där den nya informationen varit mest till glädje är, enligt företagen

  • i bokslutstider

  • när snabba kontroller av specifika konton eller projekt ska göras

  • vid löpande framtagande av rapporter till företagsledningen eller moderbolaget

När servicebyrå anlitas utsätter sig ett företag alltid för risken att förseningar kan uppstå. Huvudparten av företagen besvärades av förseningar, då därigenom bl a rapportering till ansvariga inom bolaget eller koncernen försenas och kan påverka beslutsprocessen.

Nyckeltal

Hälften av företagen arbetar med ekonomiska nyckeltal i sin verksamhet, men bara ett av dem har lagt in dessa inom ramen för systemet. De andra plockar fram jämförelsetalen manuellt ur det material som framkommer i rapporterna.

Budget

Införandet av standardredovisningssystemet hade en positiv effekt på företagens planering. Antalet företag som började använda redovisningen som hjälpmedel vid budgeteringen ökade samtidigt med övergången till systemet. Budgetens ökade betydelse i företagets planering visas i nedanstående tabell. (Se Figur 1.)

Figur 1

före introduktionen

efter introduktionen

manuellt framtagen budget

6

2

budget inlagd i systemet

6

ingen budget

4

2

Budgetens roll såsom styrmedel för bolagens verksamhet är ringa. I flera fall är företagen hårt uppknutna till de riktlinjer deras moderbolag ger dem. I andra fall fungerar budgeten bara som ett kontrollinstrument, där åtgärder inte vidtages förrän budgetramarna väsentligt överskridits.

Utveckling av systemet

Företagen deltar inte aktivt i utvecklingen av nya standardsystem. De framför emellertid önskemål om förändringar av systemen till redovisningsbyrån, som i sin tur kan påverka systemkonstruktören via de projektgrupper de deltar i. Företagen anser redovisningsbyrån vara en bra representant för de mindre och medelstora företagen, då de genom sitt arbete får insikt i företagens problem och därmed kan framföra förändringar i systemen, som kan komma ett flertal företag till godo. Hitintills har dock företagens påpekanden fått ringa gehör.

Förändringar i företaget

Övergången till standardredovisningssystemet har inte medfört några förändringar i organisationsstrukturen i något företag. Däremot uppger flera företag att tidsanpassningen avsevärt förbättrats sedan introduktionen. Med detta menas att företagen har fått anpassa sin bearbetning av redovisningsmaterialet efter de stopptider servicebyrån har för körning av materialet. Denna tidspress har skapat en effektivare ekonomifunktion på företagen. Den nya tekniken har också gett en bättre anpassning till de krav bokföringslagen och aktiebolagslagen ställer. De flesta tillfrågade företagen kände till BAS-76 i den bemärkelsen, att de läst en informationsbroschyr redovisningsbyrån skickat ut. I ett företag var dock kunskapen om kontoplanen större, i och med att man infört denna på företaget sedan årsskiftet. Bland de företag, som tagit del av informationen, fanns det inget som visste att det standardredovisningssystem som de använde skulle läggas över på BAS-planen.

SLUTSATSER

Redovisningsbyrån har ett relativt starkt inflytande på företagen när de övergår till standardredovisningssystemet. Deras påverkan är inte alltid till fördel för företagen, då det föreligger klara intressekonflikter mellan parterna. Redovisningsbyråerna är intresserade av att få en så standardiserad redovisning som möjligt, medan företagen vill anpassa redovisningen efter sina egna behov. Eftersom redovisningsbyråerna inte är angelägna om att få ett differentierat redovisningsmaterial, lägger de heller inte ner något större engagemang för att försöka förmå företagen att specificera sina önskemål beträffande systemet.

Företagen deltar endast indirekt i utvecklingsarbetet med nya system. Kontakten mellan användare och konstruktör går via redovisningsbyrån. Endast en mycket liten del av företagens önskemål får gehör hos utvecklaren av systemen, i och med att det gallras bland förslagen redan hos redovisningsbyrån. Det vore därför önskvärt att företagen fick utöva inflytande på utvecklingen av nya system direkt, dvs delta i de projektgrupper som arbetar fram nya system. Dessutom borde företagen fungera såsom en ”remissinstans”, dvs nyutvecklade system testas hos användaren, lämnas för yttrande och eventuella förslag på ändringar, innan de släpps ut på marknaden.

BAS-76, den nya redovisningsplanen, är en produkt utvecklad av redovisningsexperter. Den är ett exempel på hur produkter framtages ovanför användarnas huvuden. Den tillfredsställer i första hand redovisningsbyråernas krav på standardisering. Den ger i princip visst utrymme för branschanpassningar, vilket också utnyttjas i några fall. Individuell påverkan från enskilda företag kan dock knappast åstadkommas.

Allt flera manuella rutiner i företaget ersättes av ADB. I framtiden väntas ADB tränga in inom de flesta områden på företagen, varvid hela personalen kommer att beröras. För att ge de anställda erfarenhet och en grundlig insikt i tekniken fordras att de får information på ett tidigt stadium. Ju tidigare man introducerar tekniken för personalen, desto lättare går det att lära personalen arbeta med ADB. Företagen måste utarbeta utbildningsplaner för sina anställda med avsikt att orientera personalen i datateknik. Genom att genomföra en utbildningsplan redan vid införandet av så enkla system som standardsystemen, bygger man upp en datamognad i företaget från början, vilket kan underlätta i framtiden, då företaget eventuellt övergått till mera komplicerade system. En utbildad personal förstår också att utnyttja ADB-rapporteringen på det mest effektiva sättet. Man måste alltså, för att uppnå ett effektivt och rationellt system, integrera människa och teknik.

Några företag uppfattar ADB som lösningen på företagens alla problem. I många fall skulle man komma en bra bit närmare lösningen genom att förbättra de manuella rutinerna. Företagen måste studera nuvarande behandlingsrutiner, påtala brister och utarbeta åtgärder för att förändra dessa. Bland de åtgärder man kan fundera över bör finnas både förändring av de manuella rutinerna och införande av ADB-rutiner. Det återstår för företaget att välja mellan alternativen, med beaktande av de kalkyler man upprättat.

Resultatet visar att företagen inte gör några kalkyler över den investering de tänker göra. I normala fall brukar företag uppskatta de intäkter och kostnader ett projekt kommer att medföra, i form av en mer eller mindre avancerad kalkyl. Företagen skulle kunna upprätta en enkel investeringskalkyl över införandet av standardredovisningssystemet med beaktande av initial- och driftskostnader och besparingar. Vissa intäkter är svåra att uppskatta, men för dessa kan man arbeta med intäktsramar. Nedan ger vi ett exempel på en enkel investeringskalkyl för beräkning av lönsamheten. Vi vill betona att modellen ej är direkt hämtad ur litteraturen.

Räntefaktor (Kalkylränta):8, 10, 15, 20%

Avskrivningstid: 3 år

Kalkyl för beräknande av intäkter (besparingar):

mätbara faktorer

tkr

personalbesparing (1/2 tid)

20

svårmätbara faktorer

bättre skatteplanering

0–10

tidsbesparing

5–10

bättre kontroll

0–15

ramar: 25–55

Huruvida sedan investeringen är lönsam eller ej får företaget avgöra genom en bedömning av kostnaderna och det mest sannolika utfallet för besparingarna. Detta görs lämpligen genom att använda en av de metoder vi redogjort för i litteraturdelen.

Det finns en paragraf i medbestämmandelagen som ålägger arbetsgivaren att fortlöpande hålla motparten informerad om frågor som rör den produktionsmässiga och ekonomiska utvecklingen i företaget samt riktlinjerna för företagets personalpolitik. Införandet av ett standardredovisningssystem kan medföra förändringar i arbetssituationen och i anställningsförhållandena i övrigt. Vårt resultat visar att företagen inte fullgjort sin informationsplikt i lagens mening, då endast delar av personalen har fått upplysningar om vad den nya tekniken medför för förändringar i företaget. Informationsskyldigheten innebär att företagen är skyldiga att underrätta de anställda om investeringar, även om de är små, men som kan medföra förändringar på sikt i anställningsförhållandena.

Budgeten spelar inte den roll som planeringsinstrument i företagen som den borde göra. Av våra resultat framgår att budgeten i de flesta fall tas fram bara för att det ska finnas en budget. Den fyller sällan någon funktion, eftersom företagen ofta är toppstyrda. Budgeten bör i stället byggas upp genom en dialog mellan ”toppen” och ”botten”, för att senare fungera som styrmedel för företagets verksamhet. I de mindre företagen har redovisningen en kontroll- och skatteplaneringsfunktion. Man borde lägga bort den historiska aspekten på redovisningen, och i stället försöka göra den framåtriktad, t ex som underlag för budgeteringen.

Företagen anser att deras beslutsunderlag har förbättrats sedan introduktionen av standardsystemet. Påståendet grundar de på att de fått fler rapporter och en snabbare rapportering. I många fall finner man dock ett överflöd av rapporter, dvs företagen använder ett par rapporter i sin planering medan resten arkiveras för ett eventuellt framtida behov. Det senare argumentet används ofta av system konstruktören såsom säljargument. Ofta klarar sig företagen med längre rapporteringstider, de fattar inte bättre beslut vid en ofullständig men snabbare rapport. Företagen måste alltså tänka igenom sina rapportbehov noga, och göra en avvägning mellan de vinster och förluster man gör med ett snabbare rapporteringssystem.

Reliabilitet/validitet

Karaktären av vår undersökning och våra begränsade resurser medför svårigheter att göra någon mätning av reliabiliteten resp validiteten hos undersökningsresultaten. Det finns dock faktorer i både omgivningen och hos intervjupersonerna som kan ha ökat resp minskat reliabiliteten och validiteten.

Exempel på faktorer i undersökningen som kan påverka i negativ riktning:

  • intervjuareffekten, dvs intervjuarnas påverkan på intervjupersonerna

  • intervjupersonernas ovana att intervjua

  • den informella karaktären av intervjuguiden

FRAMTIDEN

Tendensen på ADB-marknaden i framtiden är att både hård- och mjukvara blir billigare för användarna. Därmed ökar de mindre företagens möjligheter att anskaffa en egen dator med ett specialbyggt system. Den typ av dator, som är på starkast frammarsch i dag, är minidatorn. Det är framför allt företag med specialrutiner, t ex lagerrutiner, som infört minidatorn hittills. Minidatorn ger företagen möjlighet att få en effektivare, snabbare och mer frekvent rapportering till en rimlig kostnad. En stor del av företagen övergår också till on-linesystem. Detta sker vanligtvis då företagen är del i en större koncern. Ungefär hälften av de tillfrågade företagen hade planer på övergång till annan typ av anläggning, där minidatorn och on-linesystem var de vanligaste alternativen. Företagen menade att övergången till annan anläggning tvingades fram, i och med att standardredovisningssystemet på servicebyrån inte längre uppfyllde deras krav. Företagens snabba expansion ställde större krav på ett mer specialkonstruerat system anpassat efter företagens individuella behov.

Företagen ställer också högre krav på sina anställda beträffande ADB-kunskap. Man tycker det vore önskvärt om personalen på alla nivåer i företaget hade en kort orientering om ADB, eftersom datorn med all säkerhet kommer att introduceras mer och mer i alla företag. Det åvilar företagen själva att ge sina anställda kunskap i ämnet, samtidigt som den obligatoriska skolutbildningen också måste känna sitt ansvar. SÖ testar just nu ett fjärde studieår i den gymnasiala utbildningen på NA-linjen där möjlighet bland annat ges att orientera sig inom ämnet ADB; ett försök att tidigarelägga den grundläggande ADB-utbildningen och samtidigt bättre anpassa NA-eleverna till anställningar i näringslivet direkt efter gymnasieexamen. Det finns många i dag som tror att servicebyråerna kommer att försvinna inom ett tiotal år. De skulle i stället bli konstruktörer av standardsystem till minidatorer. Men sannolikt kommer marknaden för servicebyråerna inte att helt försvinna. Det kommer alltid att finnas mindre företag utan möjligheter att utveckla egna rutiner och ta de kostnader en egen ADB-anläggning medför. I sådana fall kommer servicebyrån fortfarande att kunna fylla en funktion.

LITTERATURFÖRTECKNING

Brandinger, Rune m fl

Datamaskinen och företaget, Stockholm 1969

Brandinger, Rune m fl

Företagskontroll i dataåldern, Stockholm 1969

FAR

Kompendium i revisionsteknik del I och II, Stockholm 1975

Glader, Mats

ADB-lösningar på redovisningsproblem

Grindby, K, Humble, J

Den effektiva datorn, Malmö 1974

Grip, Arne

ADB-System och kommunikation, Lund 1974

Hentzel, Mats

Lönsamhetsbedömning av datorbaserade administrativa system, Lund 1975

Holsinger, John

EDP Implementation, an analysis of constraints, Michigan 1970

van Horne

Financial management & Policy, London 1975

Reinholdt, Per, Skousen, Thomas

Konstruktion af integrerede systemer, Köpenhamn 1972

Swedner, Harald

Sociologisk Metod, Lund 1970

Svenska Arbetsgivareföreningen

Om ADB (administrativ rationalisering), Stockholm 1972

Sveriges Mekanförbund

RP-planen, Stockholm 1976

Östman, Lars

Intern Redovisning, Lund 1975

Östman, Lars

Utveckling av ekonomiska rapporter, Stockholm 1973

ARTIKLAR

Bjurling, Börje

Vad man bör tänka på vid anskaffning av standardsystem inom redovisningsområdet, Data nr 9/1976

Grip, Arne

ADB är ingen expertfråga, Ekonomen nr 9/1975

Johansson, S-E, Samuelsson, Lars A

Bas-Planen, Ekonomen nr 6/1976

Roots, Ilmar, Samuelsson, Lars A

Intern redovisning för mindre och medelstora företag, Ekonomen nr 7/1976

Wiklund, Jörgen,

Mikro- mini- eller stordator, Ekonomen nr 9/1976

Gun Carlsson och Peter Fröman

För erfarna

Välkommen! Hos oss hittar du alla ekonomiska regelverk du behöver samlat på en enda digital plats. Fördjupa dig i allt från EU-rätt till självreglering, tidskrifter eller använd Rättserien där experter guidar dig till snabba svar.
  • Regler

    Här hittar du uppdaterat rättsligt material inom EU-rätt, svenska lagar och myndighetsföreskrifter. Du kan även hitta historik från 2008 och framåt.

  • Avancerad sök

    Filtrera dina sökningar och hitta rätt dokument snabbare. Vet du att det är en lag du söker efter kan du välja att visa bara de träffarna.

  • Markera & Anteckna

    Här kan du smidigt markera, anteckna och dela de avsnitt av texterna som är viktigast för dig och dina kollegor.

  • Rättserien

    Här kan du bekräfta dina kunskaper och enkelt hitta nya vägar till andra områden.

  • Jag vill veta mer

och oerfarna

Välkommen! Det kan vara svårt att hitta rätt ibland, så därför har vi samlat allt inom ekonomiska regler på ett och samma ställe. Navigera, sök eller använd Rättserien för att få svar på dina frågor.
  • Rättserien

    Här hittar du tydliga förklaringar till tusentals termer och information om var och hur du kan fördjupa dig. Till Rättserien

  • Navigering

    Allt relevant material hittar du samlat inom respektive ämnesområde.

  • Anteckna

    Skapa egna anteckningar för hur du ska gå till väga vid komplicerade regeltolkningar. Dela gärna med dig eller spara tips från dina kollegor!

  • Markera

    Använd överstrykningspennan och hitta tillbaka till det viktigaste nästa gång.

  • Jag vill veta mer

Sifferkollen

Belopp

Basbelopp
År 2020 2021 2022
Prisbasbelopp 47 300 47 600 48 300
Förhöjt pbb. 48 300 48 600 49 300
Inkomstbasbelopp 66 800 68 200  
Utdelning fåmansföretag
År 2019 2020 2021
Schablonbelopp 171 875 177 100 183 700

Räntesatser

Periodiseringsfond
År 2019 2020 2021
Räntesats 0,51 0,50 0,50
Referensränta
År 2016-07-01 2019-07-01 - 
Räntesats -0,5 0,0
Ränta på skattekontot
Period 2013-2016 2017 -
Intäkt 0,5625 0
Kostnad Låg 1,25 1,25
Kostnad Hög 16,25 16,25
Räntefördelning
Inkomstår 2019 2020 2021
Positiv 6,51 6,50 6,50
Negativ 1,51 1,50 1,50
Statslåneränta
År 2019 2020 2021
31 maj 0,05 -0,01 0,28
30 nov -0,09 -0,10  

Traktamenten

Bilresor
Inkomstår 2019 2020 2021
Egen bil 18,50 18,50 18,50
Förmånsbil, diesel 6,50 6,50 6,50
Förmånsbil, bensin 9,50 9,50 9,50
Kostförmån
År 2019 2020 2021
Frukost, lunch och middag 245 245 250
Lunch eller middag 98 98 100
Frukost 49 49 50
Skattefria gåvor
År 2019 2020 2021
Julgåva 450 450 500
Jubileumsgåva 1 350 1 350 1 500
Minnesgåva 15 000 15 000 15 000

Skattesatser

Bolagsskatt
År 2019 2020 2021
Skattesats 21,4% 21,4% 20,6%
Mervärdesskatt
År 2019 2020 2021
Normal 25 % 25 % 25 %
Livsmedel, krog m.m. 12 % 12 % 12 %
Persontransport, böcker m.m. 6 % 6 % 6 %
Arbetsgivaravgifter/egenaavgifter
Födda -1937 1938 - 1955 1956 - 1998
Arb. avgifter 0 % 10,21% 31,42%
Egenavgifter 0 % 10,21% 28,97%

 

Visa mer...