Balans nr 8 1977

Delårsrapporter

Enligt 1975 års aktiebolagslag skall bolag som är skyldigt att ha auktoriserad revisor avge minst en delårsrapport varje räkenskapsår. Universitetslektor Sten-Eric Ingblad lämnar här en redogörelse för vad en delårsrapport skall innehålla och hur den skall offentliggöras.

HISTORIK

Den första delårsrapporten i Sverige utgavs år 1962 av Svenska Metallverken. Antalet bolag som delårsrapporterat har därefter stigit starkt och till för något år sedan var det endast ett mindre antal av de börsnoterade bolagen som ej avgav någon delårsrapport.

Som pådrivare på utvecklingen har säkerligen Näringslivets Börskommitté tjänat, som 1968 gav ut Utlåtande med vissa rekommendationer för de börsnoterade företagens informationsgivning. I skriften förekom bl a en kortfattad rekommendation att de börsnoterade företagen borde utge delårsrapporter, varvid en halvårs- eller en åttamånadersrapport betecknades som minimikrav. Försäljningsutvecklingen, produkt- och marknadsnyheter, kostnader och resultat, investeringsverksamheten och den finansiella situationen borde enligt kommittén beskrivas, helst siffermässigt.

Två statliga utredningar bidrog sedan till utvecklingen på området, dels Samarbetsutredningen (Företag och samhälle, SOU 1970:41-42) och dels Fondbörsutredningen (Större företags offentliga redovisning, SOU 1971:9). De båda utredningarna kom med ett gemensamt förslag till lag med särskilda redovisningsbestämmelser för vissa aktiebolag och ekonomiska föreningar. I förslaget ingick fyra paragrafer som behandlade delårsrapporter. Förslaget blev aldrig lag men ligger till grund för bestämmelserna om delårsrapporter i 1975 års aktiebolagslag.

Innan den nya aktiebolagslagen tillkom utgav emellertid år 1974 Sveriges Finansanalytikers Förening Rekommendationer rörande bolagens delårsrapportering. Dessa bygger på den europeiska moderorganisationens utlåtande beträffande delårsrapporter, Standards for Interim Information. Vid anpassningen till svenska förhållanden tog man bl a hänsyn till Fondbörsutredningens förslag om delårsrapporter.

1975 ÅRS AL

Enligt 1975 års aktiebolagslag (11:12) skall bolag som är skyldigt att ha auktoriserad revisor avge minst en delårsrapport varje räkenskapsår. Om detta p g a omläggning eller företagets bildande eller upphörande är tio månader eller mindre föreligger emellertid inte sådan skyldighet. Detta beror givetvis på att behovet av delårsrapporter minskar ju kortare räkenskapsåret är. Rapporten skall avse verksamheten från räkenskapsårets början och åtminstone en rapport skall omfatta minst hälften och högst två tredjedelar av räkenskapsåret, dvs i normalfallet minst sex och högst åtta månader.

STYRELSENS ANSVAR

Bolagets styrelse skall svara för att delårsrapport lämnas. Samtliga styrelseledamöter behöver inte underteckna rapporten utan styrelsen kan besluta att detta skall ske på dess vägnar av ordföranden. Om styrelseledamot har avvikande mening om innehållet i rapporten har han rätt att få särskilt yttrande intaget i denna (SOU 1971:9, s 97). Styrelsen kan även bestämma att verkställande direktören skall avge delårsrapporten. Detta förfaringssätt är ofta lämpligt eftersom rapporten då oftast kan komma ut snabbare och intressenterna får informationen medan denna är aktuell.

Revisorerna skall inte förhandsgranska och underteckna delårsrapporten men självfallet skall de ta del av den i samband med granskningen av styrelsens och verkställande direktörens förvaltning och därvid påtala eventuella avvikelser från lagens krav.

OFFENTLIGHET

Endast en delårsrapport skall sändas i avskrift till patentverket, nämligen den som omfattar minst hälften och högst två tredjedelar av räkenskapsåret. Detta skall ske senast två månader efter rapportperiodens utgång. Om man inte fullgör denna skyldighet kan patentverket föreskriva vite. Samtliga delårsrapporter skall sändas till aktieägare som begär detta. De skall dessutom hållas tillgängliga hos bolaget för var och en som vill ta del av dem. En vanlig missuppfattning är att endast personer knutna till företaget skulle ha tillgång till rapporterna. Två orsaker till missförståndet kan skönjas. Den ena är att man på flera ställen i lagens förarbeten talar om att rapporten skall ”hållas tillgänglig för envar hos bolaget” varvid en läsare lätt ser de tre sista orden i citatet som en helhet. I själva lagtexten är emellertid formuleringen annorlunda och helt klar. Den andra orsaken till missförståndet kan vara, att offentligheten för delårsrapport och årsredovisning är olika. Årsredovisningen skall visserligen också sändas till patentverket och till alla aktieägare som så begär men någon skyldighet att hålla den tillgänglig hos företaget för vem som helst finns inte. Skälet till att lagstiftaren behandlat de båda redovisningshandlingarna olika torde vara att en utomstående alltid kan ta del av årsredovisningen hos patentverket men eftersom endast en delårsrapport skall sändas dit skulle de eventuellt övriga vara undanhållna personer utanför aktieägarnas krets. Därför har lagstiftaren lagt bördan på bolaget att hålla alla delårsrapporter tillgängliga för envar.

I specialmotiveringen (11:12) betonas vikten av att alla parter på aktiemarknaden får möjlighet att samtidigt ta del av informationen om bolag vars aktier är föremål för mer omfattande handel. Vidare sägs att det ”är mycket otillfredsställande, om aktieägarna eller vissa av dessa får del av rapporten, innan publicering skett i pressen”.

INNEHÅLL

Delårsrapporternas innehåll (11:13) består av två slags beskrivningar, dels kvantitativa och dels kvalitativa. Till den första kategorin skall höra omsättningssumman och resultatet före bokslutsdispositioner och skatt. Beloppen för dessa skall alltså framgå av rapporten. Om bolaget erhållit dispens från skyldigheten att i resultaträkningen redovisa omsättningssumman behöver emellertid inte denna redovisas i delårsrapporten heller. Beloppsuppgiften om resultatet får vara ungefärlig om särskilda skäl föreligger. Som exempel på sådana anges i förarbetena fall då svårigheter finns att fastställa varulagrets värde, såsom inom skogs- och stålindustrin. Då ungefärlig uppgift lämnas bör den kvalitativa beskrivningen göras utförligare.

I kvalitativa termer skall översiktlig redogörelse ske för verksamheten, resultatutvecklingen, investeringarna och förändringarna sedan föregående räkenskapsårs slut i likviditet och finansiering. Beskrivningen av investeringarna bör behandla större beslutade, pågående och avslutade projekt. Uppgift om investeringarnas effekt på den totala kapaciteten bör om möjligt lämnas liksom uppgift om beräknad tidpunkt då investering tas i drift. Med förändringar i finansiering avses bl a nya lån och aktieemissioner.

I rapporten skall dessutom upplysning lämnas om viktiga förhållanden och händelser av väsentlig betydelse för bolaget även om de inträffat efter rapportperiodens utgång. Detta krav sammanfaller med vad som stadgas för förvaltningsberättelser.

Om ett moderbolag är skyldigt att anlita auktoriserad revisor skall dess delårsrapporter även omfatta motsvarande uppgifter för koncernen. Omsättnings- och resultatsummorna skall därvid ha justerats med hänsyn till internposter och internvinster. För att undvika feltolkningar bör informationen om koncernen redovisas för sig och vara klart skild från den som avser moderbolaget.

Motsvarande uppgifter för samma rapportperiod under föregående räkenskapsår skall lämnas i delårsrapporten. Om särskilt hinder finns är detta emellertid inte nödvändigt. Som exempel på särskilt hinder nämns i förarbetena (SOU 1971:9, s 98) omläggning av kontoplan. För att jämförelser skall kunna göras med årsredovisningen krävs även att begrepp och termer i de två redovisningshandlingarna i möjlig mån skall vara lika.

DEFINITION AV DELÅRSRAPPORT

Som tidigare nämnts är ett bolag skyldigt att hålla alla bolagets delårsrapporter tillgängliga för envar. Tvekan kan kanske i vissa fall uppkomma när det gäller att bedöma vilka handlingar i företaget som går in under begreppet delårsrapport. I utredningsförslaget fanns en definition av delårsrapport, vilken emellertid utelämnades i propositionen eftersom statsrådet fann den överflödig. Ofta, kanske månadsvis, framlägger verkställande direktören delårsrapporter för styrelsen, vilka emellertid endast är avsedda för internt bruk. Självklart är företaget, enligt min uppfattning, inte skyldigt att offentliggöra dessa rapporter även om innehållet exakt skulle motsvara lagens krav. För säkerhets skull bör man emellertid i bolaget klara ut vilka rapporter som är avsedda för offentligheten och vilka som utgör internt arbetsmaterial.

ÖVERGÅNGSBESTÄMMELSER

Någon speciell övergångsbestämmelse för delårsrapporter om när den första skall lämnas finns inte. Bokföringsnämnden har emellertid på förfrågan svarat (cirkulär nr 2) att samma regler bör gälla som för årsredovisning, dvs delårsrapporten skall avges första gången under räkenskapsår som börjar efter utgången av år 1976.

Universitetslektor Sten-Eric Ingblad

Sifferkollen

Belopp

Basbelopp
År 2019 2020 2021
Prisbasbelopp 46 500 47 300 47 600
Förhöjt pbb. 47 400 48 300 48 600
Inkomstbasbelopp 64 400 66 800 68 200
Utdelning fåmansföretag
År 2018 2019 2020
Schablonbelopp 169 125 171 875 177 100

Räntesatser

Periodiseringsfond
År 2018 2019 2020
Räntesats 0,36 0,51 0,50

 

Referensränta
År 2016-07-01 2019-07-01 - 
Räntesats -0,5 0,0
Ränta på skattekontot
Period 2013-2016 2017 -
Intäkt 0,5625 0
Kostnad Låg 1,25 1,25
Kostnad Hög 16,25 16,25
Räntefördelning
Inkomstår 2018 2019 2020
Positiv 6,49 6,51 6,50
Negativ 1,50 1,51 1,50
Statslåneränta
År 2018 2019 2020
31 maj 0,49 0,05 -0,01
30 nov 0,51 -0,09  

Traktamenten

Bilresor
Inkomstår 2018 2019 2020
Egen bil 18,50 18,50 18,50
Förmånsbil, diesel 6,50 6,50 6,50
Förmånsbil, bensin 9,50 9,50 9,50
Kostförmån
År 2018 2019 2020
Frukost, lunch och middag 235 245 245
Lunch eller middag 94 98 98
Frukost 47 49 49
Skattefria gåvor
År 2018 2019 2020
Julgåva 450 450 450
Jubileumsgåva 1 350 1 350 1 350
Minnesgåva 15 000 15 000 15 000

Skattesatser

Bolagsskatt
År 2018 2019 2020
Skattesats 22% 21,4% 21,4%
Mervärdesskatt
År 2018 2019 2020
Normal

25 %

25 % 25 %
Livsmedel, krog m.m. 12 % 12 % 12 %
Persontransport, böcker m.m. 6 % 6 % 6 %
Arbetsgivaravgifter/egenaavgifter
Födda -1937 1938 - 1954 1955 -
Arb. avgifter 0 % 10,21% 31,42%
Egenavgifter 0 % 10,21% 28,97%

 

Visa mer...