Balans nr 8 1977

Delårsrapporter

Enligt 1975 års aktiebolagslag skall bolag som är skyldigt att ha auktoriserad revisor avge minst en delårsrapport varje räkenskapsår. Universitetslektor Sten-Eric Ingblad lämnar här en redogörelse för vad en delårsrapport skall innehålla och hur den skall offentliggöras.

HISTORIK

Den första delårsrapporten i Sverige utgavs år 1962 av Svenska Metallverken. Antalet bolag som delårsrapporterat har därefter stigit starkt och till för något år sedan var det endast ett mindre antal av de börsnoterade bolagen som ej avgav någon delårsrapport.

Som pådrivare på utvecklingen har säkerligen Näringslivets Börskommitté tjänat, som 1968 gav ut Utlåtande med vissa rekommendationer för de börsnoterade företagens informationsgivning. I skriften förekom bl a en kortfattad rekommendation att de börsnoterade företagen borde utge delårsrapporter, varvid en halvårs- eller en åttamånadersrapport betecknades som minimikrav. Försäljningsutvecklingen, produkt- och marknadsnyheter, kostnader och resultat, investeringsverksamheten och den finansiella situationen borde enligt kommittén beskrivas, helst siffermässigt.

Två statliga utredningar bidrog sedan till utvecklingen på området, dels Samarbetsutredningen (Företag och samhälle, SOU 1970:41-42) och dels Fondbörsutredningen (Större företags offentliga redovisning, SOU 1971:9). De båda utredningarna kom med ett gemensamt förslag till lag med särskilda redovisningsbestämmelser för vissa aktiebolag och ekonomiska föreningar. I förslaget ingick fyra paragrafer som behandlade delårsrapporter. Förslaget blev aldrig lag men ligger till grund för bestämmelserna om delårsrapporter i 1975 års aktiebolagslag.

Innan den nya aktiebolagslagen tillkom utgav emellertid år 1974 Sveriges Finansanalytikers Förening Rekommendationer rörande bolagens delårsrapportering. Dessa bygger på den europeiska moderorganisationens utlåtande beträffande delårsrapporter, Standards for Interim Information. Vid anpassningen till svenska förhållanden tog man bl a hänsyn till Fondbörsutredningens förslag om delårsrapporter.

1975 ÅRS AL

Enligt 1975 års aktiebolagslag (11:12) skall bolag som är skyldigt att ha auktoriserad revisor avge minst en delårsrapport varje räkenskapsår. Om detta p g a omläggning eller företagets bildande eller upphörande är tio månader eller mindre föreligger emellertid inte sådan skyldighet. Detta beror givetvis på att behovet av delårsrapporter minskar ju kortare räkenskapsåret är. Rapporten skall avse verksamheten från räkenskapsårets början och åtminstone en rapport skall omfatta minst hälften och högst två tredjedelar av räkenskapsåret, dvs i normalfallet minst sex och högst åtta månader.

STYRELSENS ANSVAR

Bolagets styrelse skall svara för att delårsrapport lämnas. Samtliga styrelseledamöter behöver inte underteckna rapporten utan styrelsen kan besluta att detta skall ske på dess vägnar av ordföranden. Om styrelseledamot har avvikande mening om innehållet i rapporten har han rätt att få särskilt yttrande intaget i denna (SOU 1971:9, s 97). Styrelsen kan även bestämma att verkställande direktören skall avge delårsrapporten. Detta förfaringssätt är ofta lämpligt eftersom rapporten då oftast kan komma ut snabbare och intressenterna får informationen medan denna är aktuell.

Revisorerna skall inte förhandsgranska och underteckna delårsrapporten men självfallet skall de ta del av den i samband med granskningen av styrelsens och verkställande direktörens förvaltning och därvid påtala eventuella avvikelser från lagens krav.

OFFENTLIGHET

Endast en delårsrapport skall sändas i avskrift till patentverket, nämligen den som omfattar minst hälften och högst två tredjedelar av räkenskapsåret. Detta skall ske senast två månader efter rapportperiodens utgång. Om man inte fullgör denna skyldighet kan patentverket föreskriva vite. Samtliga delårsrapporter skall sändas till aktieägare som begär detta. De skall dessutom hållas tillgängliga hos bolaget för var och en som vill ta del av dem. En vanlig missuppfattning är att endast personer knutna till företaget skulle ha tillgång till rapporterna. Två orsaker till missförståndet kan skönjas. Den ena är att man på flera ställen i lagens förarbeten talar om att rapporten skall ”hållas tillgänglig för envar hos bolaget” varvid en läsare lätt ser de tre sista orden i citatet som en helhet. I själva lagtexten är emellertid formuleringen annorlunda och helt klar. Den andra orsaken till missförståndet kan vara, att offentligheten för delårsrapport och årsredovisning är olika. Årsredovisningen skall visserligen också sändas till patentverket och till alla aktieägare som så begär men någon skyldighet att hålla den tillgänglig hos företaget för vem som helst finns inte. Skälet till att lagstiftaren behandlat de båda redovisningshandlingarna olika torde vara att en utomstående alltid kan ta del av årsredovisningen hos patentverket men eftersom endast en delårsrapport skall sändas dit skulle de eventuellt övriga vara undanhållna personer utanför aktieägarnas krets. Därför har lagstiftaren lagt bördan på bolaget att hålla alla delårsrapporter tillgängliga för envar.

I specialmotiveringen (11:12) betonas vikten av att alla parter på aktiemarknaden får möjlighet att samtidigt ta del av informationen om bolag vars aktier är föremål för mer omfattande handel. Vidare sägs att det ”är mycket otillfredsställande, om aktieägarna eller vissa av dessa får del av rapporten, innan publicering skett i pressen”.

INNEHÅLL

Delårsrapporternas innehåll (11:13) består av två slags beskrivningar, dels kvantitativa och dels kvalitativa. Till den första kategorin skall höra omsättningssumman och resultatet före bokslutsdispositioner och skatt. Beloppen för dessa skall alltså framgå av rapporten. Om bolaget erhållit dispens från skyldigheten att i resultaträkningen redovisa omsättningssumman behöver emellertid inte denna redovisas i delårsrapporten heller. Beloppsuppgiften om resultatet får vara ungefärlig om särskilda skäl föreligger. Som exempel på sådana anges i förarbetena fall då svårigheter finns att fastställa varulagrets värde, såsom inom skogs- och stålindustrin. Då ungefärlig uppgift lämnas bör den kvalitativa beskrivningen göras utförligare.

I kvalitativa termer skall översiktlig redogörelse ske för verksamheten, resultatutvecklingen, investeringarna och förändringarna sedan föregående räkenskapsårs slut i likviditet och finansiering. Beskrivningen av investeringarna bör behandla större beslutade, pågående och avslutade projekt. Uppgift om investeringarnas effekt på den totala kapaciteten bör om möjligt lämnas liksom uppgift om beräknad tidpunkt då investering tas i drift. Med förändringar i finansiering avses bl a nya lån och aktieemissioner.

I rapporten skall dessutom upplysning lämnas om viktiga förhållanden och händelser av väsentlig betydelse för bolaget även om de inträffat efter rapportperiodens utgång. Detta krav sammanfaller med vad som stadgas för förvaltningsberättelser.

Om ett moderbolag är skyldigt att anlita auktoriserad revisor skall dess delårsrapporter även omfatta motsvarande uppgifter för koncernen. Omsättnings- och resultatsummorna skall därvid ha justerats med hänsyn till internposter och internvinster. För att undvika feltolkningar bör informationen om koncernen redovisas för sig och vara klart skild från den som avser moderbolaget.

Motsvarande uppgifter för samma rapportperiod under föregående räkenskapsår skall lämnas i delårsrapporten. Om särskilt hinder finns är detta emellertid inte nödvändigt. Som exempel på särskilt hinder nämns i förarbetena (SOU 1971:9, s 98) omläggning av kontoplan. För att jämförelser skall kunna göras med årsredovisningen krävs även att begrepp och termer i de två redovisningshandlingarna i möjlig mån skall vara lika.

DEFINITION AV DELÅRSRAPPORT

Som tidigare nämnts är ett bolag skyldigt att hålla alla bolagets delårsrapporter tillgängliga för envar. Tvekan kan kanske i vissa fall uppkomma när det gäller att bedöma vilka handlingar i företaget som går in under begreppet delårsrapport. I utredningsförslaget fanns en definition av delårsrapport, vilken emellertid utelämnades i propositionen eftersom statsrådet fann den överflödig. Ofta, kanske månadsvis, framlägger verkställande direktören delårsrapporter för styrelsen, vilka emellertid endast är avsedda för internt bruk. Självklart är företaget, enligt min uppfattning, inte skyldigt att offentliggöra dessa rapporter även om innehållet exakt skulle motsvara lagens krav. För säkerhets skull bör man emellertid i bolaget klara ut vilka rapporter som är avsedda för offentligheten och vilka som utgör internt arbetsmaterial.

ÖVERGÅNGSBESTÄMMELSER

Någon speciell övergångsbestämmelse för delårsrapporter om när den första skall lämnas finns inte. Bokföringsnämnden har emellertid på förfrågan svarat (cirkulär nr 2) att samma regler bör gälla som för årsredovisning, dvs delårsrapporten skall avges första gången under räkenskapsår som börjar efter utgången av år 1976.

Universitetslektor Sten-Eric Ingblad

För erfarna

Välkommen! Hos oss hittar du alla ekonomiska regelverk du behöver samlat på en enda digital plats. Fördjupa dig i allt från EU-rätt till självreglering, tidskrifter eller använd Rättserien där experter guidar dig till snabba svar.
  • Regler

    Här hittar du uppdaterat rättsligt material inom EU-rätt, svenska lagar och myndighetsföreskrifter. Du kan även hitta historik från 2008 och framåt.

  • Avancerad sök

    Filtrera dina sökningar och hitta rätt dokument snabbare. Vet du att det är en lag du söker efter kan du välja att visa bara de träffarna.

  • Markera & Anteckna

    Här kan du smidigt markera, anteckna och dela de avsnitt av texterna som är viktigast för dig och dina kollegor.

  • Rättserien

    Här kan du bekräfta dina kunskaper och enkelt hitta nya vägar till andra områden.

  • Jag vill veta mer

och oerfarna

Välkommen! Det kan vara svårt att hitta rätt ibland, så därför har vi samlat allt inom ekonomiska regler på ett och samma ställe. Navigera, sök eller använd Rättserien för att få svar på dina frågor.
  • Rättserien

    Här hittar du tydliga förklaringar till tusentals termer och information om var och hur du kan fördjupa dig. Till Rättserien

  • Navigering

    Allt relevant material hittar du samlat inom respektive ämnesområde.

  • Anteckna

    Skapa egna anteckningar för hur du ska gå till väga vid komplicerade regeltolkningar. Dela gärna med dig eller spara tips från dina kollegor!

  • Markera

    Använd överstrykningspennan och hitta tillbaka till det viktigaste nästa gång.

  • Jag vill veta mer

Sifferkollen

Belopp

Basbelopp
År 2020 2021 2022
Prisbasbelopp 47 300 47 600 48 300
Förhöjt pbb. 48 300 48 600 49 300
Inkomstbasbelopp 66 800 68 200 71 000
Utdelning fåmansföretag
År 2019 2020 2021
Schablonbelopp 171 875 177 100 183 700

Räntesatser

Periodiseringsfond
År 2019 2020 2021
Räntesats 0,51 0,50 0,50
Referensränta
År 2016-07-01 2019-07-01 - 
Räntesats -0,5 0,0
Ränta på skattekontot
Period 2013-2016 2017 -
Intäkt 0,5625 0
Kostnad Låg 1,25 1,25
Kostnad Hög 16,25 16,25
Räntefördelning
Inkomstår 2019 2020 2021
Positiv 6,51 6,50 6,50
Negativ 1,51 1,50 1,50
Statslåneränta
År 2019 2020 2021
31 maj 0,05 -0,01 0,28
30 nov -0,09 -0,10  

Traktamenten

Bilresor
Inkomstår 2019 2020 2021
Egen bil 18,50 18,50 18,50
Förmånsbil, diesel 6,50 6,50 6,50
Förmånsbil, bensin 9,50 9,50 9,50
Kostförmån
År 2019 2020 2021
Frukost, lunch och middag 245 245 250
Lunch eller middag 98 98 100
Frukost 49 49 50
Skattefria gåvor
År 2019 2020 2021
Julgåva 450 450 500
Jubileumsgåva 1 350 1 350 1 500
Minnesgåva 15 000 15 000 15 000

Skattesatser

Bolagsskatt
År 2019 2020 2021
Skattesats 21,4% 21,4% 20,6%
Mervärdesskatt
År 2019 2020 2021
Normal 25 % 25 % 25 %
Livsmedel, krog m.m. 12 % 12 % 12 %
Persontransport, böcker m.m. 6 % 6 % 6 %
Arbetsgivaravgifter/egenaavgifter
Födda -1937 1938 - 1955 1956 - 1998
Arb. avgifter 0 % 10,21% 31,42%
Egenavgifter 0 % 10,21% 28,97%

 

Visa mer...