FARs förslag till koncernredovisningsrekommendation kritiseras avseende avskrivning på goodwill av Ronald Hathorn i detta nummer av BALANS. Auktor revisor Hans Edenhammar, ledamot i FARs Redovisningskommitté, bemöter här den framförda kritiken.

Ronald Hathorn har skrivit ett temperamentsfullt inlägg, där han kritiserar FARs förslag till koncernredovisningsrekommendation framför allt ur två synvinklar:

1 Att kräva att goodwill skall skrivas av på 10 år är orealistiskt hårt

Ronald Hathorn hänvisar till Bruno Niklassons artikel i Affärsvärlden nr 3/77. I Affärsvärlden nr 48/76, 6/77 och 11/77 lämnade Max Endre argument för att 10 år ofta är en alltför lång avskrivningstid. Bl a skriver Max Endre (i nr 11/77) att man på inflytelserikt håll i USA är olycklig över den nuvarande långa avskrivningstiden (40 år). Jag kan tillägga att man i dagarna inom EG föreslagit en maximal avskrivningstid på 5 år för koncernmässig goodwill.

10 år är också en avskrivningstid som gäller för direkt förvärvad goodwill enligt aktiebolagslagen. De allra flesta av våra större bolag tillämpar också en avskrivningstid på maximalt 10 år för koncernmässig goodwill.

2 Vidare är det ”oanständigt” att retroaktivt kräva avskrivning på goodwill anskaffad under andra avskrivningsregler

Ronald Hathorn ger intryck av att vi har ett stort antal koncerner med stora goodwillvärden som man inte gjort några avskrivningar på. Jag har gått igenom 72 av våra största bolags årsredovisningar. Av dessa bolag är det 50 som klart tillämpar förvärvsmetoden 1976. Goodwillvärdena är relativt små belopp, totalt ca 360 mkr för dessa 50 koncerner. Såvitt jag kunnat se har alla gjort ”retroaktiv” avskrivning på goodwillen.

10 koncerner tillämpar parivärdemetoden, varav 5 st har mer eller mindre stor del av överparivärdet på aktivsidan. Det går inte att ur dessa koncerners årsredovisningar läsa ut hur deras disponibla medel skulle påverkas av en övergång till förvärvsmetoden med 10 % avskrivning på goodwill. Troligen är det bara för ett fåtal av dessa koncerner som en övergång till förvärvsmetoden kan ha någon väsentlig betydelse.

Övriga 12 företag talar inte om vilken metod man använder. Endast ett av dessa har en goodwillpost.

Huvuddelen av de större koncernerna här i landet har således antingen redan klarat övergången med ”retroaktiviteten” eller kan göra övergången utan någon betydelsefull avtappning av disponibla medel.

Att problemen varit små sammanhänger med att de flesta koncernerna före övergången tillämpade parivärdemetoden, som ju i sin traditionella utformning innebär att goodwillen överhuvudtaget ej aktiveras utan omedelbart vid förvärvet belastar koncernens egna kapital. Att sedan övergå till förvärvsmetoden innebär en uppbokning av en tillgång som tidigare ej fanns med i balansräkningen och en därmed sammanhängande ökning av disponibla medel.

3 Tappar FAR förtroendet från näringslivet?

FAR har sedan 1971 publicerat ett utkast till koncernredovisningsrekommendation med samma grundidéer som det nuvarande förslaget. Detta utkast har starkt påverkat praxis. Förvärvsmetoden med goodwillavskrivning på 10 år är i dag, som ovan visats, den dominerande metoden bland de större svenska koncernerna. Jag tycker att denna utveckling tyder på ett starkt förtroende för FARs linje i koncernredovisningsfrågan. Att detta förslag möter opposition från några håll är naturligt. Frågan är om denna opposition skall få hindra att FAR upphöjer förslaget till en definitiv rekommendation. Enligt min mening är tiden nu i hög grad mogen att ta detta steg. Att inte göra detta skulle snarare leda till att näringslivets förtroende för FAR minskade.

Auktor revisor Hans Edenhammar, ledamot i FARs Redovisningskommitté.